Sugbloggen är landets roligaste blogg!

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiot konversationer på ett kontor“.

- hörru jag har inget att skriva om
- i den där korkade serien va
- vadå korkad
- ja vem fan tycker att kollegesnack är roligt
- men det handlar inte om att det är roligt
- ja jag tycker inte att det är roligt
- jag säger ju det
- ja kul är det inte heller
- jag har aldrig sagt att det är kul
- faktum är att det är skittrist
- du är trist
- är du så rolig då
- roligare än dig
- kolla jag skrattar
- det gör du ju inte alls
- nä…så rolig är du
- är du så jävla rolig själv då
- roligare än dig
- haha
- kolla du skrattar ju
- jag bara fakar
- oh så lustig du var då
- lustigare än dig

På fredagarna är stämningen en smula ansträngd på kontoret. Tur att helgen infaller så att man kan ladda upp batterierna och smutsa ned världen med nya blixtrande samtal…

Fyfan för att behöva leverera den kommentaren. “Vi kan inte göra mer. Jag lovar däremot att x inte behöver lida!”

Anhörighetssamtal. I jakten på vuxenpoäng är detta inget jag finner vara något att eftersträva. Det finns inget vettigt man kan säga. Eller göra. Som utomstående i ett sällskap av plötsligt sörjande anhöriga. Att då ha det som yrke att behöva droppa det är ingen promenad i skogen.

Det vore en sak om det var ett pucko man vårdade som man inte hade mycket över för – annat än plikten och chefens vakande öga över sig. Kanske fuskar man med mängden morfin eller väntar liiiite extra innan man reagerar på klockan men inte mer än så.

Men tänk de som man gillar. Personer man bokstavligen talat har arbetet med som ändå beslutar sig för att lägga ned. Ibland självmant och i en del fall med lite benäget bistånd av någon mortal historia. Fyfan. Och tänk när det är barn med i bilden.

När jag går hem för dagen rensar jag mitt skrivbord och stryker ett streck över dagens göromål men hur fan hanterar man om Benny – killen med guldleendet inte finns på sin plats imorgon. Rummet är tomt. Alla vittnesbörder om hans existens finns bara kvar i huvudet och i en liten låda bredvid sängen. Och så tycker jag att mina arbetsdagar suger och att ingen förstår mig…

Heder för fan! Jag förstår att ni spelar golf då och då…

[tags] anhörighetsamtal, läkare, sorg [/tags]

Ahh…dessa gossar var de som fick mig att hosta upp en surt förvärvad sommarlön för att hookka upp en Ibanez Iceman – enligt undertecknad en av världens finaste gitarrer. Sen att den inte lyckades med löftet att göra mig till en världsbrömd firad superstjärna får väl ses som någon form av kontrakts och löftesbrott. Hur som helst är den straffad och ligger nu längst in i garderoben där mina andra drömmar ligger begravda…

Paul Stanley! Vilken stjärna!

Johnnie och Mattias är coola.

Speciellt Johnnie med den sköne dielakten. Får mig att glömma Babbens trista sabotage av en annars cool dialekt. Fan om jag fick välja dialekt jag skulle vara tvungen att likt en dålig andedräkt bära med mig för resten av livet skulle jag lätt välja gåtlendske. Kanske skulle man ha en chans att styra upp Jåsefein också. Kanske skulle vi sjunge en duett påe småtimmerne å dele ute fine julekläppe till de hejmlöse….

Kolla nu är det sådär igen. Handen skriver, tankarna drar iväg och den röda tråden stannar upp med ett:

- Wtf! Vad handlar det här om? You got me lost vid Johnnie. Skulle inte vi såga det där lille skrikande jonet från igår?
- Öh…ja det skulle vi ju…
- Vadan detta snack om dialekter då?
- Ja vae faen..
- Lägg av. Du e söderkis. Lägg ned det där taffliga dialektförsöket. Fan fick en gotlänning höra dig skulle hela ön mangrant göra uppror!
- Jaja…

Ok. Röda tråden vinner väl. Programmet som sådant är rätt soft. Eftersom man är lite av husets handy-man får man lite coola tips som stöts och blöts för att slutligen begravas eftersom jag inte orkar vara så där noggrann som proffsen Jompa och Matte. Men och nu kommer det. Vad är det för fel på det där lilla Jonet? Igår var de hemma hos Schulman som jag av ren och skär avundsjuka dissar rakt av och sabbade ett helt rum. Jag trodde inte att jag skulle få sympatier för denna före detta bloggare med en sällan sedd stiff upperlipp men ta mig fan om jag inte sympatikastade iväg en tanke. Till och med frugan som tycker att Shulmans är överreklamerade reagerade med ”Stackars satar. Driver han med dem? Om så vad är det lustiga?”.

Vad är grejen med att dra upp golvet upp på väggen och taket åt motsatt håll ”ja då ser rummet ut som om det har vridit sig kring sin egen axel. Detta är Shulmans eget lilla universum..” pöste Jon som inte vet vad inredning är om det så kom och nafsade honom i benet. Allting handlar om att han ska verka så hipp, cool, nytänkande och fräck. News: Du är bara korkad och har inget sinne alls. Varken för detaljer eller sunt.

Vafan! Det är inte lustiga huset på Gröna Lund du inreder! Och sedan vad är grejen med att limma fast papper på golvet ” ja…så att det ser ut som om pappren har runnit ut från bokhyllan….det ger en så kreativ miljö..” Nej ditt pucko! Det ger bara intryck av stökigt jävla rum. Varför limmar du inte upp bananer i taket för att ge intryck av det vilda för då? Ärthjärna! Och den där förvirrade jävla bokhyllan sen med sneda plan ”vem har sagt att hyllplan ska vara raka”, säger puckot. Jo fysiken och det sunda förnuftet! Vad sägs om det?

Och det lustiga i kråksången är att när Mattias och Johnnie har byggt något så är det rätt ordentligt gjort. Hårt borrat in i väggen i MDF material. Hade det varit fuskaren Timell hade man bara behövt ge skiten en ond blick så hade det rasat ihop. Och då ska vi inte snacka om träsktrollen i teve 3´s gamla koja slott skit för de hade väl bara tejpat ihop skiten och bett den lilla hunden inte voffa i närheten av hyllan…

Och vad är grejen med den vrålande rösten! Du är i teve, det finns mikrofoner använd normal jävla samtalston vi hör dig ändå! Trots att muteknappen är intryckt!

Jag tyckte synd om Schulmans. Det trodde jag var en fysisk omöjlighet men allt som behövdes var bara ett litet jon på speed för det. Priceless när Karin droppar kommentar ”in med polackerna nu” sekunden efter att Jonet vrålande stängt dörren…det om något visar vad hon tycket om Jonets inredningsdesigns kompetens…

[tags] alex schulman, karin schulman, johnnie och mattias, inredning, kanal 5, timell, room service[/tags]

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiot konversationer på ett kontor“.

- Har du matlåda med dig
- Jupp
- Fan också
- Pasta gratäng
- Åh…kan inte jag få den? Jag betalar en pizza åt dig.
- Hmm…valfri pizza?
- Självklart!
- Ok. Deal! Då vill jag ha…
- Vänta tror du att jag ska gå ut och köpa den åt dig?
- Ja självklart!
- Då kan jag ju lika gärna köpa en pizza själv ju
- Ja du kan ju det
- Men va fan!
- Mmmm…köttfärs och extra god ost
- Taskmört!
- Hälsa pizzakillen

[tags] kontor,  idioter,  konversationer,  mötet, käk, matlåda, pizza [/tags]

Hur kul är det att upptäcka att man av två personer är den som majoriteten i rummet direkt skulle rösta ut? Att man är pesten och koleran?

Att man är den som går under följande beskrivning är allmänt känt:

- du vet Stefan
- vilken Stefan?
- han som är inte så snygg, inte så smart men ganska schysst
- jasså Steffo
- precis… jo han i alla fall… bla bla..

…och något jag gärna bjuder på. Med tanke på att mitt självförtroende är den bas allting lutar emot spelar inte snack bakom ryggen någon större roll.

Jag är ingen Brad Pitt när det kommer till looks, men slår mig heller inte slätt i ett sällskap av alldagliga män. Skulle jag kontaktannonsa skulle jag beskriva mig med “trevligt utseende“, där det trevliga står för minimal benägenhet att utföra ritualmord och utseende för ett ansikte med ögon näsa och mun.

Häromåret var jag ute med en polare, som enligt en enad tjejkår var “så jävla snygg“. Vi barhoppade och på varenda ställe zoomade tjejjerna in honom. De kom fram i flockar, log, flörtade, kastade med håret och allt. Det var två superpumor som stack ut ur mängden och kollade in oss. Jag ba:

- oh… hörru! kolla alla spanar på oss
- jo jag vet
- men kolla de där två. vilka fjädrar i hatten!
- ja de ser väl okej ut
- men va fan låt oss styra upp
- kan vi inte bara ta en bira
- men schyssta
- ok

Han gav dem ett leende och samtalen kickade igång. Precis som när Jesus gav de spetälska en blick o allt blev bra. Bägge brudarna satt som klistrade vid hans lappar. Jag försökte snacka med en av dem men det var som att snacka med en astralkropp. Jag drog vitsar, log som om jag var definitionen av ett leende, droppade Platon och Hume, bananernas besynnerliga krökningsvinkel och fan o hans faster.

Ingenting funkade, givetvis.

Jag var som en obehaglig odör. De rynkade på pannorna trots att rynkor är fyfy för snygga tjejjer, skrattade ansträngt åt one-liners som skulle gjort Eddie Murphy ekonomiskt oberoende. Jag var som den lilla flugan som knuffades undan av de större flugorna vid en supersnygg skitkorv.

Jag var bara en ful attiralj på en annars okej möbel. Det skeva benet. Det där benet som man ställde innerst mot väggen. Så att ingen ser det defekta. Till och med bartendern visade ovilja för att jag verkade störa sällskapet. Innan han hann komma fram och mumla klassikern “jag tror att det är bäst om du sätter dig där borta och inte stör gästerna…“, reste jag på mig och gick ut ur baren och hur polarens liv.

Vi umgås inte idag av ett enda skäl: Jag vägrar spela den andre fula fiolen.
[tags] ful polare, snygga brudar, bar, Jesus, Eddie Murphy, Brad Pitt [/tags]

Sugbloggen® tar ett nytt grepp och börjar från och med nu med konceptet “idiot konversationer på ett kontor“. Varje dag …öh…varje vardag vill säga, när jag är på kontoret publiceras en rykande färsk korkad konversation som bara egentligen till sin natur är misshandel av sunt förnuft och mötet mellan människor.

- fan jag har huvudvärk
- jag hade det i förra veckan
- vill man höra en sådan kommentar med en huvudvärk?
- ja vadårå?
- hur kan det hjälpa mig att veta att du hade huvudvärk förra veckan?
- du kan trösta dig med att veta att jag också led förra veckan
- jag tänker blogga om den här konversationen
- javisst gör det
- ja jag gör det
- ja och?
- då gör jag det
- vem hindrar dig?
- kolla bara

[tags] kontor, idioter, konversationer, mötet, huvudvärk [/tags]

Det här med att rodna. Vad ska det vara bra för? Varför ska min kropp promt vara med och signalera för hela omvärlden att jag tycker att något är jobbigt, pinsamt eller stressande. Vafan! Lite pokerfejs kunde man väl kräva av naturen?

Det är en sak att ha ett mindre svettflöde under armarna för det kan man dölja med medhavd kofta. Och har man hockat upp Absolut Torr från Apotekets fina utbud av kroppsvårdande produkter, kan koftan till och med vara skittunn. Ni vet sådär tunn så att den bara syns i ett visst ljusläge. Så där tunn som vi män vill egentligen att alla tjejkläder ska vara. Men blodets iver att rusa upp i ansiktet och fläckvis markera röda flammiga blaffor längs med halsen… va fan handlar det om? Och verkar man vara en frisk man i sina bästa år och med de bästa avsikter om man kliver upp på presentationspodiet iklädd kofta och rånarluva?

Om man nu skäms av situationen varför drar inte blodet iväg från fejset? Det skulle jag ha gjort. Bort från faran. Men nädå…vi ska fram och lägga oss i. Ju mer blod desto rödare och skärare ton. Ju mer skärare ton desto mer stress. Ju mer stress desto rödare blod…Moment 20 jävla två.

Usch nu blir jag sådär upprö(r)d igen…

En del människor borde ha med sig egen medhavd varningskylt att sätta på toadörren efter det att de förättat ett av naturen och biologins märkliga överenskommelser. Dvs att det som kommit in ska ut för *host* ädlat. Eller som vi i vänskapsföreningen Gastronomernas Fiender säger “Klump in klump ut”…

upptaget
ledigt

…och så skylten som varnar oss andra dödliga, efter väl utfört värv…

“biohazard”

…eller svaret på som vem vinner kampen mellan Volvo st(rids)ationsvagn (coopkasseanpassad) eller det trendriktiga företaget Apple vid en battle. I ena ringhörnan ipod classic och iphone i den andra en något ärrad Volvo som inte backar för mycket. I mitten Steffo fint och pricksäkert manövrerandes bilen över en liten 7-eleven platspåse där Apples produkter var förvarade…

Fråga mig om jag tycker att denna dag och vecka börjar bra när jag kommer in till kontoret och ser en påse jag känner igen liggandes på parkeringen. Nu vet jag varför jag inte kunde hitta ipoddarna i lördags. De låg ju och chillade här. Fan vad de måste ha frusit.

Den enda trösten i kråksången är att musiken som är ett par års koncentrerat nedladdande från otal olagliga siter finns kvar i macen.

nåja..vad är väl en bal på slottet…

UPPDATERING eller Kommentarer från Kollegor:

- Du skulle haft titeln “Hårdtest av ipod!” istället för kapitalförstöring…hahaha…

- Hur fan bär du dig åt?

- Kan man säga att du kommer att få en tråkig jul…hehehe

- Du skulle vlija backa bandet nu va…hahahah

- Steffe vad säger du om det här som slogan “Förbjud dubbdäck! Skadligt för ipod!”

[tags] ipod classic, iphone, ipod, imac, apple, volvo, stationsvagn, nedladdning [/tags]

Jag hatar när polare säger

- vi ska träffa Anjelica en snabbis. Är det ok?
- visst. no probs.
- bara en sak. Anjelica har en stor sne näsa och skämms som fan för det så kolla inte för mycket…

Wtf?

Alltså här har vi polare A som säger om bekanting B att B har en defekt del C som man som polare D ska fullkomlig icke se. Va fan! Nu blev ju jag medveten om ett superlyte på någon jag är about att träffa. Hur fan ska jag lyckas med att inte se en stor sne näsa. Bara vetskapen och den omedelbara förestående närkontakten av stor sne näsa gör ju att mitt nyfikinhetscentra kallar in förstärkning. Jag mobiliserar det stirrande ögat, den odiskreta häpet efter luft kippandes munnen, strechar ordförrådets alla superlativ som inbegriper ord som “magnifik”, “majestätisk”, “alpin”, “bombastisk” etc…

Men polaren A vill ju bara polare B och D väl. Genom att be polare D ignorera del C så att polare B känner sig bekväm i situation öh…fåse nu a,b,c,d…E. Allt detta för att polare A vill ha en soft relation till B. Fast en sak som stör mig är vilken bild polare A har av polare D, dvs undertecknad? Allvarligt tror A att man skulle ställa sig upp och med en darrande pekning vråla “Vilken sne jävla näsa du har. Och så stor sen!”, om bekanting B´s lyte C i situation E?

Om jag D alltså skulle fråga mina andra vänner G,H och K till exempel skulle de alla med en mun påstå att D har en sällsynt känsla för det passande och är diskretionen själv. F skulle förmodligen inte hålla med men å andra sidan är F och jag just nu på en spänd fot med varandra. Utan att gå in på för många detaljer så anklagar F mig för att jag har haft bort porrfilm P, fast jag lämnat tillbaka den till F som glömt att han lånat ut den till I.

Jävla A! Och F!

[tags] relationer, ABC, lyte, porrfilm [/tags]

Jag drog i gång ett videoband häromkvällen. Inte för att det är det familjen Sug tycker är “things a family in the year of 2007 think is the shit to do on en vardagskväll“. Vi vet att video är såååå förut så dont even gå there. Anledningen till varför jag stampade foten i parkettgolvet med följd av en elak stukning, och bestämde att boolibompa fick vika sig för “videokväll med farsan” var att jag hade hittat ett videoband som det stod “outsider” på. Vem fan har spelat in skiten tänkte jag och tryckte på startknappen direkt på videobandspelaren. Fjärrkontrollen hade zappat bort sig själv ur vår ägo för en fjärran tid sedan.

Jag är glad att jag genomled en timme av mitt liv kollandes på dårarna i kanal 5´s märkliga tolkning av dokumentärer av udda människors egenheter. Det får mig att framstå som rätt balanserad och ganska i samklang med tillvaron. Även om tillvaron rent generellt har ett och ett annat att säga om vissa händelser.

Man borde knuffa sådana människor ur samhället. Vadå yoga för hundar? Och vadå göra en solhälsning? Någon snyggade upp sin fyrbente polare för att de ska gå på hundkalas där det vankas fiskdamm. Ok om det hade varit en katt. Katter gillar fisk men en hund? Tror man på fullt allvar att en hund förstår konceptet fiska godis? Please liksom.

Varsitt skott i pannan på ägarna är påkallat. Det är direkt djurplågeri. Vad är det för fel på dessa jävla imbecilla vanarter av människosläktet som inte kan fatta att djur är djur och att de inte ska personifieras? Jag tror att det bottnar i att de inte kan skaffa sig riktiga vänner och måste kompensera sig genom att ta oskyldiga djur som knappt kan protestera och göra dem så människolika som möjligt.

En annan galning köpandes ett snyggt matchande halsband till en dvärghäst på NK är så jävla fel så att man i ren protest borde bombhota NK som släpper in puckot i butiken. Och där går hon. Idioten som äger hästen och kråmar sig i teve och tycker att hon är något.

Och det är hon.

Ett miffo som borde kölhalas i iskallt förorenat vatten…

[tags] outsiders, miffon, kanal 5, dokumentär, djurplågeri, videoband, parkettgolv [/tags]

Det finns bara en Axl! Vilken scennärvaro och så den där ormlika dansen. Får mig att tänka på sir Vääs fast med attityd! Sen att man vill att han ska harkla sig lite då och då får väl hänvisas till att det är min hals som får ont av hans sätt att sjunga på.

Och bara så att ni vet Slash är en av världens mest överskattade gittarister. Bara attityd men ingen skill alls men va fan…han e cool nog. Cigg, stort hår, fet hatt och en väl inövad rockpose gör att man aldrig kan bli fel…

Det här är en åka-fort-som-fan-med-bilen-låt. Det erkännes att jag sitter och headbangar i familjevolvon…

Det där argumentet “jag är så ful i cykelhjälm” är så absurd korkat i sin totala avsaknad av relevans. Vem i hela världen sätter på sig en cykelhjälm för att man blir så snygg i den? Att den matchar ens ögon, tar fram det citychicka eller är det som modemaffian just nu håller som det allra hetaste och senaste.

Tro mig, det finns inte en sunt fungerande käft som stannar upp mitt i en rörelse vid upptäckt att du petat på dig en hjälm som utbrister i ett “fy fan vad du e ful i den där hjälmen. Den passar inte dig. Kanske om du skaffade dig en lite mindre eller inte hade så mycket vattenskallevarning så skulle du vara snyggare…“. Om det är någon som mot all förmodan skulle göra så…skulle du ta den idiotens kommentar på allvar? Om du tar den på allvar, vem av er två är det som behöver söka hjälp? Förutom du då som tydligen har delar av Kaspiska havet i huvudet. Kanske det är förklaringen till vågorna i håret och den något fuktiga blicken?

Däremot var det en man som klev på tunnelbanan häromdagen. Han var närmare två meter som hade på sig en cykelhjälm i storleksordningen badkar som passar i en liten etta. När jag häpet drog efter andan gav han mig en trotsig blick som lovade väldigt mycket. Bland annat att ett ogenomtänkt förfluget ord mellan mina läppar mycket snabbt skulle innebära ett par snabba jabs från hans sida.

Det var inte så mycket att han inte passade i den, inte heller storleken på hjälmen utan konceptet två meter karl i cykelhjälm i tunnelbanevagnen som fick mig och alla andra att reagera.

Att han var ful i den tror jag inte en enda av oss tänkte…

[tags] cykelhjälm, badkar, ful, tunnelbana, kaspiska havet, vågor i håret [/tags]

Folk som har träratt i bilen. Är inte det en omedveten sägning av “jag ville egentligen ha en sportbil men jag hade bara råd med ratten”…

…och i natt i Norrland var det 40 minusgrader, och här i Sörmland kommer vi…
* zap*
… ENDAST IDAG FÅR DU MED DVD MED KLISTERMÄRKEN…
*zap*
… till tevefyra soffan kommer Anders Borg för att tala om hårtofsar…
*zap*
…och nu blir det ekonominytt med pete…
*zap*
…kiiiiidz danidino i flera coola smaker finn…
*zap*

*klick*

Fan ska det bli en sådan dag! Mulet, termometern visar 2 jävla minus, inga fräscha långkalsonger, all jävla disk från igår ockuperar köket så man får tugga i sig knäckemackan i hallen med följd att smulorna beblandar sig med det oinbjudna gruset man drog in i går. Duschen verkar vara pipelined till Arktis, det enda som förklarar det iskalla vattnet. Vad fan är det som bultar…

Ja ha ja…huvudvärk igen. Vafan om man hade petat i sig arton bira som sällskap till de två pavorna rosita man kunde ha knäckt igår så skulle jag inte klaga. Men vad har man att ha huvudvärk över? Att man gick och la sig vid 22 för att man har slutet på en arbetsvecka framför sig? Hur kan det generara en huvudvärk? Hur kan det överhuvudtaget vara något dåligt? Det mest rebellaktiga man gjort denna vecka är petat i sig en överbliven lättöl och det i fredags. Inte fan kan den ha en repulsator i sig som kicker in från baksidan av huvudet idag?

Nåväl…var är de satans tabletterna! Gahhh! När man efter en kvarts ihärdig letande till slut hitttar dem så är det sista man behöver vid bultande huvudvärk ett trilskande paket. Där pillren är lika oåtkomliga som när man som finning tonåring försökte lirka in en diskret hand in under en behå. Vadå vill medicinbolagen jävlas med en? Eller är detta en jävligt avancerad fint. Jobba upp patientens frustruation, hetta upp ilskan och accelerera huvudvärken medelst metod svåråtkomliga små jävla piller. För att när han/hon till slut når pillrena och med darriga händer och vansinnig blick utmynnar i ett “ah….” efter att de gått ned på tvären i den plötsligt extremt smala halsen så tror man att det är pillren som gör det. När det i själva verket bara är så enkelt som att lyckan att komma åt pillren är det som får venen i pannan att lägga sig ned.

Alvedon – de borde fan i mig heta allvarligt don behövs för att accessa innehållet…

[tags] huvudvärk, alvedon [/tags]

Hej hej alla elakingar där ute. Det är jag igen. Elaka Sugot. Jag tänkte att vi skulle spetsa till livet för de som inte har så kul på dagarna längre.

Nej, jag tänker inte på personalen på Bårhusen, de har inget sinne för humor för det är väl det enda som förklarar det valet av livsväg. Bättre upp killar och tjejjer! Mycket bättre upp! Jag tänker på folk i den aktningsvärda åldern nästan passé. Ni vet de som gör vår lunchstressade timme till ett litet helvete genom att ta med sig den långsamma hunden, det långsamma steget och den långsamma tanken och fuckar upp ens sinnesflyt i konsumkön mitt på dagen. Med tanke på att de har hela dagen på sig att ästla runt och såsa i makligt tempo funderar man ståendes med alldeles för högt blodtryck och bultet™  farligt nära bristningsgränsen, varför de inte tar sig ut och gör sina ärenden de tider då vi andra förlorare sitter fast under arbetsgivarens stränga blick.

Elaka rykten gör gällande att svenskar är ett tyst trist folk som inte säger halvsju på frågan om vad klockan är. Att de sociala skillsen är obefintliga och att endast alkohol kan ljumma upp de frostade känslorna. Det är det som ligger till grund att vi endast kan sträcka oss till ett högt ljudligt fnys då vi står där i kassan. Bakom den levande döde som gör allt så långsamt så att till och med tiden som borde ha all jävla tid som finns börjar kolla på klockan och irriterat harkla sig. En italienare till exempel hade viftat med alla armar och händer samt mustigt utbrustit(?) i ett “va fan culo nudå!“.

Som sagt, vår fostran tillåter inget annat än ett högt ljudligt fnys. En del sträcker sig så långt som till att himla med ögonen. Men där går gränsen. Detta är ekot av ett par århundradens kuvning av de en gång så ärorika vikingabloden som pulserade i allemans vener. Civilisationen har ibland ett jävligt högt pris. En personlig sorg är att jag inte kan ha en käck vikingahatt på jobbet.

Men kan de fucka upp min dag kan jag fucka upp deras. Skitenkelt egentligen. Att ingen kommit på det förut är under all kritik. Du går in till första bästa livsmedelsnasare och införskaffar dig ett paket batterier, mariekex, kramgoa kräkningar med Vikingarna, en tub kaviar, kokt skinka i vakumförpackat paket och några påsar te.

Sen så åker du hem och behandlar godset. Kaviarens lock den där spetsiga som man ska kila in i huvudet för att göra hål på slipar du ned. Mariekexpaketet klipper du bort den där lilla röda flärpen för att öppna paketet på. Cd-skivan måste vara inplastad och du behöver egentligen inte göra något med det eftersom det sköter sig självt. Samma sak med batteripaketet och skinkan. Tepåsarna gör du samma sak med som du gjorde på kexpaketet.

Därefter packar du ned allt och åker till första bästa äldreboende och lämnar det på fikabordet med ett “varsegoda och fippla er vansinniga…”

Om vi alla gjorde så här på morgonen på väg till jobben så skulle vi drastiskt minska antalet åldringar ute i konsumkön mitt under lunchtimmen. Seså ta ditt ansvar och gör så på det närmaste ålderstället nära dig.

[tags] äldreomsorg, gamlingar, Vikingarna, Mariekex, batterier, svåröppnat, jävlas, konsumkö, tid, lunchrusning, bårhus [/tags]

Med tanke på att undertecknad har den tekniska knowhowen och tillika även möjligheten att publicera vad skit som helst är det ett under, nej för i helvete, mirakel menar jag ju, att ni inte fått ta del av allt som pockar på uppmärksamhet i bakhuvudet på mig. Jag tar mitt ansvar gentemot er läsare på allvar.

Moses viftade undan lite vatten och creddas för det för all jävla evighet, medan en annan med tänder och tår kämpar emot en miljon meningslösa berättelser. Det mina vänner är kreddvärt. Moses! Bah!

Kan jag få ett “hejja Steffe friskt humör som censurerar det som bör!”?

Jag gjorde en magnetröntgen häromdagen eftersom jag hade samlat ihop tillräckligt många cooppoäng och därför fick det gratis, och det visade sig att läkarna hade hittat ett oroligt område i bakhjärnan som de inte kunde sätta fingret på vad det var. Jag förklarade för läkarteamet att varje gång jag ska skriva en bloggpost så är det som om det blir lite varmt där. Vi kom fram till, de i sina vita rockar och jag i den där fula gröna stassen med öppet baktill att det måste vara mitt kreativa centrum.

En parantes. Jag fattar inte varför jag ska ligga och visa röven när det är huvudet de ska undersöka. Det måste vara en läkarfetisch att tvinga in alla i den fula dressen. Kontrollbehov av det anala slaget.

Nåväl…var var jag…ja det där med att det blir en värmeutveckling i bakhuvudet. Jag ser skitrolig ut när jag bloggar med vått hår har frugan sagt. Det börjar liksom ånga därbak och när jag har en hastighet av trehundra ord i sekunden då börjar brandlarmet att harkla sig. Det har sitt ursprung i att det är en samling konstiga historier som börjar vrida och röra på sig. Givetvis har de alla en historia att berätta och vill bli nästa publicerade. De har alla olika argument till varför just de ska bli valda.

En läkare menade på att där vanligtvis håller sådant som hyfs, manér och god ton till. När jag förklarade att jag hade valt bort sådant bjäfs så tittade de menande på varandra. Kanske hade min högst frivililga höga prut som fick bakstycket på dressen jag hade att fladdra till något med det att göra. Vad få vet är att det förpliktar att vara ohyfsad och att social inkompetens är något man får jobba som fan för. En ljudlig mök i ett stramt sällskap är en promenad på gatan.

Så här går en vanlig skriva en ny bloggpost-session till.

- Berätta mig!
- Glöm det du är bara en everydaystory. Vem fan vill läsa om en vanlig vardag? Alla har sina egna jävla vardagar, vill man då få sig en dos av någon annans meningslösa jävla dag? Skulle inte tro det! NEXT!
- Men jag då, säger en historia jag läst hos Mikebike.
- Nä hä du. Du e inte ens min. Fan tror du inte att Mike skulle känna igen dig? Och vem fan släppte in dig i mitt huvud? NEXT!
- Ja men men mig då, säger en trist sak.
- En tråkig historia. Vem fan vill läsa sånt? NEXT!
- Eller mig, kolla här “två tomater gick…
- En satans tomathistoria. Gääääsp! Vadå blev en ketchup eller? NEXT!
- Piikaliamälli hisisttorati laakko ismaat ekk…
- Va! Du e ju en finsk historia. Tror du att jag fattar något? Det här är inte suugbloggiinen.fi. Satana! SEURAAVA!
- Tjena, jag har grej här “det var en mörk och stormig natt…”
- Vafan tror du att det här är Snobben eller? NEXT!
- Hallå i stugan! Hallå. Här! Jag då? “SL-kontrollanterna jaktinstinkt …”
- Hörru du e ju redan publicerad! Visserligen en smula amusant men va fan…man kan väl för fan inte berätta samma historia flera gånger. Vadå står det återvinningsbloggen här eller? NEXT!

Och det värsta är att samma jävla historier som igår inte fick chansen kommer att imorgon krypa fram vridandes sina händer, bedjandes blickar, en del till och med ned på knä och be att få en chans. Hade jag haft idoljurykompetens hade jag släppt fram vad skit som helst…

Men de ska veta att inget publiceras på Sugbloggen® utan att ha genomgått en hård kritisk gransknig där story, body, reaktionsframkallande effekt mätts och stötts…och tyvärr är många för tunna, ointressanta och en del har alldeles för mycket gäspindikator i sig. Men några behöver bara växa till sig så…

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, bloggpost, historia, moses, coop, berättelser, mök, magnetröntgen, roliga historier

Jag fick ett mail från en *hrmm…host* en föredetta beundrare som hade drömt heta tankar om mig häromdagen. Utan att gå in i allt för många och djupa detaljer så att den pryda delen av sugbloggholicarna tror sig har hamnat på en porr-sida elller svenska folkets sexvanor (fniss och mohahaha…för de som kommer hit med ballen i högsta hugg och tror att de ska skinnbanjoa sig saliga…men hahaha era lallare. suger va?) så kan jag väl nämna att vi tydligen hade het ångande saunaktig sex.

Och visst om det är hennes dröm vem är jag att ifrågasätta det? Alla må bli lyckliga på sin fason och om ånga är det som sätter fart på hennes ånglok så…

Men och nu kommer det makabra i sammanhaget. Hon skrev nämligen i sitt mail att hon var fett besviken på mina skills. Att jag var en sopa i sängen. Att jag inte kunde leverera. Inte hade stamina nog. Och så adderade hon att jag inte ska gå omkring och tro att jag har en John Holms liknande apparat mellan benen. Hon mende på att maken till litenhet hade hon aldrig förr sett. Jag gav tydigen mikroskopisk ett ansikte. Eller jag och jag utan mer det lilla huvudet gav ett…ja ni fattar utan att jag ska behöva gnugga in det i fejset på er.

Jag höll på att sätta joltcolan i halsen. Men va fan! Hur kan jag vara ansvarig för att fantasisteffe fabricerad av en galen brud är en sopa? Hade det varit min fabricerade version så lovar jag er alla att han hade levererat och representerat så att varenda kvinna i det kända och i viss mån även det okända universum hade känt ett okontrollerbart behova att tända en cigg. Samt fått fina rosiga fläckar på hals och kind.

Om jag hade fått bestämma vilken fantasisteffeversion vill säga. Hur fan parerar man ett sådant här påhopp? Alla argument jag gav där bland annat enligt mig själv ett av de starkare var att det inte var jag föll platt. Hon menade på att den bild av mig som florerar i hennes fantasivärld och i bloggvärlden är byggd på det jag signalerar. Det bloggesteffe gestaltar för att ta en folkhögskolevärldliknelse. Och visst fan är det då i viss mån sant att om han (hennes fantasisteffe) är en sopa, då måste bloggsteffe ( den allmäne) vara en sopa, och om bloggsteffe är en sopa då måste den verklighetsförankrade steffen (undertecknad alltså…) vara en sopa också. Att hon inte drog till att varenda Steffe är en sopa måste ses som en miss från hennes sida.

Att logiken haltar likt en skadeskjuten tes spelar ingen roll i sammanhanget. Nu vet jag hur en oskyldig dömd måste känna det. Och det riktigt rikssura i sammanhanget är att känner jag min fantasisteffe rätt så körde han ett E.O a.ka Ego Orgasm, och fullkomligt sket om hon var med på tåget till Lylllolandet eller inte…

stort tack till Nini som inspirierade mig till att förtydliga att den Steffe ni fantiserar om får ni ta eget ansvar för.

[tags] stefan, steffe, fantasisteffe, sexvanor, john holmes, porr, Ego Orgasm, fantasi, snusklisa, bloggvärlden, sbs [/tags]

Shooo! Dessa snubber kunde funka loss och lyfta taket över huvudet på oss alla. Cowboystilen funkar till och med. Man förväntar sig feta countryhooks men glöm det. Inget “yeeeha” här inte…mer “yaaaooooo”.

Jag vill oxå ha en sådan outfit. Tänk att glida omkring på stan. Man kan inte gå osvängingt alls hur mycket man än försöker…