fick mig att le imorse.
Inte för att jag är road av Twinky med posse utan av det absurda i att jag sitter klockan 05.30 en lördagsmorgon och tittar på fula jävla låtsasfigurer som låter som om de är efterblivna när de snackar om “va´min´hat?”…
fick mig att le imorse.
Inte för att jag är road av Twinky med posse utan av det absurda i att jag sitter klockan 05.30 en lördagsmorgon och tittar på fula jävla låtsasfigurer som låter som om de är efterblivna när de snackar om “va´min´hat?”…
… coolaste snubbe kliver….
[tillbakalutad så att tornet i Piza darrar till över detta fräcka oerhörda patentintrång. Röd ferrarikeps, kolsvarta rayban, fet ferrari t-shirt. Slick dator med ferrariloggan på under armen.]
…ut ur en upphottad vw-golf.
Allvarligt vem driver med vem?
Min kollega sitter bredvid mig och ger mig sura blickar för att jag smaskar i mig chokladkakor, chipspåsar, läsk, hamburgare, falafel, nudlar, korv med potatis kort sagt jag kör en kulinarisk världsturne…
…tycker ni att jag är taskig då? Är det här bra för mitt karma? Borde jag också vara en aning återhållsam? Om inte annat av kollegialt skäl?
*smaskar*
[tags]ramadan, smaska, matfrossa, elakheter, karma[/tags]
Häromdagen fick jag för mig att jag skulle dammsuga vår enkla våning. Dammen hade börjat claima lite väl mycket yta utan att för den skull vara intresserad att bidra med hyran. Och sådant låter inte undertecknad passera utan en kamp av någon form.
I arbetsrummet ( Jepp! Vi har ett sådant – brackigt som fan va?) låg det en bit papper på golvet ungefär en kvarts kronas storlek och när frugan hemkommen från vift på staden gled in utbrast hon “du lyckas alltså med att suga dammen över hela lägenheten men ids inte plocka upp pappet som ligger där på golvet?”
Jag stod svettig, blank i ögonen, hade venen bultandes i pannan och glodde under den obefintliga luggen. Mantrat jag tyst körde var “i vått och torrt, i vått och tort…”
- Ja men va fan! Den vägrade sugas upp!
- Och?
- Vadå och? Vad mer kan jag göra?
- Är du på riktigt?
- Vadå ser jag låtsas ut?
- Menar du att du inte kan böja dig ned och plocka upp pappersbiten för hand?
- Öh…
- Ja ni män är förunderliga, håriga, fiser, rapar och kan inte plocka upp papper med handen, muttrade hon och gled iväg.
Jag ringde genast polaren Denny och redogjorde för händelsen för att få tröst. Han ba: Klart du har rätt. Jag ba: Eller hur? Han ba: Självklart som fan. Jag ba: Vadå ska jag böja mig ned och använda händerna? Han ba: När ni precis köpt en ny dammsugare. Jag ba: Och inte var det på min inrådan. Han ba: Hade du fått välja så hade det blivt en platt teve va. Jag ba: Det vet du. Han ba: Vad säger du om en fika? Jag ba: Nu? Han ba: Typ. Jag ba: Ok. Han ba: På Svart Kaffe: Jag ba: Om en kvart. Han ba: Ok. Jag ba: Syns
Vi ba: KLICK
Jag gled ut i köket för att delge mina nya planer och möter den barska frun sittandes bakom en irriterad kopp micrad kaffe. Precis när jag ska öppna munnen tystar hon mig med en åtbörd.
- Får jag fråga en sak?
- Shoot bebe!
- Jag noterar att du är svettig som efter ett maraton. Mysbyxorna har hasat ned och din frisyr är vild. Är det som jag tror för att du stått och gnidit över den där lilla pappersfläcken i nu, gissar jag bara, men en kvart och inte fått upp den?
- Öh..
- Jag visste väl det. Jag slår även vad om att du sträckt några vilande muskler, du kommer att känna av träningsvärk imorgon, kommer att drömma mardrömmar om dammsugare och allt detta för att?
- Öh…
- Jag undrar lite milt varför du inte bara kan plocka upp pappersbiten med handen. Varför måste du göra det till århundradets viljekamp mellan dig och den trilskande lilla papperslappen? Det är ju så enkelt. Plocka bara upp det och kasta det i sopkorgen…men nähädå…du måste självklart använda dammsugaren till det!
- Men…
- Jag orkar inte höra. Faktum är att du skulle göra mig en tjänst om du kunde försvinna ur min åsyn ett tag!
- Ok. Jag går ut och fikar ett tag.
- Gör vad du vill. Jag bryr mig inte.
- Ok.
- Och du, sade hon när jag drog på mig jackan för att dra och fika
- Ja?
- Ta med dig den där jävla papperslappen när du går oxå…
…är ett nytt träsk jag plötsligt finner att jag har börjat hänga i. Men innan jag skriver denna post om hur frustrerande, irriterande, stressande, klådaframkallande, vanmäktande allt detta är så ska jag bara…
Va fan!
Har du tappat pricken? Det var det enda som fick mig att utstå programmet. Så fort du blir “internationell” och måste droppa “thats soul” eller “show me” med den fläckfritt dåliga accenten som bara Dolph har lyckats knäcka, så blir allting så blurrigt och suddigt. Då var det skönt att veta att jag alltid kunde fästa blicken på pricken. Den var en fast och trygg punkt i tillvaron…
Men nu…en Kishti utan prick känns så tomt…
[tags] idol, pricklöst, kishti tomita [/tags]
Vi börjar väl med en disclaimer. För de som av någon anledning inte tycker om det engelska uttrycket så är det fritt översatt ” trot om ni vill, jag bryr mig ta mig fan inte”
Detta har inte hänt mig, utan en polares arbetskollegas flickväns kusins systers brors kamrats lumparpolare. Jag har bara fått det berättat för mig. Men för att göra det lite mer levande har jag valt att köra i första person singularis. För de som av någon anledning inte ens förstår sådant som enkel grammatik betyder det: jag form. Alla man är jag, fast det är inte jag.
Man ligger där grimaserandes, blundandes, ibland öppnandes ett litet hemligt kisande öga för att säkerställa att allt är som det ska vara. En och en annan svettdroppe rinner sakta ned för näsryggen. Några andra droppar tar vägen över den delvis håriga ryggen. Man tror att man har koll och är allmänt med i gamet. Man juckar, ruckar, sliter, bänder, vrider, flåsar, stannar upp, gasar på och är allmänt No:1 pornstar wannabe.
Precis när man tror att det bara är en promenad i parken till den stora utlösningen som i dagar kommer att tumla omkring i närminnet hos motparten känner man en försiktig “tap tap ” på axeln.
Man fryser till.
Man stannar upp i en hastig rörelse. Centrifugalkraften kommer ikapp och skickar allt blod framåt i det lilla huvudet. Man får ont som fan.
Faktum är att man tror sig höra ett litet sladdande ljud typ “skrriii” vid den hastiga uppbromsningen av den nästsista inåtgående rörelsen. En del av en hinner tänka ” Shit vem fan är det som knackar mig på ryggen” en annan lite mer lössläppt och depraverad tänker ” Ah..en menage a trois på min ära” en tredje lite mer homofob tänker ” Hey…vart tror den där handen att den ska ta vägen” en fjärde ” Vafan i helvete! Komma och störa nu”. Man vänder sig sakta om. Med pulserande blodådror ska man precis ta fajten med vem de än månde vara… och då just då hör man motparten säga lite försynt med en ny tappning på axeln:
- Jag tror inte du är riktigt inne
Det hade inte varit så illa om det inte vore just för den nedvärderande “tap tap” på axeln…
…jag upprepar aldrig neka en high five!
Finns det någe mer pinsamt än att stå där med ena armen i luften väntandes på att få klatscha till polarens/bekantingens arm och allt man får är ett par “et-phone-home-ögon” tillbaka…
Kära Örebroare… öh…ja vänner och vänner! Även om de flesta inte facebookar så tycker jag att ni är mina buuds. Sugpossen liksom. I vått och skumt. Typ.
Va fan vill jag?
Öh….jo ett tag funtade jag på att bara krypa ned under bloggtäcket och dra några mögliga poster över huvudet och skita i allting. Men som medbloggare har man ett ansvar. Spiderman formulerade det så fint tycker jag “Med stora krafter följer stort ansvar”. Och som sugbloggare blir det översatt “Med blogg följer ett sug efter nya poster”…
och det är just det…jag har fan i mig inte tid. Det är för mycket nu. Jag pausar bloggen ett tag. Ni lär bli varse när sugarn är på banan igen…
väl mött/Steffo
Vad är det? Ett jävla påfund som enligt min humbla åsikt borde förbjudas eller kriminaliseras.Vadan vi? Varför är Luther bitter? Ahhh…Lejonet kanske inte fick något igår. Nej! Det stämmer inte. Vi snackar Luther the Lion® med Late Love Satisfaction Guarantee ™, aldrig att han vet vad det innebär att aldrig få något. Det begreppet finns inte i min värld. Vi snackar alltså Luther som med ett beslöjat ögonkast kan få vilken kvinna som helst att hallicunera. Det är samme Luther som med en tanke kan få en kvinna i norra Senegal, enbart genom att tänka på henne att uppleva sitt livs orgasm. Detta är allmänt känt och inget jag behöver upplysa publiken om. I normala fall vill säga.
Ännu än gång finner jag mig själv ståendes vid tvivlets berg undrandes, går detta berg av krossad självkänsla att bestiga. Hur gör man?
! FET PARANTES [ Rent fysiskt vet jag att det är in och ut i ett par minuter och då är det till och med definierat som schysst sex som fan] PARANTES SLUT!
Vad jag menar är….om man vill äta en bit eller dricka en drink eller dansa en dans eller promenera en promenad eller sjunga en duett, menuett eller två, eller spela en minigolf eller semestra en semester eller spela tvåhands på pianot…öh…jag tror att bilden av vad jag försöker säga klart framgår här…så är det bara att fråga.
- Döh….vill du öh…käka någe?
- Naje…jag är la inte så hungrig jag…
- Ahh…ok. Vill du ha en drink eeellller?
- Thi…hi jag ska nog inte ha mer
- Ska vi dans dårå
- Mjae…jag gillar inte den här låten, han sjunger som en påtänd speedad Dylan, och vad är det för en jävla text sen, turneonturnmeonturnmeon, efter första gången jag hörde låten så kändes det som den tusende, hur ickeorginell kan man bli och vad är det för ett jävla artistnamn, låter som en japansk snowboardsfirma, han borde byta namn till Bobby Brown…thi hi…vad ja e dum, det namnet är ju redan upptaget ju…du vet Whitneys man, asså jag kan inte förstå henne, hon kan få vem hon vill i hela världen och så väljer hon den där deltidslögnaren med glugg mellan tänderna som påminner mig om när jag och min förra pojkvän bilade i Europa och vi tog tunneln mellan England och Frankrike eller var det egentligen mellan Frankrike och England… ja ja det spelar kanske ingen roll, vi satt i alla fall i bilen och sjöng de här gamla låten med Freestyle …meeeeellllan doooååååveeer callllleeääää…okej jag kanske inte sjunger så bra men bättre än den här turnmeonturnmeonturneme eller vafan han heter…nä visst ja Style hette de ju inte Freestyle, Freestyle var ju de som sjöng på svenska som blev en hit med den där drömhus, ja drömhus och drömhus i hennes dreams liksom, mardrömshus om du frågar mig, hur ser hon ut egentligen, men ok ni killar fattar ju ingenting, lite bröst lite stjärt och ni vill knulla, ingen stil, ingen känsla för det subtila, ingen klass ni är precis som den där kasse…jag menar kassa bräkaren turnmeonturnmeonturnmeon…öh..ni vill bara knulla. Jävla djur!
- Öh men vill du inte knulla´ra?
- Min kille och jag vi älskar och han är de finaste jag vet. Inte ens för en miljon dollars skulle jag vilja bli sedd med dig död i ett dike!
- RIDÅ-
Ok, tänker jag. Åker hem. Tänder lite softa light i criben för att snacka mtvish. Petar på Barry White i stereon och börjar grubbla: Pojkvän! Va fan är det som händer. Har jag tappat fingertoppskänslan för att utesluta de upptagna? Hur fan kunde jag stå och sända på en inpissad brud i baren! Jösses hade ringen på hennes hand varit lite större så hade Saturnus ringar lämnat in en walk over. Vatt the fucking vatt is gååing on?
Efter ett par glas vin så har lejonet Luther försvunnit, och jag lovar utan special effekter eller trick med speglar. Bara försvunnit. Poff liksom. In på banan glider likt en pärlande vårbäck, Guld Luther!
Långt svallande hår, djupa outgrundliga ögon en smäktande mun, axlar som man kan ställa hela planeter på, en grekisk guds överkropp. Arnolds överarmar, Lejonet Luthers Late Love ™ underlivsmoves…jag menar allt en kvinna rimligen kan begär…åhhh…jag höll på att glömma… Bill Gates plånboks bekymmerslösa innehåll.
Kort sagt Guld Luther.
I denna nya tillblivelse gav jag mig ned på krogen. När jag gled in darrade starka män och väna kvinnor dånade. Jag var som en lokal atombombsexplosion, företagsledare hukade, makthavare började stamma och flacka med blickarna, aktiehajjarna såg sina chanser rasa ned i botten. Jag svepte över lokalen med min djupa outgrundliga blick och fäste mitt byte. Jag gled fram, folk föll undan detta hav av självsäkerhet som böljade fram, med en röst som vittnade om en sällan sedd pricksäkerhet sade jag:
- Hej kvinna. Följ med mig så skall jag få dig att se stjärnor, måne, djupa dalar, mäktiga berg, forsande floder och fyrverkerier. Vad du vill ha är en sån som jag. Låtom oss älska tills Universum ber oss sluta. Jag kommer att få dig att missa Big Bang i dess enorma helhet, och jag kommer att få dig dit ingen man fört dig förut. Följ med mig så skall vi få kosmos att rämna.
- Far åt helvete!
RIDÅ 2
Tillbaka till ruta ett. Frågan är som följer: Hur gör man?
Pricksäkre Guld Luther försvann som ett övertrasserat kreditkort, lejonet ligger och slickar sina sår någonstans djupt inne i min personliga djungel, velourluther vet vi av erfarenhet genom studier av mjuka manliga vänner ( som i sig är en motsägelse) , inte går hem hos det täckta könet.
Ännu en gång finner jag mig själv ståendes vid beslutsångestens saluhall vilt undrandes vilken personlighet skall jag applicera för att få kopulera? Fram tills den dagen jag fattar beslutet är jag högerhandsluther. Inget ont som inte har något gott med sig: jag genomskådar alla mina egna “inte ikväll jag har huvudvärk” och slipper också kramas efteråt…
p.s detta skrevs med vänster hand d.s
p.ps. det tog en jävla tid d.d.s
p.p.p.s bara så att ni vet d.d.d.s