Sugbloggen är landets roligaste blogg!

jag har hittat ett grått hårstrå i skäggstubben…

jag vill ha min maaaaamaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa….

“det är inget ideelt jävla skit då, ja menar en jävla hobby som ni håller på med?”

“ni gör det för att tjäna pengar?”

“ni gillar inte skiten?”

“se det som ett konsultjobb om det känns lättare…”

ohhhhhahahahahahaha….detta måste vara i särklass det roligaste jag sett på teve. Fan var är anmälningsblanketten till Radiotjänst – nu ska jag betala licensjävlen.

OCH han heter Lennart! Kom ihåg var ni läste det först.

Kolla på SVT

*riiiiing*

- Hallå!
- …
- Halllå?
- …
- Hallå är det någon där?
- Ja, ingen!
- Inge?
- Nej ingen!
- Vadå ingen?
- Ja ingen!
- Menar du att du är ingen?
- Ja jag är ingen!
- Ok. Visst fine. Whatever. Vem söker du?
- Ingen!
- Så du är ingen som söker ingen?
- Precis!
- Men varför ringer du mig då?
- Ingen aning…

wtf?

…idioter eller?

Jag har en återkommande finne som poppar upp på höger näsvinge. Min edsvurna fiende som alltid dyker upp när jag som minst behöver det. Spiderman har sin Green Goblin, Steffo sin Superfinne. Efter familjerådslag beslöts det enhälligt 3 mot 1 ( givetvis var finnen av annan åsikt) att jag skulle attackera den med Klorhexidin Fresenius, som enlig frugan is the shit när det gäller enfrontkrig mot akne.

Efter tvagning var det sålunda dags att applicera medlet mot finnen och min vana trogen läser jag på flaskan hur man ska göra. Döm om min förvåning när jag läser:

När ska läkemedelet inte användas:
Skall inte användas på trasiga trumhinnor. Av vårdpersonal ej i leder, ej heller på senor, hjärnan eller hjärnhinnan.

Wtf?

Vem kommer på tanken att blöta upp en bit bomull och använda det på sin hjärna eller för all del någon annans. Eller hjärnhinnan. Måste man inte förbi hjärnhinnan för att komma åt hjärnan förresten? Visserligen är detta riktat till vårdpersonalen…men kalla mig fördomsfull…är inte de utbildade? Ska inte de veta sådant? Vill man ligga inne som patient på en avdelning där personalen kanske får för sig att smeta Klorhexidin Fresenius på ens hjärna?

Om man mot förmodan tar några snabba svep med Klorhexidin Fresenius över hjärnan, vad är det som stryker med? Svordomarna? Eller försvinner hämningarna så att man kliver ut som en ny och ohämmad Steffo.

- tjena steffe!
- fan va ful du är!
- va?
- du passar inte i den frisyren!
- va!
- du passar inte i någon frisyr!
- men?
- enstaviga meningar är det din grej?
- öh…
- far åt helvete!

Jag vet vad jag skulle polera bort. Vetskapen om att Christer Björkman finns.

Det riktigt sköna är att du kan köpa det receptfritt på apoteket.

- Va? Hur det gick med finnen? Inte fan kan man vara så omänsklig så att man smetar Klorhexidin Fresenius på finnen. Nä då, jag tröstade den och sa att det är cool, den får hänga kvar ett tag till och för att riktigt förtydliga att det är ok att den bjuder in några polare så petade jag i mig lite majonäs, gräddtårta och 4 kexchocklad. Jag känner nu hur det bubblar i pannan och på hakan. Det verkar vara en riktig fest på gång…

Slutligen…vem kom på namnet Klorhexidin Fresenius?

Wtf?

“om SAAB hade byggt den här bussen hade den kunnat fälla taket på 20 sekunder” ser man bakpå bussarna i stan…

alla bussar jag sett det på är byggda av Scania. Men är inte Saab Scania?

Hur kan jag skriva ned det här tänker de som inte somnade vid logikbiten i skolan ( eller för all del de senaste posterna). Jo serrni. Jag fick ta skeden i vacker hand och gick ut och krökade, rökte cigg, snusade baksnus och betalade till höger och vänster som om mitt liv hängde på det. Så tungan är tillbaka. Illasmakande men nöjd med livet. Likaså mina händer som nu darrar på ett tillfredställande sätt.

Och allt den där Lennart har skrivit är lögn och förbannad nonsens!

Eftersom Steffo inte kan skriva på grund av den handlösa konflikten och allmänt tjafs med tillvaron, är jag Lennart the Prao tvungen att skuggblogga. Uppenbarligen kräver läsarna det (jag tror i och för sig att det är Stefans hybris som ger sig tillkänna – för ärligt vem bryr sig om sugbloggen liksom. Inga av mina kompisar i alla fall). Och det nedanstående visar hur lågt han sjunkit.

Jag åkte hem till honom häromdagen och där satt han handfallen, och när jag frågade var händerna var så mumlade han något om att de hade tagit saken i egna händer och dragit iväg på stan med tungan. Av en slump halkade vi in på området sex:

- Har du insett att du inte kan tillfredställa dig själv nu?
- Shitjt!
- Så varför ger du inte med dig?
- Ocjh ehrkjänmna attj jahg fhötrlortar khamphen mot mijna händerj? Aljdrjig fhan!
- Ja ha, så hur ska du göra då?
- Öh…shkujlle du ijnte khunna thänjka djig att rhunkja…
- Är du komplett galen!??
- Njhej bjahra khåht. Och sjhå farlijgt är det ijnte.
- Glöm det!
- Mann bhehöjver fajkthjiskt ijnte vhara bhög fjör att majn hjäljper eijn pjolare i nöd.
- Ta på din läskiga balle?
- Ljäjskhig och läjshkig. Jagh hjar fahjktihskt fjått höra att dejn är rjätt sjå shoft.
- Soft? SOFT!!! Fy fan!
- Sjoft shom bra gjivhjtvis! Inte sjom i mhjuk. Hallå likhsom!
- Jag fattar inte att vi ens diskuterar detta!
- Mhen kogm igjen!
- Glöm det!!!
- Snäjlla?
- Va fan jag är en praoelev!
- Sje djet shom en djhel av lhivehts sjkola!
- Läskig skola menar du väl?

Finns det någon annan blogg jag kan praoa på?
Kan jag anmäla någonstans?
Hur kommer jag i kontakt med bloggombudsmannen?
Finns det någon?
Ingår det här verkligen i praoelevers arbetsuppgifter?

Jag är rädd för Stefan…

to be continued…

Dhet gehnda hsom rdrättfjärdhigar och mnotihverar att mhan bjär lhångkjalshonger är ju ejn hvinther med innggrghedienhserna shnö, kjyla och mörrkyer. Och hjur mykcket vhinter hsar vi hjaft på hguevdsthadsbreddddgrahden på shoistone? Fan jhag vjill hja mihna låjngkkalsåonger. De är av shtrejchmnodell med sklicka fhartröänder så att jag ser shkitsnhabb ut. Jahg fhick djem i phrresent av mooorsjan såom fohrtdfaramnde sher shin shon shom ljille pojken och fullkomligt negligerar det faktum att jag är en gift man med barn, volvo och bara en femårsplan ifrån ett landställe någonstans.

Och handfalle. bloghandjes mjed armbngåarne.

Mjen dhet är bhajra gatt thjugga i sejg och hgiliila lkäget.

Frujghan är sfkithstörd pgå mhig när jhag öppnajr aklla fhöjnster på bvid gdafvel och bhjuder in kjylahn atkt hjänga hjos ojss så atkt jhag i ahlla fjall kjhan få en föhraning och kjlänsla på hur sköjna mihna långfgisar är.

Nju khanske nhågon kjäknslig mnodejlslav usndrar ”wtf vill du ha långkalsonger för”. Jo sherni hnär mjan har kjommhit in i denn aklktiningsgvärda åjlder dhå mahgen kjrutar idfrån esn så är ljångfgkaflsonger the shit fför atttt udrnder ett haljvår sje en shmula sdmiddhigare ut. Mejd fheta shttarka rjessåärer så tryccks mghagen in och mjan inhte bafra käjsnneer srig smhjal uthan sher ocfkså snmal ut. Spinoff fjörsutom de fhördjelar det inhnebbärrr med vjärmen.

Tojmthen jgag vhill ha sjnö! (ochj minja hjädnger tilbjaka…menj alsjdriga att jagh ger migh!!!)

tho bhje conthinueed…

Its getting late. Too late egentligen för en ansvarstagande småbarnsfarsa. Klockan är 01.45. Bara en sån grej liksom.

Jag halvlägger mig i soffan och tar upp papper och penna. Vänta nu tänker en del. Papper och penna? Vad är detta? 1800 talet eller? Lugn bara. Jag är osams med min dator. Den befinner sig just nu i ett konstant emotionellt kraschläge och jag är inte den som är den. Med ett fuck you kör du dina jävla förbjudna åtgärder som om jag bryr mig, letade jag upp papper och hittade tro det eller ej en fungerande penna. Trots det heliga löftet om att bli helt digital för tre år sedan.

Jag gäspar stort, för att syresätta hjärnan så att en story ska kickstarta i huvudet.

Plötsligt mitt under det så viktiga gäspandet får jag skräckslaget bevittna hur min tunga med ett raskt hopp skuttar ut ur min mun.

- Nu får det ta mig fan vara nog!, sa tungan och landade på min mage med ett blött smaskande.
- Haoo thar! skrek jag tunglöst och fortsatte ” wat menthars mejd djet hära?”
- Strejk, sade tungan.

Jag måste erkänna att det såg lite äckligt ut att ha tungan liggandes där på min mage.

- Vffor thet. Vajdå stjek?, sade jag
- Det känns inte som om jag lever längre, replikerade tungan.
- Vaddå inthe lhever. Du är her levjande än någhontsin, frisk, luktar gott, känner smaker…, sade jag och blev bryskt avbruten.
- Precis! Det är det som är det stora problemet. Du har slutat röka, dricka alkohol och käkar bara nyttiga grönsaker nuförtiden. Vad skall jag göra då? Armhävningar?, spottade tungan fram.
- Jomen, jag måsthe ju thnga på min hälsha. Jag tappar ju rösten om jag ska röka 40 cigg om dagen och avsluta varje dag med en halva whiskey. Fan dagarna innan jag slutade röka var de värsta i mitt liv.
- Inte jag!
- För övrigt shå hsnushar jag!
- Visst grov portion. Oh så manligt. Om det inte för pungkulorna skulle man tro att…
- Hörru! Nu mår jag thuvärent. Fäsch, fhri och vågar shjee vhärlden i vhithöghat, avbröt jag och hoppades att tungan skulle se det från min sida.

Ack ja! Livet är verkligen förunderligt. Jag menar där satt, eller halvlåg jag. Tunglös. Hade precis förklarat för den strejkande jävla tungan varför jag precis hade ändrat på mitt osunda leverne, när jag till min fasa ser min högerhand vrida sig loss och handlöst kasta ut sig i luften och landa bredvid tungan. Till råga på allt så landar handen med ett obscent pekande långfinger åt mig.

- Jag håller med tungis, sade högerhanden och fortsatte, sen du fått för dig att leva detta visst sunda men oh så tråkiga liv så har jag insett hur meningslöst mitt liv är. Inga cigg att hålla i. Inga plånböcker att dra upp vid baren. Inga fingrar upp i luften vid birabeställning längre. Vad ger du mig för det? Fyfan vad tråkigt! Jag strejkar jag med avslutade handen sitt märkliga tal.
- Men då kjan jag inte shkriva det thär, sade jag förfärat. Hur fan ska jag kunna blogga? Med vänsterhanden eller?
- Glöm det, sade vänsterhanden och gled av armen som om den egentligen var en protes.
- Fhuck you allihop. Jag shrivre med arnmbågarna om shå krävsh
- Lycka till!

Fjahn dget ära ghnsk a vårt abnlopgga med adrmbagggggårna, mjenm jagh gert inthge uppgh.

tho bhje conthinueed

Eller ja… kvalitet och kvalitet. För att vi ska bli en bättre, vassare och snyggare blogg genomför vi nu under veckan en uppfräschning och vill nu höra era åsikter. Vi kommer förmodligen inte att presentera det i en snygg form eller så. Vem fan bryr sig? Ni är givetvis anonyma (förutom de jävlar som är allt för kritiska. Då letar vi upp er ip-nummer och massmailar er med viagraspam).

- Öh, Steff jag tror inte att hot är en så bra approach…
- Fuck you din joltkola drickande hackare. Sköt du ditt!
- Bara en tanke…
- Hoppas att du kan leva upp till ditt hackernamn!
- Självklart1
- Vad är det för att jävla namn. Masterblasterhacker? Låter som en Steve Wonder låt.
- Vem e Steve Wonder?
- Va? Vet du inte det?
- Nej.
- Nåja, förmodligen vet inte han vem du är så på något avigt vis är det nog inte mer än rätt. Nåväl. Har du satt igång ip-nummer spåraren?
- Jepp

Den bästa konstruktiva feedbacken hade kunnat belönas med en John Travolta LP, men tyvärr har den tydligen redan delats ut i en tidigare tävling. Nåväl den suger förmodligen. Vad annat är att vänta av denne mormon?