FAKTA

Jag bloggar inte för att skriva av mig och dela av mig mina tankar med folk jag knappast känner. Fan en del av er tycker jag inte ens om. Det som skrivs här är sådant som bubblar lite på ytan. Jag bloggar ungefär lika djupt som ditt underhudsfett...

KATEGORIER

Lika barn leker inte alls bäst

Fan!

I morse fick jag för mig att dressa upp mig i helgens senaste inköp. Snygg slick skjorta, pullover och svart kavaj. Gled därefter in till stan och fick en massa uppskattande blickar av förbipasserande damer och sura grymtningar från mindre välklädda män. Hastade förbi CoffieHouse by George (yupp vi är sponsrade) och köpte dagens latte och steg därefter in i hissen som transporterade mig upp till våningen där min arbetsplats är. Väl inne haglade kommentarer från kollegor som “shitt va slick du e“, ” satan va snyggt” och en och en annan “vore du inte gift skulle jag ragga upp dig i brygga“. Min falska blygsamhet tillåter mig endast att på sådana kommentarer svara “eller hur?”.

Jag lutade mig tillbaka och lät min blick svepa över staden och funderade som allra bäst på vilken av dagens arbetsuppgifter jag borde fokusera på. När jag precis beslutat mig för att svara på en del mail, efter att jag morgonbloggat, fejsbookat status, kastat en get på Fen, skickat ett “hoppas ditt internet kryar på sig kort” till Peter, förlorat snöbollskrig mot Sandra,  kom en kollega fram och sa att jag hade besök.

I vanliga fall brukar jag hytta med näven att har man inte bokat träff med mig så får man gå hem och boka en träff men idag så kände jag att jag närde en sällsynt känsla för mina medmänniskor som jag efter en snabb analys igenkände som “va fan visst strider detta mot mina principer men eftersom jag är på ett glatt jävla humör så kan jag vika undan principerna och låta den obokade jäveln träffa mig och mina nya kläder“.

Med ett för mig ovanligt “Besök? Ja varför inte. Be honom vänta så kommer jag“, tog jag en snabb klunk av det sponsrade kaffet, langade in en portion ettans och gled iväg.

Min snygga dag haverar i samma sekund som jag svängde runt hörnet och fick se den besökande jäveln sittandes i en soffa smuttandes på en medhavd Coffihouseby Geroge java. I svart kavaj, likadan ljus slick skjorta och SAMMA(jaja…LIKADAN dårå´) jävla tröja som hade på mig. Det enda som skilde oss från varandra var att jag stod upp.

Va i helvete! Jag kollade runt och noterade att kollegorna kollegialt hade muntra leenden spelandes på sina läppar. Jag blundade och väntade och visst det tog exakt tre sekunder innan en av jobbarpolarna utbrast i ett “kolla idag är det tvillingdagen“, en annan utbrast i ett glatt:

- Haha…jag tror att Steffo ringer sina *host* obokade kunder, frågar vad de ska på sig, sätter upp ett *host* oplanerat möte, spelar arg bara för att få ha en kompis.
- Ja eller haha…de kanske shopade hand i hand i helgen
- Nä vänta så här är det Steffos favorit centrum hade köp 2 betala för en helg.
- Mohahahahaaaa
- Hahahahahahaha…

Grrrrr

Andra bloggar om , , , , , , , ,

20 comments to Lika barn leker inte alls bäst

Leave a Reply

 

 

 

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>