Sugbloggen är landets roligaste blogg!

| Mobile | RSS

Kyla i de sociala medierna efterlyses…

För några år sedan skrev jag om att jag efterlyste osamsfunktionen i Facebook. Jag väntar fortfarande. Jag har gjort mig osams med folk i FB men inte en käft är medveten om det.

Det är alldeles för puttenuttigt och tillrättalagt i de sociala medierna nu för tiden. Det klappas katter, klappas på axlar över hur jävla bror duktig alla är och sist men inte minst hur bra vibbar alla har för nu är det fredag. Kan ju inte bli något annat med tanke på att allt mäts i antal blå tummar man får på vad skit man än producerar. Sen så kommer Spotify in för att visa för alla vilken förträfflig och bred musiksmak man har. Jag är helt övertygad om att den breda massan egentligen lyssnar på Arvingarna och the Boppers. Men koketterar med att lyssna på en totalt okänd låt av the Griffin Players från 1872. På stenkaka dessutom. Fans ju för fan knappt sten ens då liksom. Folk är så historielösa.

Jag efterlyser mer kyla nu. För att systemet skall överleva ( vi har väl hört alla att Facebook mer eller mindre är dödsdömt nu när kidsen lämnat skiten för annat) behöver vi få in mer av den äkta varan. Nej inte flera tummar, inte flera skittjänster som visar vilka fina bilder vi tar eller vilka coola platser vi checkar in på. De tjänsterna är något på spåren men som vanligt i den blåa världen ska det vara så uddlöst så att det känns mellangrädde av allt. Jag efterlyser vassare metoder att uppnå känslor hos gemene förlorare som chisslar i fejan.

Istället för skitappen – Födelsedag varför införs inte funktionen “Utfryst – vill du se bilder från partyt du inte blev bjuden till”? Eller varför inte “Looser- se vem av dina vänner som det går skitbra för just nu och som precis har fått ett nytt jobb och en ny flick/pojkvän” eller varför inte “MaterialWorld – appen som listar upp vem som har den senasta tv/paddan/bilen/poolen/kameran”. Jag är övertygad om att det är faktorer som kommer att göra att gemene man kommer att mer frenetiskt börja hänga i Facebook.

Alltså sitta och bli irriterad och avundsjuk på riktigt. Om Facebook vårdar detta så kan de börja dela ut små vinster som en gonorr…öh…semesterresa som givetvis i sann hederlig svensk avundsanda skickas runt. Kan postningen dessutom klistras högst upp i flödet ett tag så. Och vips så har vi en skitbra plats att sälja lite fin reklam på. Vem fan kommer inte att klicka på länken “kolla vad du missade i helgen…?”

 

1 Comment January 31st, 2013 | Posted in Sugsaker |

Patetiskt Time

Jaha.

Jag visste att Assagne INTE på något vis fick vinna priset som årets person av den amerikanska skittidningen Times Magazine. Vi har ju redan sett prov på hur skitföretag (Paypal) efter skitföretag (Mastercard) efter skitföretag (VISA) efter skitmyndigheter (åklagarmyndighterna) har visat hur lång upp i knät de sitter på den amerikanska regeringen. De ryggradslösa kretinerna på Times valde Mark Zuckerberg (Facebooks grundare) som årets person före Julian Assange. Mark fick drygt 18 000 röster. Assagne fick  drygt 380 000! Nu är inte valet på något vis en fråga om att välja en person efter flest antal röster utan mer på hur inflytelserik personen/organisationen har varit under det gågna året. Zuckerberg har i princip suttit i domstolsförhandlingar och släppt en film och redesignat FB utseende. Assagne har belyst USAs militära övergrepp, är världens mest jagade människa, utsatt för en miljard olika komplotter, siten är under konstant attack, belyser hur jävla korrupta västerlandets regimer är och är alltså enligt Times mindre inflytelserik än Zuckerberg? Zuckerbergs skapelse får 500 miljoner idioter att kasta virituella getter på varandra. Assanges skapelse visar hur amerikanska soldater begår regelrätta mord för hela världen. OCH Zuckerberg är mer inflytelserik…herremingud!

Om inte detta är ett bevis på den korruption som genomsyrar västvärldens *hostar* demokratier vad mer behövs som bevis?
Om inte detta är ett ypperligt exemple på maktens arrogans mot folket, vad mer behövs som bevis?
Om inte detta är ett bevis på styrda marionetter, vad mer behövs som bevis?

Assagne och Wikileaks verksamhet ger Times och alla andra ryggradslösa tidningar uppslag och fakta till artiklar och han belönas genom att fråntas ett rätt så solklart pris som årets person?  Ska man skratta eller gråta? Tycker på något vis synd om Mark Zuckerberg som också måste vara medveten om att han fått ett pris som egentligen tillhör någon annan…hade jag varit honom hade jag bett Times trycka upp priset  så långt upp det bara går.

EPIC FAIL!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

1 Comment December 15th, 2010 | Posted in Politik |

Slutbloggat…Aprilskämt?

Nope!

På fullt allvar kommer jag nu att sluta surfa och planlöst bruka Internet  under 1 månads tid. Detta trots att  jag arbetar med datorer och har konstant access 24 timmar alla dagar i veckan var jag än är. Där andra ser ett problem ser jag ett bekymmer. Lösningen är enkel:  De enda gånger jag får bruka nätet är givetvis när mitt arbete så kräver. Så jobbrelaterade mail besvaras, jobbrelaterade bloggposter sköts, går servers ned måste jag logga in och underhålla etc. Men allt annat surfande, hängades på youtube, twitter, facebook, jaiku och what not (läs vuxensiter där*host* klädkoden är none)  kommer att förbjudas under hela april.

Jag kommer alltså att sluta twittra och facebooka och buzza. Helt!

Jag vill se om jag fixar att vara utan nätet (inte jobbnätet eftersom det är lätt att vara frånvarande från det utan det där andra nätet som jag gillar som har mig i sitt grepp, som pockar på i bakhuvudet med “undrar om jag inte ska kolla om det hänt något på twitter” eller ” fett att så många gillade min senaste profilbild i Facebook“). Vidare känner jag likt Peter Englund som beskrivit det som att han känner

“en förändring som bland annat visar sig i en minskad uthållighet vad gäller en viss typ av långa, snåriga texter”

Jag känner likadant. Och när det kommer till att publicera något så kommer jag till en snygg rubrik och sen dör det… Jag kan inte få energi nog att författa annat än meningar på max 140 långa tecken numer. Vid 141 blir jag uttråkad och vill ha mer och nytt! Min hjärna behöver konstant stimulans och det verkar som om det bara är ett klick bort…

klick

klick

klick

klick

… gahhhh….det verkar aldrig ta slut

Och under tiden rinner livet förbi mig bakom min rygg. Jag vill hinna ikapp. Jag vill läsa böcker. Och då menar jag läsa – inte som nu skrolla snabbt över baksidan för att med ett “pfft…vem har tid med detta” hiva den i bokhyllan. Promenera utan ett öga på iphonen och twitterville. Jag vill kunna konstatera för mig självt att “nice solen skiner idag” utan att behöva logga in i Facebook och bekräfta det. Hur många solstrålar glider förbi när jag måste statusuppdatera?

När mina barn säger “pappa vill du bygga lego med oss?” vill jag att mitt svar ska vara “Ja jippi! Jag vill bygga en spöklegobrandbil…” istället för ” mmm….visst jag ska bara kolla mina mail“. Det är dags att vända lite på steken. Så. När bloggosfären, twitterville och alla fejsare säger “Steffo vad händer? ” så säger jag:

– Ni får vänta lite och medan ni väntar kolla ut genom fönstret och se om inte solen skiner…

Vi syns/Stefan

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

24 Comments April 1st, 2010 | Posted in PausPost, Sugsaker |

Fan för att växa upp…

Ni som hängt här ett tag vet att undertecknad ibland har en smula lågt i tak och är snar till snabba omdömen om folk. Något vi egentligen inte bryr oss om att förändra eftersom vi gillar oss som vi är. Men en dag för någon vecka sedan dök en person jag haft ett fruktansvärt omotiverat snett horn i sidan till upp i teve och typ sabbade hela min kväll.

När jag blev varse att samma person inom kort kommer att dyka upp i teve var och varanna vecka och förpesta delar av mina kvällar framöver fann jag att jag måste hitta en hållning till det annalkande mörka hotet i min tillvaro.

Jag funderade som snabbast på att kontakta Rent-A-Killer och beställa ett precisionsmord men insåg att jag inte har råd att beställa mord. Dessutom är det en smula läskigt eftersom det kan backfira emot mig själv. Vad är det som säger att den jag har beställt mord på dagen efter sin död inte beställer samma tjänst emot mig? Rent-A-Killer känns inte speciellt lojala heller. Och vad ska man göra om de kommer och prickskjuter en till andra sidan? Fan om man inte ens kan sätta åt mäklartjuvarna för lojalitetskonflikt kan man se sig i månen efter att sätta åt proffsdödarna.

Nä en annan angreppsvinkel var av nöden tvungen att frammanas. Jag kunde i och för sig gå i exil – men fan att jag ska dra utomlands för någon annans skull. En grej vore att skippa teve helt i ett par tre månader, men det skulle inte innebära att jag slapp se människan i andra medier. Skulle jag behöva bojkotta nätet i allmänhet och media i synnerhet? Fuck heller!

Han dök upp i rutan och jag kände en instinktiv vilja att klippa till teven men plötsligt hörde jag en röst i mitt inre

– Ahhh….hale luljea
– Va! Öh vem va det där, sa jag?
– Det är jag din inre bättre sida, hörde jag en mjuk röst säga.
– Bättre? Som avstavar halleluljea!? Hur fan kan du vara bättre?
– Ok stavning är kanske inte min grej men jag har lösningen på ditt dilemma.
– Vilket dilemma?
– A pa pa inte försöka hemlighålla saker för dig själv.
– Men…
– Det är först och främst dumt men även logiskt omöjligt. Du vet att jag vet att du vet att jag vet vad du försöker underhålla för dig och mig och att det inte är någon idé.

Eftersom jag vet att det är förenat med direkt idioti att försöka argumentera med mig själv där jag vet att en av oss kommer att gå förlorande ur striden samt det faktum att den bättre sidan av mig självt hade lyckats kollra bort mig totalt bland vem av mig som egentligen visste vad om oss gav jag upp. Inte likt mig men å andra sidan så är jag sällan lik mig.

– I give upp! Vad är den stora *host* lösningen då rå, sa jag ironiskt.
– Det är så enkelt.
– Men kom igen!
– Du behöver bara gilla honom.
– Va?!
– Japp
– Gilla någon jag hatar?!
– Hatar är ett så starkt ord.
– Bah!
– Du kommer inte långt med den inställningen…
– Hörru!
– Hörru på dig själv.

Och som ett brev på posten insåg vi att positionerna låstes. Jag tittade stint in i mitt inre. Min bättre sida gav mig en skenhelig blick och satte sig i yogaställning. Jag visste inte att jag kunde sitta i yogaställningar. Fan om polarna bara visste. Nåväl. Jag stirrade som sagt in i mig själv surt och blev på ett märkligt sätt lugn när jag såg hur den inre av mig med konstant flödande kärlek log emot mig. Det var som om någonting löstes upp i mitt inre…öh yttre. Jag tittade på teven och kände hur jag fick en lust att bli kompis med killen i teve-rutan som nyss nästan orsakat mig ett hastigt besök på On-Off med en tafflig lögn om “….jodå jag lovar. Plötsligt rasade teven bara ned på min knytnäve. Värsta osisen att jag hade näven knuten men vilken tur att vi köpte drulleförsäkring. Säg den där nya LED- tekniken är den verkli…

– Men va fan är det som händer, sa jag när jag kände hur jag kunde titta på mannen i rutan utan att vilja trycka på första bästa atombombsknapp.
– Härligt va, sa den inre mig som fortsatte bestråla mig med kärleksfulla tankar och känslor.
– Jag fattar inte
– Det är lugnt. Go with the flow.
– Jag känner att jag …ty…tycker om honom…
– Är det för mycket så kan jag stänga av?
– Nej fortsätt. Fan nu vill jag  bli kompis med honom! Hahaha!
– Hmm…
– Åh…jag känner hur jag älks…
– Nä där går gränsen. Nu stannar vi upp.

Och med ett klick kände jag hur jag blev mig själv igen. Eller inte riktig mig själv men något hade skett med mitt förhållningssätt till mannen i teve-rutan. Jag kände att jag gillade honom. Att jag respekterade honom. Att jag ville bli kamrat med honom. Till och med leta upp i Facebook och vänförfrågan. Kanske till och med bjuda på en fika någon dag. Det sista jag hörde min finare ädlare sida av mig själv säga var ” att det ska vara så svårt att bestämma sig för att gilla en person och använda det som utgångsläge. Fan livet blir så mycket enklare då”.

Man kan inte annat än hysa den djupaste respekt och känsla för mannen som idogt arbetar för att ge oss showen. Kan jag få ett:

Go Crippa!

fan vad surt det är att växa upp…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

3 Comments January 13th, 2010 | Posted in Sugsaker |

$yst€m för övervakning

Alla dess olika $yst€m som byggs upp för att övervaka oss alla från vaggan till graven något som borde få även idioten med “jag har inget att dölja” argument att fatta att vänta nu…för vem ska makthavarna jobba för?

Man pumpar ned 20 miljoner Euro i ett pilotprojekt (STORK) för att man ska kunna chatta på ett tryggt vis?! Åh glömde vi nämna att man ska bygga upp något som heter eiD, dvs elektronska identitetskort? Och vad kan man göra med ID kort? Spåra användarna. Hejdå anonyma forum. Hej då yttrandefrihet – visserligen:

The aim of the STORK project is to establish a European eID Interoperability Platform that will allow citizens to establish new e-relations across borders, just by presenting their national eID

Döh…hela Internet är ju byggt på detta fundament, dvs bara genom att där det krävs hiva in userid och pw just etablera relationer.  Behöver man bygga ett system där man ska ha koll på vem som gör vad och med vem och vart och när? Ja det behöver man om man har för avsikt att kontrollera sina medborgare.

Chat rooms, blog, MSN and email make it easy to communicate with people from all over the world. However, the net can also be used for inappropriate communication; this includes for example approaching children with illegal and harmful intentions or online identity theft. It is thus essential to explore all possible means of making online communication as safe as possible for children…

Förstå mig rätt: Det kan vara hedervärt och helt rätt att säkerställa att till exempel “läskiga gubbar” inte kliver in på Lunarstorm och peddar loss, men hur är det med proportionaliteten mellan ingreppet i allas frihet och rätt till anonymitet och det önskade resultatet? Dessutom kan det verkligen garanteras att metoden är effektiv?

Tror någon på fullt allvar att när väl $yst€met är upp och rullar att aktörerna, säg Facebook, får välja att INTE vara med i Stork? Jag ser redan hur giganten Sarkozy ringer upp Mark Zuckerberg med

– Så här är det le amerique dude, ska ni finnas i europa måste varenda käft ta vägen förbi le stork innan de får le logga in i fözebuuk!
– But heey…what about our users privacy?
– Tröst me, we dont *host* save ani le information…
– If you say so
– That iz wat I say

Ja eller hur!?

Men för att folk inte helt ska ge upp hoppet om att det inte kan bli värre så presenterar Eric Hultin ” Storebror går bärsarkargång“. Kul läsning. Och meanwhile så lägger man munkavle på VÅRA folkvalda eu representanter så att de inte får yttra något om det  första bud  i förlikningsförhandlingen om telekompaketet. Kan det bli mer genomskinligt att EU inte vill ha transparens?

För övrigt är “System Of  Survival” är en fet låt med EWF. Jag ville länka till Youtube men…”Videoklippet är tyvärr inte tillgängligt i ditt land på grund av upphovsrättsbegränsningar“. Men ingen jävel kan än så länge hindra mig från att publicera vers 2:

A city night
I walk a street in fear
While politicians brag about
A paperwork solution
Another life
I shed another tear
I'm waiting for somebody new
To lead the revolution...
 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

No Comments September 30th, 2009 | Posted in Politik |

Partnerbyte

Häromdagen fick jag för mig att jag skulle utöva partnerbyte på nätet. I det ofarligt virtuella givetvis. Aldrig att någon skulle få lägga sina skabbiga händer på fru Sug. Eller för den delen heller herr Sug. Aldrig säger jag bra! Så de sugbloggoholicer som sitter och har våta drömmar om hur smutt det vore att ha haft närkontakt av den fjärde graden med undertecknad kan se sig blåst på det i alla falla under detta liv. I nästa liv kanske. Som man säger i filmerna “dont hold your breathe – unless you have borstat tänderna vill säga”.

Hur som helst. I det nya svarta som det virituella är så kan man göra allting på nätet nuförtiden. Bara en sådan sak som Josh som hade värsta fyllefesten på twitter och fejsbook igår vittnar ju om att allting är möjligt. Och om det är möjligt att fyllna till på nätet så kan man säkert få till det på nätet också. Sagt och gjort. Jag surfade runt tills jag hittade en skum sida som sade att man kunde byta partners. Lite som köttets Blocket. Med den enda skillnaden att det inte kostade några kronor samt att man slapp gå ned till Posten och hämta ut ett defekt paket. Och även då kommer jag att blåneka så att ni tror att Sugarn är mer blå än en normal blåval eller en ordinär blåmoderat.

Hur som helst så loggade jag in för att utöva partnerbyte. Grejen är att jag kommit på tricket att luras i det virtuella. Ingen vet ju om det är sant att den partner jag byter bort finns. Att dikta upp en partner var gjort i ett nafs. Tre snabba klick och Amanda 27, välsvarvad,villig, våt och vild var skapad. Jag har alltid haft en fablesse för namnet Amanda – faktum är att den dagen jag ska till och transa på riktigt så kommer jag att gå under namnet Amanda. En fråga till publiken är om ni anser att Amanda kan bära blått eller passar det bättre med lila? Svara gärna på enkäten nedan:

Jag passade på att ange att Amanda gillade lite ruffa grejer och inte alls hade något emot fler deltagare i den virtuella bingen än som får plats i en handflata. När jag ändå satt och räknade på handen kastade jag in parametern deltidsflata också. The more the merrier liksom. Det tog inte lång stund innan jag och Amanda fick en massa förfrågningar. Lite som i Fejsbooken, en massa kåta förlorare som skickade förfrågningar på huruvida vi var på eller av. Någon kastade dildosar på oss, någon annan kuddar, och så fick vi riktad reklam från RFSU att “det visst behövs kondomer även på nätet“. Weird men RFSU har säkert rätt. Jag köpte några för säkerhets skull. Blev lite purken när XXL-påsarna var slut så jag fick nöja mig med EXL Gum – for the Big Bois. Om de där micropåsarna anses räcka till för oss storväxta vill jag inte veta måtten på de småväxta stackarnas storlekar.

Nåväl jag satt för glatta livet och tackade ja till alla förslag. Innan jag visste ordet av så hade jag gruppsex med förtitvå skitsnygga damer, förmodligen gled en och en annan planhalvebytare med av bara farten, men på något avigt sätt kändes det ok. Jag menar ska man sväva ut i de mörkare delarna av könsträsket så ska man väl göra det med de som tror att det är på riktigt. Jag vet inte med jag tror att det krävs mer för att kunna ställa sig i Pridefestivalens främsta led än att man låtsas vara gay. Jag fick i alla fall fett mycket utdelning. Och allt till priset av en låtsasfigur som hette Amanda. Om alla de andra bara visste hur jag lurades så skulle jag få så mycket bysmisk så att det hade räckt och blivit över.

Har ni inte provat så gör det. Virtuell partnerbyte is the shit. Men akta er för att hooka upp med Amanda 27, välsvarvad, villig, våt och vild – för hon finns inte på riktigt. Bara så att ni vet…

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , ,

4 Comments July 18th, 2009 | Posted in Svamp |

Osamsfunktion efterlyses i Facebook

Jag gillar Facebook. Det vet de som har mig på sin *host* kamratlista i “Fejjan” som vi initierade kallar nätverket. Men jag känner att det saknas en dimension.

Visst man kan kasta getter på varandra, bjuda in till diverse obskyra grupper, skapa fanclubs, kolla på folks fotoalbum and what not. Johan Ronnestam efterlyser i sin taffliga artikel “värme” i de sociala nätverken och har en galen tes om att uteliggaren och pensionären utesluts från dessa nätverk eftersom man måste bli inbjuden. Döh…

Men de digitala relationerna saknar dock något som den verkligen levererar på ett oslagbart sätt – värme.

Jag tycker inte att problemet med tex fejsbooken är avsaknad av värme. Fan en del gånger så är det riktigt hett inne i Fejjan. Speciellt om man går in i nakedmode. Snarare skulle man vilja ha in lite kyla. Frostbildning typ. Kalla-handen-känslan förmedlas inte så tydligt som man kan önska. I livet bortom datorernas värld så kan man höja med ögonbrynen, fnysa föraktfullt och på så vis påskinna sin ovilja gentemot den som kommer med en framsträckt hand. I fejjen så är det idag enbart genom att vägra adda den andre som påvisar att polaren man trodde var polare är värsta opolaren. Men eftersom faktorn “han är säkert inte inloggad” kan få en att tro att det handlar om tid – så skulle fejjan nu behöva funktionen “fuck off“, eller det mer politiskt korrekta – “not on a speaking term“. I fejjan då “not in my friendlist“. Kom nu inte och säg att alla som inte är dina vänner är på denna lista. Jag vill ha en lista som definerar vem som jag är ovän med.

Du har 252 vänner
Du har 17 ovänner

Kan det bli tydligare?

Förstå grejen med att en dag logga in och leta upp DRF och välja knappen “make osams” – inte för att broder Drf och jag är osams utan för att det går. Lite som back in the day då man ringde upp datapolaren och mumlade “öh…jag råkade dra hårdiskikonen till papperskorgen och trycka på töm papperskorgen“. “Varför i helvete då?“, så var ju svaret det oundvikliga “För att det går” följt av ett inställsamt “Vad gör jag nu?“. “Raderar mitt telenummer” och *klick* så var man på den kalla sidan av den polarens vänlista.  Sidostory: den polaren har fortfarande inte addat mig i Fejjan. Snacka om långsint eller så kan det vara att han inte varit inloggad på länge…

Var var jag nu? Jo fejjan och jiddret med Drf. Plötsligt skulle alla andra se tex mymlan, deep|ed, joshua tree, studiomannen, cliff hanger m.fl. att Mr Sug himself är värsa obundisen med Drf.

Det skulle innebära att reprisen på den där berömda bloggölen blir en smula svår att ordna, då Studiomannen måste ta hänsyn till först och främst bundisskapet mellan honom och undertecknad som är karvad i sten, men också mellan honom och Drf som förmodligen är huggen i sten. Eventuellt en annan bergart. Hårdare eller mjukare låter inte Facebook oss förstå. Vilket också borde vara en funktion i Facebook. Och vad ska Josh göra då? Vilken sida ska han ställa sig på. Mymlan? Deep|Ed? Cliff Hanger? Dricka bira utan oss båda? Eller välja polare? Låt det bli känt att om undertecknad får info om att blogbira drickes  där jag i kraft av min osamshet med Drf väljs bort kommer osamsknappen att tryckas frenetiskt med alla kniv-i-ryggen polare i Facebook. Att konflikten kanske inte är reel spelar ingen roll. Om fejjan definerar att jag och drf är osams, så är vi det. Vilket sätter alla andra facebooksbuddies i bryderier.

Sen att jag och Drf  i alla fall går ut och tar en öl irl, får ses som ett programmeringsfel från programmerarna på Facebook.

Kolla bara detta: Du är nu ovän med “Kenny”.

Statusen som alla andra får se blir då “Stefan är nu osams med Kenny”.

På så vis får folk i kretsen reda på att Kenny och Steffe ska man inte bjuda in på en gemesam middag. Mer sådana funktioner önskas! Fan de har ju lagt till en “I like” funktion med en ful tumme upp, varför inte en “Blä… I dont like” med en tumme ned?

Ska sociala medier blir sociala på riktigt måste hela spannet i det sociala samspelet tas med. Webb 3.0?

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

Reblog this post [with Zemanta]
27 Comments January 27th, 2009 | Posted in Sugsaker |

Vardagshjälten Jonas

När jag promenerade till jobbet imorse så såg jag en kille sittandes utanför riksdagen i lotusställning med ett lugn över sig som bara Ghandi före honom lyckats förmedla. Det blåste snålt, folk var på väg till jobbet, bilarna tutade irrterat en bit bort över köerna, själv var jag en smula varm efter denna powerwalk…oops nu vart det en skrift om mig. Fuck mig.

Jonas! Det är en kille som inte knyter näven i fickan. Han gör något åt sin irritation över denna fräcka FRA lag som rullades in över våra huvuden. Jonas kommer att sitta utanför riksdagen i fyra veckor framåt och protestera. Gå förbi och uppmuntra honom. Säg hej! Köp en java, en tidning, berätta en historia. Visa ditt stöd. Gå med i facebookgruppen. Läs på bloggen.

Jonas du har min respekt och beundran!

Andra bloggar om , , , , , ,

1 Comment January 12th, 2009 | Posted in Politik |

Lika barn leker inte alls bäst

Fan!

I morse fick jag för mig att dressa upp mig i helgens senaste inköp. Snygg slick skjorta, pullover och svart kavaj. Gled därefter in till stan och fick en massa uppskattande blickar av förbipasserande damer och sura grymtningar från mindre välklädda män. Hastade förbi CoffieHouse by George (yupp vi är sponsrade) och köpte dagens latte och steg därefter in i hissen som transporterade mig upp till våningen där min arbetsplats är. Väl inne haglade kommentarer från kollegor som “shitt va slick du e“, ” satan va snyggt” och en och en annan “vore du inte gift skulle jag ragga upp dig i brygga“. Min falska blygsamhet tillåter mig endast att på sådana kommentarer svara “eller hur?”.

Jag lutade mig tillbaka och lät min blick svepa över staden och funderade som allra bäst på vilken av dagens arbetsuppgifter jag borde fokusera på. När jag precis beslutat mig för att svara på en del mail, efter att jag morgonbloggat, fejsbookat status, kastat en get på Fen, skickat ett “hoppas ditt internet kryar på sig kort” till Peter, förlorat snöbollskrig mot Sandra,  kom en kollega fram och sa att jag hade besök.

I vanliga fall brukar jag hytta med näven att har man inte bokat träff med mig så får man gå hem och boka en träff men idag så kände jag att jag närde en sällsynt känsla för mina medmänniskor som jag efter en snabb analys igenkände som “va fan visst strider detta mot mina principer men eftersom jag är på ett glatt jävla humör så kan jag vika undan principerna och låta den obokade jäveln träffa mig och mina nya kläder“.

Med ett för mig ovanligt “Besök? Ja varför inte. Be honom vänta så kommer jag“, tog jag en snabb klunk av det sponsrade kaffet, langade in en portion ettans och gled iväg.

Min snygga dag haverar i samma sekund som jag svängde runt hörnet och fick se den besökande jäveln sittandes i en soffa smuttandes på en medhavd Coffihouseby Geroge java. I svart kavaj, likadan ljus slick skjorta och SAMMA(jaja…LIKADAN dårå´) jävla tröja som hade på mig. Det enda som skilde oss från varandra var att jag stod upp.

Va i helvete! Jag kollade runt och noterade att kollegorna kollegialt hade muntra leenden spelandes på sina läppar. Jag blundade och väntade och visst det tog exakt tre sekunder innan en av jobbarpolarna utbrast i ett “kolla idag är det tvillingdagen“, en annan utbrast i ett glatt:

– Haha…jag tror att Steffo ringer sina *host* obokade kunder, frågar vad de ska på sig, sätter upp ett *host* oplanerat möte, spelar arg bara för att få ha en kompis.
– Ja eller haha…de kanske shopade hand i hand i helgen
– Nä vänta så här är det Steffos favorit centrum hade köp 2 betala för en helg.
– Mohahahahaaaa
– Hahahahahahaha…

Grrrrr

Andra bloggar om , , , , , , , ,

20 Comments December 12th, 2008 | Posted in Mutter |