Sugbloggen är landets roligaste blogg!

| Mobile | RSS

Jävla skit

Nyduschad, nydeoderantad, nyvaken, nyknul…öh jag menar nykramad och allmänt nyfiken på livet ger man sig iväg till arbetet. Ytterligare dollars måste dras in till hushållet. Solen skiner, medkollektivåkarna är hyfsat uppfostrade och det trampas inte på tår eller gruffas i leden. Kort sagt allt är bra. Man får till och med en jävligt bra plats på bussen. iPhonen (som man har gått tillbaka till efter en månads irrfärder i andoridträsket) spelar upp bra låtar från eran då man fortfarande hade delar av framtiden framför sig samt en koll på rytm. Kort sagt igen allt är bra…men så kommer en oroande känsla smygandes över ens kropp när man sitter på busen och lever livets glada glada dagar.

Först är känslan av en övergående art. Den typ swischar förbi när bussen svänger höger ut på Katarinavägen. Med ett “Wtf  är jag  allergisk mot högersvängar nu” fipplar man vidare på sin iphone och kollar mail. Nästa gång känslan hugger till är när bussen svänger vänster ut på Katarinaberget “Men va fan! Vad är det för fel på mig. Nu vänstersvängar?”. Man känner en svettdroppe på pannan, och sedan hugger det till i magen. Som tusen vassa knivar samtidigt hugger mot alla delar av tarmarna. “Gnh…va fan nu då? Och så försöker man vika sig lite diskret ihop i fosterställning i sittande ställning i bussen som galloperar nerför mot Slussen. När bussen sladdar in ramlar man dubbelvikt ut ur bussen.

Man får blickar och man försöker att stirra tillbaka men det är en smula svårt då man som sagt mer eller mindre stirrar ned i backen. Tänk er omöjligheten att ringaren i Nôtre Dame skulle stirra upp på er frankt. En anomali. Lite så. Man inser det futila i att slösa med kraft på att ge förbipasserande idioter blickar. Kroppen kräver ens omedelbara uppslutning. Alla celler skriker till varandra.

– Kom igen nu för fan! Vi måste alla hjälpas åt att få den här idiotiska kroppen till en toalett så fort som möjligt! Kom ihåg att skiter idioten på sig så drabbas vi alla kollektivt! Seså kom igen och knip ihop nu! På tre…ett tvååå och treeeeee….

Med ett gemensamt “GNHHH!!!” från en miljard celler klarar man sig hela vägen till kontoret med stapplande steg, vansinnig blick, en deo som jobbar för högtryck för att med ett dovt otåligt “gmrgh…unghhh” till den övriga personalen som sitter och fikar, hasta in på muggen och slita av sig kläderna, kasta sig på ringen, krampaktigt knipa tag i porslinet, be en stilla bön till högre makter om så lite ljud som möjligt och stålsätta sig för en kaskad av sällan skådat slag och så ploppar det ut en korv som i form och storlek påminner om en Mars. Och inte en hel bit utan en halv jävla Marsbar.

Så mycket kamp och ångest för en sådan liten jävla skit! Om det inte vore för att det är rätt så fruktlöst så skulle jag ställa mig och stampa skiten ur den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

1 Comment January 31st, 2011 | Posted in Sugsaker |

Ipad eller inte …,

Funderar på att hooka upp mig på en iPad. Vad säger ni. Go eller nogo?

Uppdatering: jag kommer att skriva grymmare poster.

2 Comments January 31st, 2011 | Posted in Funderingar |

SD´s människosyn

Läser i DN debatt att Jimmie Åkesson är glad att en människa dödades. Förlåt mig han är inte glad han är “ytterst tacksam”… fyfan vilken jävla vidrig människosyn detta ger uttryck för. Vi har alltså en partiledare i Sverige som säger att han är “tacksam” för att en person dör. Resten av artikeln andas som vanligt fobi, skräck, svepande argumentering, skuldbeläggning och rädsla – SD i ett nötskal. Och läser man riktigt ordentligt vill ju Åkesson registrera människors åsikter…

Dock måste jag ge JÅ credd för en sak.Det finns en beröringsångest men den blir inte mindre för att man ger uttryck för att man glädjs åt att människor dör…

För de som vill läsa SÄPOS rapport själva och inte tar Åkessons axplock som gällande finns rapporten här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

24 Comments January 25th, 2011 | Posted in Sugsaker |

Tungsår

Jag har sår på tungan!

Inte någon liten kvissla här. Vi snackar storlek på blåsan i paritet med Bermudatriangeln. Så ini helvete stor och så gör det ont också. Jag kan inte dricka kaffe (hytter med näven), inte äta kexchoklad (hytter med näven), inte smaska tuggummi (hytter med näven) och ej heller hålla tungan rätt i mun (hytter som fan med näven).

Jag sitter här som en idiot med en halvöppen mun, lite drägel rinnandes ned för hakan, tungan utanför på sniskan och förösker att djupandas och glömma bort att jag hatar det mesta i allmänhet men @comhemab synnerhet. Och eftersom det är fredag idag ska det fredagsmysas med tacos, tacoschips och den starka såsen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

8 Comments January 21st, 2011 | Posted in Helvete |

Comhem går bort 21

FUCK YOU Comhem!!!

comhem ab går bort

comhem ab går bort

Detta är post 21 av 24 kommande skitpostningar om Comhem AB. 1 post för varje hundring ni rövknullat mig på!

Sen är vi kvitt!

Läs även andra bloggares åsikter om ,,  ,, ,

4 Comments January 20th, 2011 | Posted in Sugsaker |

Asflabbarn´

Jag har en bekant som alltid när vi träffas hövligt hälsar och frågar om läget och what not. Vi brukar typ chilla några minuter då det som dryftas ska hållas på så ytligt plan så att ytspänningen om den gled förbi skulle få en insikt om hur shallow man kan bli.

Sen från ingenstans får han för sig att lägga av ett asflabb.

– HAHAHAHA!

Och jag ba:

– Vad är det som är så kul?
– Inget.
– Jo kom igen nu.
– Det var verkligen inget. Bara en grej jag kom ihåg. Hörru jag måste dra nu. Vi syns

Och så försvinner han bort i periferin, lämnades mig med en känsla av att ha blivit utsatt för en komplott, practikal joke och förd bakom ryggen. Allt som behövs är ett omotiverat asflabb rakt i ansiktet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 Comments January 19th, 2011 | Posted in Funderingar |

Bajsaren

Jag vet att det är jättelöjligt med bajs och bajshumor men sån är jag och sugbloggen. Det är bland annat därför vi valt namnet Sugbloggen vilket absolut inte har med saken att göra.

– Sak?
– Saken.
– Vilken sak?
– Huvudsaken…
– Herregud kom till saken!

Haha… så är det om man har många ord över fram tills man kommer till saken. Detta är självklart  en konsekvens av att vi i twitterwille bara har 140 tecken att uttrycka oss på. Det är klart att de måste ge sig i uttryck på något sätt.

Hur som helst så var jag på gymmet igår och tränade. Nu när julen och frosserierna är över så är det kö till precis varenda jävla maskin. Vis av erfarenhet så bytte jag om skitsnabbt för att försöka hugga ett löpband. När jag kom ut från omklädningsrummet såg jag ett ledigt band och i ögonvrån en kvinna i midtretti (år) och midhundra (kg) komma ut från damernas med samma mål för ögonen som jag. Men jag gled skickligt mellan kroppsspännarna och snodde maskinen typ fem meter innan hon nådde fram. Jag tittade djupt ned i golvet och låtsades vara helt upptagen i mig själv fipplandes med min iPod Retro™. Nöjd.

Kvinnan i fråga som förlorat på upploppet skvalpade fram till tjejen på bandet bredvid mig och jag hörde hur de växlade några ord om att allt var upptaget. De visade sig att de var kompisar. Jag sänkte volymen i lurarna för att ta dem på bar gärning om de skulle få för sig att snacka skit om mig.  Jag hör inte mer än detta och blir väl lite förvånad när kvinna A flyttar sig från bandet med något jagat över sig. Kvinna midtretti/midhundra tar då över bandet och jag tycker att allt löst sig och börjar blåsa på och trycker på + knappen på löpbandet för att komma upp i marchtempo.

Efter någon minut kom en snubbe i typ fyrtioårsåldern och började snacka med midtretti/midhundra damen som powerlunkade på bandet. Eftersom jag inte höjt volymen i lurarna hörde jag hela konversationen.

– Fan alla löpband är upptagna!
– Jag vet. Vi får cykla istället., sade hon.
– Ok.
– Kan du paxa dom två cyklarna?
– Visst. Men var är Anita?
– Jag passar bandet åt henne.
– Varför det?
– Hon var tvungen att gå och bajsa.
– Okej.
– Det är därför jag passar bandet åt henne.
– Vilket skitgöra, så han

Och jag brast ut i ett galet skratt. Båda två vände på sina huvuden och stirrade på mig. Jag försökte hiva över ett leende som skulle signalera att jag tyckte det var kul. Alltså killens träffsäkra kommentar. Inte bajsandet. Funkade inte alls. Svårt att leverera leenden som innehåller så mycket information utan att addera en smula galenskap och tjuvlyssnande över det hela. De stirrade på mig som om jag var en oinbjuden gäst som dessutom inte hade med sig egen dricka. Jag kände att en förklaring borde vara på sin plats men insåg att jag befann mig på ett löpband som snurrade på i 17 kilometer i timmen, svettdroppar rinnande ned för både panna och rygg, Antiloop i lurarna, ett flås märkt av juletidens excesser i chipspåsar , dipp, ostbågar och what not. Och precis när jag ska stoppa bandet kommer bajsaren insvängande med något lättat över sig. En omisskänslig aura av toalett sprider sig och förklaringsbehovet försvinner med ens.

Jag kan ju inte på riktigt allvar stänga av löpbandet , peka på henne och säga “Nämen… vad lustigt dina kompisar pratade just om dig och de sa att du var och bajsade och jag tycker att det lät så kul så jag höll på att rasa av bandet och känner att jag måste förklara mig för dina vänner som alltså precis innan du kom nu,  pratade om hur du var och bajsade och att det var ett skitgöra och jag tycker sådant är kul, det var ju därför jag asflabbade, för att din kompis var tvungen att vara bajsvakt…hahaha…öh…bandvakt menar jag ju, det här är ju skitroligt…ohhahahah…jag menar sjukt roligt, alltså inte bajsande men att vuxna pratar om bajs, speciellt bakom sina bajsande kompisars rygg på gym där alla skitnödigt hahaha…går omkring och spänner sig… och …fan nu vart det jobbigt…Alltså öh… du var och bajsade och…fan…öh…var det en bra bajsning?”

Ni hör ju själva att jag hade framstått som en komplett jävla galning. Och allt detta bara för att de två dårarna står och snackar om sin bajsande kompis. Jag vet inte vad det är som är det sura i det här. Att jag har en dålig tajming och taskigt pokerfejs som inte kan fnittra lite inombords eller att kvinnan bredvid mig var tvungen att gå och bajsa och att hennes kompis berättar det för den andre kompisen eller det att innan kompisen kom och bytte av henne så måste hennes fokus inte varit på att springa snyggt utan att på “fan vad jag behöver bajsa nu men jag kan inte riskera att förlora löpbandet” eller det faktum att när hon till slut färdigbajsad äntrar löpbandet och börjar klampa på så kunde jag inte annat än tänka “I knows what you just did...”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

2 Comments January 14th, 2011 | Posted in Funderingar |

Dåligt humör

Idag är en dag som jag beslutat skall gå i tråkighetens töcken/tecken. Jag ska vara pissed på allt, hata (hata är ifos ett starkt ord men i alla fall) alla, hytta mentala och fysiska nävar, svära eder och åkalla osande andars tråkiga andedräkter över allting.

Vän av ordning drar nu en häpen inandning med ett:

– Va nu då…Steffo som är så jovialisk och grabben hela dagen. Vadan denna dåliga inställning till dagen. Förvisso en mörk sådan men ändock. Vadan vi Steffo?
– Fuck you!
– Har vi sovit dåligt?
– Nej.
– Har vi ont i höften?
– Nej!
– Har vi fått i oss äckligt kaffe?
– Nej!
– Har vi kommit i kollisionskurs med någon medtrafikant?
– Nej!
– Har ipodden dött?
– Nej!
– Men vad är det då?
– Jo låt mig säga det en gång för alla. På samma sätt som de glada jävla dårarnas mantra “säg det med en sång” eller “allt blir bra bara man har en positiv inställning” säger jag att allt blir dåligt bara man har en negativ syn på tillvaron eller sjunger en sur sång. Jag  har en negativ inställning bara för att jag vill det. Fuck alla jävla sånger också!

Låt mig va!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

No Comments January 13th, 2011 | Posted in Sugsaker |

Bort med brutto!

Jag fattar inte riktigt nyttan av att på lönespecificationen trycka in fler belopp än nödvändigt. Fan för att få det kastat i ansiktet att det här är det belopp du har slitit för och svettats för i en månads tid men det är det här du förtjänar. Trots storm och oväder har du krypit till jobbet för att dra ditt strå till stacken. Och i slutet på månaden inte ens haft kraft kvar för att hytta mot någon eller något.

Pling säger det i inboxen den 25:e. Och du ser hur snyggt lönepdfen lyser i bifogatträsket. Ett snabbt dubbelklick och belöningen för dina ansträngningar breder ut sig över skärmen. Ahh…

34 714 kr står det överst i specificationen.

“Smutt…” tänker man och en stilla tanke huruvida Macoteket har kvar några ipads inställer sig i givakt. Man skrollar ned och då får man se ett nytt belopp

10 414 kr.

– Fan va nice! Bonus! Tanken på att ringa Macoteket börjar strecha sig.

24 299 kr.

– Herregud! Prisa Gud nu kommer skatteåterbäringen! Hahaha! Kör mot Macoteket!

Plötsligt ser jag två saker jag inte riktigt gillar. Först ett – innan beloppet 10 414. Vad är det där? När jag sätter på mig läsglasögonen så ser jag att det mycket finstilt (Times New Roman 14px) står Prel Skatt Tabell därefter följt av – 10 414. Det går upp ett mörkt ljus för mig att det är det belopp som dras ifrån mina surt inarbetade hårda timmar. Vafan! Jag behöver inte VETA att det har dragits drygt 10 kalla från min lön i skatt. Det räcker med att veta att jag betalar skatt. Det gör ont nog.

Nästa sura grej jag ser är ordet “netto” följt av 24 299:-.  Vafan igen! Det var ju inte alls skatteåterbäring. Det är ju ett osubtilt sätt att säga

– Hörru din fuckupp du drog in 34 kalla men vi ger dig bara 24 av dem. Mohahahah…

Jag vill inte ha något jävla bruttobelopp som i alla fall är något annat än det jag får i handen. Det är lite som att gå in på restaurang och beställa en helflaska wirre och så ser man hur bartendern häller upp en tredjedel i ett stort glas och klunkar i sig skiten med ett:

– Ahhh…tackar mannen! Det blir 1300:-!
– Men…?

Edit: Jag vet att kedjan heter M-Store men jag vägrar säga något annat bara för att Steve Jävla Jobs har tvingat Macoteket att byta namn eftersom Apples sugande varumärkesregler förbjuder butiker att kalla sig ngt med “Mac…” Ni kan tvinga dem att byta namn men ni kan aldrig tvinga mig att gilla det eller säga något annat! Hör ni det Televerket och Postverket!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

No Comments January 12th, 2011 | Posted in Funderingar |

KontorsKonversationer #13

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiotkonversationer på ett kontor“.

– Om man ligger i nu så kan man få kids med personnummer 111111, sa jag och tyckte jag hade fått igång ett bra ämne-över-fika-snack.
– Min syrra fyller år 101010.
– Va?
– Ja min syrra hade födelsedag 101010…
– Men hon är väl inte född då?
– Det har jag aldrig sagt. Jag sa bara att hon fyllde år då.
– Men vad har det med saken att göra?
– Inget.
– Men hon har väl inte personnummer 101010?
– Vem har påstått det?
– Vafan! Jag pratar ju om personnummer. 111111 är ju ett personnummer.
– Inte än.
– Så du menar att ingen är född elfte september 1911?
– Ja i och för sig…
– Det finns ju även de som har 010101 som personnummer.
– Hade man personnummer då?
– När då?
– År 01
– Jag mena ju givetvis 2001
– Åh..
-….

Andra bloggar om  , , , , ,

4 Comments January 10th, 2011 | Posted in Mutter |