Sugbloggen är landets roligaste blogg!

Ja här går jag igen. Men fan varför ska alltid barnvagnsmorsor köra i bredd för? Sätt upp ett par backspeglar på skiten så ni ser folk som kommer bakom er…

- Ursäkta mig! Kan jag få passera. Tack!

Fan nu e de brått! Undrar om jag hinner med bussen som står inne. Ska jag kuta? Eller. Så jävla pinsamt att komma precis så nära så att man missar den. Och inte kan man låtsas att man skiter idet. Och stå där o svettas i tio minuter till nästa buss. Äh! Skiter i det. Missar jag den så missar jag den. Men…jag kan hinna. Äh släpp det! Det går fler bussar. Gör det? Tänk om det idag är just “det går inga mer bussar dagen“. Lite genomskinligt skulle bossen tycka.

- Jo jag lovar inte en buss!
- Jasååå…?
- Ja men inte skulle jag hitta på en sådan historia!
- Nä hä då!
- Men..
- Om det inte var något mer så har du lite att stå i.

Hm. Nä men ser man på? Jag hann ju. Shit…vänta! Har jag tjugo spänn? Phu! Tänk om jag hade kutat o inte haft det. Sååå jävla pinsamt att behöva backa av då. Jaja!

- Roslagstull tack!

Varför säger jag vart jag ska? Inte fan bryr han sig. Fuck min favvoplats är upptagen. Var ska jag sitta då? Bredvid den snygga tjejen eller den ymnigt svettiga gubben? Oh…vilket svårt val. Not! Snygg tjej here I come. Undrar om jag svepte på för mycket av CK:n? Vill ju inte stinka nattklubb liksom.

- Ursäkta e de ledigt här? Tack!

Men hur svårt är det att säga något. Snygg e du men inte i huvet. Åh…blev det jobbigt att placera Vutton väskan i knät. Jävla tattare! Om du bara visste vem jag är. Men du e säkert flata. Fuck you då.

Oh! Shit. Den cyklisten hade flax. Jag fattar inte att man cyklar utan hjälm i stan. Å andra sidan hade hjälmen knapptast hjälpt om bussen inte girat undan.

*diggili-diggi-lej*

Åh.nej…ska det vara en sån dag? Hatar den där jävla melodin. Och att den alltid poppar upp vid Slussen. Finns inte en ipod som kan blåsa ut den ur huvudet. Nästa gång jag ser någon av Herreys ska jag fan i mig skalla dem. Alla. I bokstavordning. Get even med the source…haha det skulle vara något för media.

*ring*
*ring*

Men så svara då. Och vad e det för en jävla ohemul signal. Shit vad jag gillar ohemul. Sitter klockrent. Undrar bara vad det betyder. Men hur svårt är det att svara. Pucko! Ska den höras till Kina också. Och varför tittar du på din mobil. Du borde väl veta vilken signal du har. Och att ljudet kommer 8 meter bortifrån.

*ring*

HALLÅ!

Oh nej en jävla hög-talare. Ska han vråla sådär hela jävla vägen. Fan man skulle ha en störningsändare. Bara zapp! Bort med mottagningen. Men då skulle han väl tala med ännu större bokstäver. Högt och boldade. Kanske till o med kursiv. Ja… lilla gubben, tror du att volymen och den fula jävla slipsen gör dig viktig. Varför sitter du då på en sl-buss?

Fan nu ska jag strax av. Ska jag plinga? Eller? Så jävla pinsamt om någon trycker på knappen precis när jag ska. Hur mörkar man sånt? Men för fan ska ingen plinga! Fuck. Då får jag göra det då.

*pling*

Shiiiit. Hon var givetvis tvungen att göra det milisekunden innan mig. Dra in armen coolt Steffe. Låtsas kolla på klockan. Så ja. Snyggt. Undrar om någon märkte något. Men vad e det för en jävla lokal skur! Jag som inte hunnit impregnera min mockajacka. Och vad är grejen med att mocka inte tål vatten? Vafan det är väl en ko. Eller? Tror fan att det är en konspiration för att få oss att köpa impregneringsvätska bara.

- Steffe. Go morgon!
- Hej, jag såg dig inte!
- Du verkade försjunken i tankar. Är det mycket nu?
- Nae bara det gamla vanliga. Du vet!
- Fick du med dig matlåda, till personalpicknicken?
- Fuck oxå. Jag visste att det var något.

…och dagen har knappt börjat…

*ring*

*ring*

- Stefan! Kan du svara då!
- Men jag…åhhh!!

*ring*

- Hallå, vem ere?
- Hej Anita! Kan jag få prata med din mamma?
- Aaa.. men! Åh! De e ju Stefan, hör du inte det?
- Oj då. Förlåt jag trodde att…

Jag vaknade upp en dag och insåg att jag hade en röst som inte alls ville hänga i de ton-kvarter som jag förknippade den med. Utan minsta förvarning kunde den gitta över till öfvre soprankvarteren till eller göra studiebesök i de nedre altghettona. Skitjobbigt.

Samma morgon klev jag in i klassrummet och skickade iväg det vanliga “waaasuup suckers…! ” Inte en käft reagerade. Och det var ju inte så märkligt, då min röst levererade det i frekvensområdet som är reserverat för endast väldigt vakna hundar. Jag tog ny sats och nu var det blåvalarna som vände på huvudet och undrade vad det som lät. Om det inte vore för att jag visste att min mun rörde på sig, skulle inte ens jag själv säga att jag sade något. Och då är jag en snubbe som jag hyser stort förtroende för.

Min bästis och jag kunde ibland ha diskussioner med varandra där det inte bara var högt i tak. Även tonläget var ömsom högt omsom lågt. Uttrycket “ingen lyssnar på den andre” fick en väldigt påtaglig innebörd, när bådas röster slingrade sig kring fyrstruckna ciss. När vi hade träningar med fotbollslaget,var det en kakfoni av röster i precis alla register. Vi hade en arab och en indier också och de plockade tonerna vi andra missade. Mycket kvartstoner och pentatoniska skalor när de var med på träningarna. Jag har idag förstått varför lagledaren höll sig om huvudet. Han hade inte alls huvudvärk.

Och vad är prylen med att rösten ska byta skepnad? Varför då? Och speciellt i den sköra tonåren då man har fullt sjå med att fatta vad det är som händer i de nedre regionerna. Är det inte nog att man vinglar omkring i korridorerna som en aspackad Bambi på hal is, då ingen kroppsdel är överens med någon annan. Måste då rösten få för sig att den är en bergsget som hoppar mellan högt och lågt utan ansats? Vadå pubertitet? Skulle pubertiteten komma förbi idag skulle jag ge den en komprimerad näve, för alla onödiga svettningar och pärser jag var tvungen att uthärda.

Inte nog med att rösten levde singelliv. Svettkörtlarna. Vad var det för fel på dem. Varför var de tvungna att rycka ut precis konstant. Vadå brann det någonstans, eller? Fan ett tag trodde jag att jag var en svettkörtel istället för en individ. Endast när någon sade mitt namn insåg jag att jag faktiskt var en person. Hur mycket svett kan man krama ur en fjortonåring?

Ytterligare en sak som langade upp lök på fisken. Brudarna! Varför garvade ni åt oss? När vi försökte hålla coolheten vid liv, trots en ziljon finnar, varaktiga bölder som om man tittade riktigt close ser ut som små jävla minigejsrar, hiva då på tandställningen som skulle göra vilken konstruktionsingenjör som helst grön av avund och toppa det med en röst som har en egen uppfattning om vilka toner den har en date med:

- Öh…
*svettkörtlar på max*
- Öhh…
*finne exploderar*
- Öhhh…
*rodnad kickar in*
- Öhhhh….viiiiiiiiiiiiiiiiil du gååÅÅ på gååååååRDDDeeeeeeeen!!!
- Hi hi…aldrig med en stinkbert som dig!

Well fuck you to!

Och nu har man begåvats med en Barry White röst, och då står flickorna på rad. Och bada vid havet vågar man ju inte göra, för då anklagas man väl för valjakt, då varenda val i närheten kommer att parkera bredvid en så fort man öppnar käften.

…med ett ”nä nu får det ta mig fan vara nog med denna tropiska jävla skithetta” slita av mig den svettiga t-shirten och blotta magen som är byggd inte av öl, inte av chips, inte av pizza utan av ren och (s)kärlek om dess välbefinnande.

När den mullrar stoppar jag i den något som får den att kuttra. När den har ont är det inte långt mellan tanke och varsam handling med Novalucol, när den är orolig går vi gemensamt till toaletten och lättar vad vi har på lager. I vått och torrt liksom.

Men man jobbar på ett kontor med en miljard överhettande datorer….och där serru har vi klädkoder.
- Hur skulle det se ut om alla slet av sig sina tröjjor!
- Mmm vilken vacker dröm det vore att få förverkligad!

Jag hatar denna värme!!!!!

Nä nu har det varit lite för lättsamt på denna blogg. Mörkrets timme är på gång igen. Känner hur bultet® börjar röra på sig igen. Dessa jävla kräldjur som går under namnet kritiker har fått besten att vakna ur sin slumrande rosa pantern sömn. Fuck vad jag hatar dem!

Vad ger dem existensberättigande? Ett gäng talanglösa, korkade jävla låstasbesserwissers. Ta fram en musikkritiker och jag ska peka ut en som inte hör skillnaden mellan en låt och en bilkrash. De bygger hela sin karriär på att såga folk som s k a p a r någonting av ingenting.
Och hylla sådant som vilken normal människa som helst skulle säga:

wtf?

…åt.

Inte för att de själva gillar det. Utan bara för att posera. Oh… jag är så cool om jag droppar att jag gillar “the monstergoats“. Och filmen “under ligan på skoterön“, med skådisen “vadå-budget-Billiam P Farris“. Och boken som ligger vid mitt nattduksbord är lo-fi-hi sluggern “som man bakar smör” av den kritikerrosade författaren Izelm Ykolamnijj. Tyck så om du vill. I dont give a shit. Men håll skiten för dig själv. Ingen orkar i alla fall bry sig om ditt misslyckade liv, som du trycker in i den sura andrahandslägenheten du hyr i SoFo eller Vasastan.

Ingen kritiker vågar skriva sina egentliga åsikter. Att de lyssnar på A-teens, tillbringar sommaren med “Grottbjörnens posse” och så…nä… för då blir de ju vanliga människor. Och att de alla har en jävla consenus om vad som är fett och ofett. Snacka om skråanda. Jag tror fan i mig att de ringer varandra och kommer överens om att såga någon. Hur kan det annars komma sig att alla jävla kritiker gillar Morrisey som inte ens en hyfsad dag skull kunna slänga ihop något som får slicka någon av Princes sämsta låtar i röven? Men Prince är väl för svår för er, byta namn och sådant och väljer vem han vill snacka med. Det går väl inte för sig.

Hur svårt är det att såga (om inte annat är väl denna blogg ett exempel på sågningar, fan jag svettas inte ens) ? Skriv en låt själv då! Fast de har de flesta av dessa misslyckade gjort men lyckligtvis har väl någon med hum om mänsklighetens bästa kväst deras kraxande drömmar om rockstjärneliv för länge, länge sedan. Synd att de bara stannade vid drömmen. Enligt min åsikt kunde de kväst hela deras livslinje. Gärna bakåt några generationer för att eliminera mutant och slumpfaktorn.

Skriv en bok! Och inte någon kvasihistoria om fotbollens betydelse (sammanfatta en massa jävla fakta är INTE att skapa något). Det är att vara en byråkrat, måhända en vaken och semiskapande byråkrat. Men inte en kreativ individ. Så Anrell, Olsson, Strage… era jävla sura böcker om om hur ni samlade LP´s, Cd´s och stod och stalkade artister är bara trista jävla dagböcker. Inge annat!

Ta Anrell som nu plötsligt tror att han är ett sportproffs. Han byggde sitt liv på att hylla Lundell och såga alla andra. Kan det bero på att lundel är en xeroxkopia på allt Springsteen är ( det sista vita hoppet liksom)? Snacka om rövslickning. Och visst fick han sin välförtjänta 7 sekunder i något skitprogram på teve där han var så “läskig”. Jävla skithuve! Du är lika läskig som min 97-åriga grannes pudel. Och vingmuttern Strage, som ska vara så jävla märkfärdig i allt han gör. Hans favorithatlåt är givetvis en obetydlig historia som I N T E en käft bland de levandes skara någonsin har hört. Jävla tattare. Du skulle inte känna igen en harmonisk tonföljd om den så kom o satte sig i ditt knä och sög av dig.

Det finns fler…men värst är nog de kvasimusikaliska lallarna på kultursidorna som tror att ju mer pretto och svårtolkade meningsbyggen de presterar desto kvickare är de. Va fan jag fattar inte om du gillar skiten eller inte. Skriv så man fattar! Eller är det under din nivå? Vem fan skriver du för i så fall? Och varför skriver du i en tidning vars affärside är “sprida ord”. Och vad för pucko anställde dig?

Och sedan har vi lirarna som prompt ska hänvisa till en obskyr konsert de var på i en hemlig källare innan artisten blev s t o r…vad försöker du säga? Att du e så coooool…eller? När sanningen snarare är att normala människor chillar med polarna och inte har behov av att leta upp udda kvällshappening. En del har faktiskt ett socialt fungerande nätverk.

Eller de som svänger sig med att de har sett b-sidor av en maxi singel som bara finns i 8 ex och som förmodligen inte ens artisfan har hört själv.

I din dröm då?

- Köp batterier till ficklampan när du ändå ska köpa snus, sade frugan.
- Hmrrghhh, muttrade jag och gled iväg på snusjakt.

Regnet låg tungt i luften. Huvudvärken stod gömd bakom hörnet. Men jag såg hans fötter sticka fram, och tog en annan väg. Min hy var flagig och torr. Jag såg den obskyra tobaksaffären redan på tvåhundra meters håll. Nikotinbegäret ropade någonstans i de inre regionerna ”men kom igen då, snabba på för fasen”. Butiken låg en halvtrappa ned. Skitskumt. Jag klev in och bländades av mörkret. Såg ingenting de första tre milisekunderna.

Plötsligt ser jag något läskigt uppenbara sig i ansiktshöjd.
- Hej, säger det.

Innan jag hinner reagera organiserar reflexerna organismen i en Chuck Norris position och med ett “hiyyaaaa“, langar jag iväg ett par snabba jabbs. I farans riktning. Jag hann tänka, shit kan jag karate?

- Men kompis va du fan försöka göra du?
- Du har något på huvudet, vrålar jag och langar iväg några Bruce Lee nävar. Nu var det inte reflexerna som styrde, utan de var belöningen för alla de timmar man studerat Brusans move i slowmotions och superslowmotion som payade back. Jag visste väl att jag någon gång skulle få chans att briljera med dem. Klart värt sextusen för den superhitecka videon i oöppnad kartong, jag köpte av snubben med butik i sin baklucka.
- Akta för helvetet! Försöker du mig döda va!
- Va!…nä jag försöker bara döda något som sitter på din skalle!
- Men för satan!
- Om du bara står still så…

…och då såg jag det. Tobakslangaren hade inte alls ett djur på huvudet. Han hade en peruk. Eller på män heter det ju tupé. Alltså vad är det med män i bara-några-år-till-pensions-åldern? Finns det ingen nej-sägare i deras omvärld?

Jag funderar på att skaffa mig en tjusig tupé…
Nej!
Ja men en snygg, som är tonad i rostbrunt…
Nej!
Ser hur äkta ut som helst…
Nej!
Inte en käft som kommer att ana något…
Jo!

Jag kände hur genpoolen bara hoppade upp och skrek. För fan Steffe! Gör en insats! Gör något! Och eftersom jag är en man som inte har speciellt långt från tanke till handling, knappt ett stenkast, så vad var naturligare än att jag hoppade på honom? I akt och mening att göra mänskligheten en tjänst. Jag trodde ju i min värld att det var en stor jävla utter. Hårig. I mörkret såg det ut som om den hade tänder också. Visade sig sedan att snubben hade halva Iraks oljereserver i håret. Det var det som blänkte. Min plan var att slita ned och ställa mig att stampa på tingesten. På stället.

Trodde att jag gjorde en insats för mänsklighetens bevarande och allt det där. Men nä hä då. Till saken hör att jag inte hade snusat på en halvtimme (och de vakna lirarna har redan i inledningen listat ut hela händelsorsaken). Kärnan. De som snusar vet. In vino veritas, in snus sinnesfrid.

Det allmänt kända fenomenet om droger är ju att hallucinationer, fladdrande elefanter och talande ormar oftast uppkommer när man drogar. Men de som snusar vet att om man I N T E snusar på ett par timmar, det är då de riktigt läskiga synerna uppenbarar sig. Från absolut ingenstans. Vi snackar flock med elefanter och ormar som reser sig på alla fyra och frågar om de får låna din mobil. Det är hallisar.

Grava.

Speciellt när du lånar ut mobilen.

Vad är det med män och peruker? Kvinnor som av en eller annan anledning känner att behovet är påkallat att langa upp en peruk på huvudet gör det. Men av en helt annan karaktär. De har den goda smaken att köpa någonting som ser ut som hår. Och sätta det ordentligt på huvudet och det är helt ok. Med riktigt skarpa ögon kan man se att det är fejk, att det förmodligen har suttit på en häst eller likande. Men när en man får för sig att här ska flinten döljas. Inte fan döljer han den. Tvärtom. Just den punkt han vill dölja snarare accentureras med det ohemula monster han får för sig att införskaffa hos närmaste perukgrossist. Någonting stort, hårigt, vilt spretandes och framförallt… verkar det vilja vara någon annanstans.

Och så sitter det alltid lite…inte mycket men… liiiite snett. Det är nästan som om peruken själv skruvar sig en smula som för att säga:
-Ja inte fan är det min idé att hänga här. Finge jag bestämma hade jag hellre suttit i en bar och chillat över en bira. Men vad ska man göra?

En tupé, för att dölja flinten genererar inte budskapet flint dold per automatik. Utan här går en livs levande kyrkogård. Här på mitt huvud ligger gamla rester av något som tillhört något annat levande djur. Misson så jävla okomplited som den bara kan bli.

Inte fan har Kojak en peruk? Och det är en cool man! Slickepinne till trots.

Andra bloggar om: peruk, tupé, humor

hahahahahaha…..

googla upp analfanfar och ni hittar Sugbloggen ® och Bloggfrossa.

…vette fan om man ska va förbannad eller road.

Andra bloggar om: analfanfar, sökord, humor

Nu kommer den ljuva sommartid med färskpotatis. Perfekt storlek och form för att utföra ett practical skitjoke på polarna. Inspirerat av Argaste som är mästare på pjs…

Man tar en potatis, knyter lite björntråd runt den och placerar sig i perfekt hjöd från toasitsen. Ringer upp polaren. Om man är perfektionist kan man köra några provdrops för få in den rätta klangen när potatis möter vattenyta. Här måste man tänka på höjd, ansats, hanledsknix, vinkel och skvättfaktor. Viktigt är även “follow through“.

Det är av vikt att det inte låter “kaabloshhh!!!”. För då fattar lallaren i den andra sidan av luren att det är någe lurt på gång. Det ska vara distinkt och markerat. Ungefär som ett “pjoop”. Toppar man det med en knappt skönjbar paus milisekunden innan i meningen och följer upp det med ett omärkligt “uh” så är illusionen fulländad.

- Men va fan sitter du o skiter?
- Va? ..”pjoop” uh…, va va…nä hur kan du tro något sådant?
- Men jag hörde ett plopp
- Gjorde ..”pjoop” uh… du?
- Det låter precis som om du sitter på skithuset. Värsta ekot.
- Kanske tjall på linan?
- Kanske det…var var vi jo…

Timingen är viktig. Och givetvis frekvensen. Det gäller att varsamt sprida ut dropoutsen under samtalets gång. Jag brukar ha ett manus där jag har stolpat upp ämnesområden jag tar upp. Vid ett tillfälle diskuterade jag Benny guldfot, med en polare som höll tidningen Buster som en av tidernas tidning. Hade jag inte haft ett manus hade jag aldrig pratat mer än 3 minuter och då hinner man inte droppa så mycket. Jag har inte så mycket att säga.

..”pjoop” uh…

- Nä men du sitter ju och krystar ju! För fan Steffe! Så jävla skabbigt!
- Lögn o förbannad dikt. Hörru om jag skulle sitta på muggen skulle jag för fan inte ringa upp!
- Ja men va fan e det som låter då?
- Inte fan ..”pjoop” uh…, vet jag!

När man känner att genomskådningsfaktorn när som helst kan poppa upp med ett “ha busted, jävla lallare. Trodde du att jag skulle gå på det där?”, är det perfekt läge att ljudligt rulla av 18 meter toapapper.

- Men du sitter ju på muggen. Säg att det jag hör inte är toapapper som rivs!
- Du hör inte toapapper som rivs, ser du, hur enkelt som helst att säga det.

Dags att avsluta samtalet. Förslagsvis genom att skylla på att det ringer på andra linjen eller liknade, eller något liknande som visar motparten att något coolare kom upp. Grejen är att lämna dem hängades i tvivlets kvarter. För att befodra tvivlet till mer eller mindre absolut säkerhet, spolar man toan sekunden innan man lägger på luren.

Sen ringar man upp nästa polare. Kör samma trick igen, men avslutar med att nämna att polare A vill att polare B ska ringa upp.

Om man är en riktigt recyklingtyp/kramträdspåve eller liknade och inte har skalat av potäten, går det att återanvända den. Kokas upp och inmudigas med smör förslagsvis. Allt enligt devisen lite skit rensar magen…eller så bjuder man polaren på sill-lunch.

Andra bloggar om: practical-joke, humor

Vad är det med människor som inte förstår att de inte kommer fram fortare för att de knuffar mig i ryggen? Jag står också i kö. Kön där den långsammaste levande varelsen någonsin levt och som lätt skulle ge sengångare en match trrots att sengångaren fick försprång på minus 24 timmar.

Vad är problemet? Hämta paketet. Kollla leget. Stämpla avin och sedan next liksom…

Varför ska det alltid vara en spontan lokal konferens varenda gång jag ska hämta ut ett paket. Och varför ska alltid kötthuvudet i kassan bredvid ha assistans av mongot i min kassa? Och varför är alltid mynten slut i den kassa jag står i…så att jag får växel på 18 kr i femtioöringar?

En annan sugning är de plötsliga interventionerna som glider in från flanken och bara ska ställa en fråga. Vadå satte jag på mig min osylinga mannen kostymen idag? Varför frågar du inte mig? Ser du inte att mr efterbliven har fullt sjå med att inte serva mig…vad får dig att tro att han ska släppa allt han lärt sig och plötsligt bli tillgänglig?

*små grodorna små grodorna…*

Vem fan kom på att den ska ackompanjeras med en sjuk jävla dans och i cirkel dessutom? Och att man ska hålla främlingar i handen? Fan vet var de haft sina händer. Och den här ingenjörsandan som drar igång då gubbarna i grannskapet ska försöka samordna bygget av en ful, vind och skev jävla midsommarstång. Med precis samma approach som fotbollslandslaget “alla på bollen”.

Och landskapsdräktsivrarna sen då?

- Ja jag kommer ifrån Närke, och vill visa min dräkt!
- Ja men håll dig där då!

Och det enda man har som tröst är nubbe för att uthärda skiten. Och vadå sju blommor under huvudkudden? Snacka om att bjuda in varenda obskyr fästing och skabbiga läskiga småkryp in i huset. Och i buskarna hänger läskiga pervon och hoppas få klämma ett bröst. Själv kliver man in och kastar sig ut när man upptäcker att läpparna möter en packad vm-stache. Fy satan och hans posse.

Och maten sen då? Rå jävla firre som inte blir godare hur mycket senap eller gräddfil man än dränker den i. Och trust me…det finns inte tillräckligt mycke gräslök i landet för att dölja smaken av unken fisk. Knäckebröd som fastnar i halsen, och inte en käft i närheten som är nykter nog för att utföra heimlichmanövern. Och dessa oskalade pyttesmå jävla potatisar. Hur mättande är de? Man måste peta i sig minst 24 stycken och då kollar folk på en som om man är värsta bullemicke-mannen. Va fan jag försöker bara stilla hungern och bulla upp fettreserverna för under kvällen, ja…då ska man stå i minusgrader och grilla. Givetvis under hällregn.

Papperstallrikar som fladdrar i vinden. Plastgafflar som med ett snäpp går av och studsar upp i ögonen. Plastmuggar som dansar jitterbugg och häller ut allt innehåll. Små vindbyar som alla slåss om att överraska mig hårdast. Och regndroppar som alla är lika stora som Niagarafallet. Iskalla som norra ishavet och lika pricksäkra som en prickskytt när det gäller att träffa en i nacken. På samma jävla återkommande punkt. Jag menar hur jävla mycket vatten finns det i Universum och varför ska varenda droppe promt ta vägen förbi min nacke. Snacka om center of attention.

I fönstren på höghuset mittemot sitter mussarna tryggt bakom 3-glasfönster med varma pizzor, smutta kebabs och krispiga falafels och skakar på huvudet åt oss. Jag skakar på huvudet jag med men i ren och skär frustration över att jag ska genomlida detta varenda jävla år.

- Men Steffe vi e ju svenskar!
- Nä vi e bara korkade!
- Men det är en tradition!
- Det är det att sitta inomhus också!
- Nu e du sådär igen!
- Kan bero på att min genomfrusna attityd har fått nog!

Och vad är det egentligen vi firar? Jo att dagarna blir kortare…

Tjena lena, vad är det att fira?

Och idag är det 38 plusgrader, sol vart man än tittar, inte ett moln så långt ögat kan nå. Ungefär som om Universum ville säga mig något.

Well fuck you to liksom!

Den vita bilen avslöjade sig. För vanlig. Inga dekaler. Försökte smälta in bland alla andra bilar. Men…och det var där den dabbade sig. Den stod mitt på refugen mot fel färdriktning. Och mannen som hukade hade väldigt mycket polis över sig. Trafikpolis.

Mannen böjde sig fram över sin kamera, när han såg mig o Danne komma farandes i en oehmul® hastighet. Man kunde nästan ana att han tänkte pulizerprize över denna hastighetspic han var about to skjuta. En liten del av honom funderade på huruvida den skära skinnslipsen passade till fracken. För visst hade man väl frack på prisutdelningen?

“Fuck” hann jag tänka.

Nä men hallå där, blev nästa tanke när jag såg en lucka på exakt en volvo 242 café cremefärgad kombi längd uppenbara sig i den högra filen. Med några hastiga fitipaldimoves med ratten gled jag skitsnabbt in i luckan och lirkade mig över till den hårt svängande högerfilen. Däckskrik. Så gjorde även Danne. Men inte alls lika coolt. Mer som skriet från vildmarken.

- Men för fan Steffe, akta min java!
- Ho…shiitt såg du hur snyggt jag gjorde det där? Hahaha där fick han!
- Vem?
- Värsta civilsnubben som försökte plåta mig. Därborta, sade jag och försökte peka med hakan eftersom händerna var fullt sysselsatta med ett smeka ratt och växelspak.
- Ja ja…men du kunde sagt någe, muttrade han och försökte torka bort kaffet från sina chinos.

I backspegeln såg jag i ultrarapid hur polisen vred fram huvudet likt en struts som försöker få fokus. Jag är ingen tankeläsare men jag lovar att de tecken jag kunde skönja uttalades av hans läppar innehöll följande konsonanter:

Wtf?

-Ho ho, sade jag.

Men säg den lycka som varar. 25 meter framför mig stod det ett uppbåd av snutar som vinkade in min bil.

- Det gick lite fort det där!
- Öh…tycker du?
- Jepp. Hur fort körde du?
- Behöver jag upplysa dig om det? Ni har väl det på bild antar jag, sade jag taktiskt.
- Mja…kollegan hann inte få fouks innan du försvann ur bild.
- På så sätt?
- Jag antar att du inte kommer att erkänna någe.
- Jag kommer ju inte det, sade jag och kände mig som värsta herre på täppan. Lallarna i helvetet kommer att konvertera till hinduism innan jag erkänner något utan bevis, sa jag. Skitkaxig.
-På så sätt, sa han, och körde ett go-ahead-punk-make-my-day-smile.

Skitcoolt på film, med en trygg cocacola light och popcorn i famnen. En nyans mindre coolt när en trafikpolis säger det irl. Jag dämpades en aning. Kollade på Danne och han gjorde allt enligt regelverket för hur man uppnår absolut osynlighet. Snuten kollade också dit men kunde inte avgöra om det satt nån där eller inte. Nästan som om han bytte dimension.

- Öh…nu har jag lite bråttom, försökte jag…så om det inte är någe mer så…
- Ap pa pa…inte så brått. Vi ska nog ta och kolla lite på din bil.

Och så började han kolla vindrutan, regskyltarnas mått, varningstriangel och fan och hans moster. I ett sengångartempo. En sengångare skulle kunnat få in några feta tips på vad man kan göra långammare.

Varför hade jag bråttom, undrar säker någon som tycker att tid har man mycket av.
Jo serni… jag körde bud och i bilen hade jag 160 liter glass som skulle till polishusets fik. Tror ni att de var glada när jag svängde in med en kylväska som led av desillusionen av att vara en pizzabagares bästa polare?

- Men sa du inte att du hade glass till oss i bilen?
- Jo…men konstapel Olsson sket i det.

…den jäveln ska få när han kommer in hörde jag hur man muttrade bland de glassugna lagkollarna.

BredBandsBolaget eller vilket annat skitbolag som du har en biff med.

När du får räkningen använder du inte OCR-numret eller skriver avsändare. In på posten och betala över disk (ok lite dyrare men hang on, det smutta kommer strax). Se till att du får kvitto. Chilla o vänta på påminnelse. När den kommer ringer du upp och berättar att du redan betalat den.
- Vi kan inte se det här.
- Ja, jag har i alla fall kvitto på att den är inbetald på Svensk Kass Service. Hör du hur den prasslar?
- Men har du använt OCR-numret?
- Nope!
- Men det måste man!
- Måste man?
- Ja…hur ska vi annars veta vem som har betalat?
- Inte mitt problem va?
- Ja men det här är merarbete för oss och dyrare.
- Verkar jag bry mig?
- Men tänk om alla gjorde så?
- Visst vore det vackert?

*pip*

- Det där pipet, innebär det att jag nu officellt har graderats upp till en pain in the ass kund?
- Vi har då sannerligen inte ett sådant system!
- Ja ja…och Gud skiter inte. Jag ger mig inte innan jag tar toptäten på fucker-upp listan hos er!
- Men…
- Sorry men jag har inte tid. Måste fundera ut nya sätt att få er att släppa mig utan 3 månaders rövknullsuppsägningstid. Jag kan faxa kvittokopia till er. Och givetvis makulerar ni påminnelseräkningen och straffavgiften! Vilket nummer ska jag faxa det till?
- Suck…fax numret är…

För de som undrar…ja jag har en beef med skitbolaget BBB!

Bonus: jag har lite uppslag på modemåterlämningen, nybeställning på abbonemang hos dem samt annat mysigt småhyss…mohihi.

Det kommer mer…Another cliffhanger. Shit ska nog döpa om bloggen till Cliffhanger, Ciff Barnes kanske egentligen är mer beskrivande. Man får ju leta efter en större tillvarohaverist. Men jag aspirerar på den posten…

1. Tandläkaren
Boka tid kl 8. Kvällen innan inmundigas vin,chips, oliver,vitlök, drinkar o några tapas…sov ytterst lite. Skippa morgontandborstningen….

2. Brevbäraren
Sätt upp alla dina grannars namn på din dörr…

3. Konsum
Ta med dig glass till kassan tillsammans med dina övriga matvaror…ångra sedan köpet av glasspaketet…

4.Grannarna
Ta bort deras ingen reklam skylt…

5. Bloggare
Smyg in som anonym och skriv sjuka sökord. Tex analfanfar (silverfisken är upphov till denna idé)

6. Försäljare
Ring (obs ring från kontantkort) upp dem och säg att du vill ha en kort beskrivning på vad de har att erbjuda. Ange sedan felaktig emailadress och hemadress som inte existerar så att de får skiten i retur…

7. Taxichaufförer
När de står i rad, välj den andra bilen i kö efter att du låtsats gå fram till den första…

8. Pollen
Såga ned trädhelvetet. Om du inte har direktaccess till motorsåg, går det bra att hälla ned diskmedel vid roten…

9. Medpassagerare
Duscha inte på en vecka, sätt på dig skitsnygg kostym/dräkt och bara osa på. Om möjligt gå gärna fram o tillbaka i bussen/tåget så att ingen slipper undan. Har du hund blöt ned den. Röker du, ha en halvupprökt cigg i handen. Snusar du, stäng inte locket ordentligt på dosan. Har du gaser i magen, dela frikostigt med dig…

10. Bilister
Om du cyklar vingla gärna skitmycket. Har du nerver lägg dig mitt i filen, luta dig tillbaka och snacka i mobilen. Snackar vi daredevil, kör utan händerna på styret.

…imorgon kommer bonus på hur man jävlas med BBB.

Nä men ser man på…. en cliffhanger (oh… the spänning!)

… mot England!

Muschen måste vara kvar…den har börjat klia igen
Idioterna på teve får sitta och orera om saker som är totalt ointressanta…
Nu måste man se fler matcher på teve, när ljumma sommarkvällar står och flåsar en i nacken…

Men finns det inget positivt då?
Jo. Svennis ser så jävla lömsk ut och enbart därför är jag glad att Sverige inte torskade.

Heja Sverige?

Nope

Fuck Svennis!

mohohoho!!!

Nu har man tagit klivet upp i bloggarnas värld. Nu är man en bloggavstängare oxå.
Det går ett sus över landet. Vad menar han? Till o med träden viskar lite oroligt. Stänga av…ska han lägga ned sugbloggen. Fan det skulle suga.

Have no fear som man säger på engelska. Ha ingen oro, på svenska, känns lite varm potatis i munnen. Lite danskt sådär.

Nej
Nope
Njet
Nix

Jag kommer inte att stänga ned sugbloggen. Glöm det. Det finns för mycket som suger.
Men något som suger är bloggar som rippar mina texter och publicerar dem som om det är de som har författat skiten. Va fan! Det är jag som har fingertoppskänsla när det gällar att urskilja vad som suger. Ok okok…mikebike kan väl det oxå…men ändå. Vi är inte många. Men det går fet bort att cutta´n´pastea nonsens som jag har svettats över och gå ut med det under falskt namn.

Jag har blivit copycattad. Mjau liksom.

Helt ok om det hade varit en länk, och en paragraf som länkar till min sida. Fler som gjort så och det tackar jag skitmycket för. Smutt liksom.

Men att göra en covers utan att uppge källan går tjockt bort. Nu har aftonbladet (den ohemula® skittidningen), till slut stängt ned skitbloggen som rippat härifrån. Och till dig som rippar skiten. Kan du inte skriva själv så se för fan till att du inte rippar från folk som har lite koll på google och hur internet fungerar.

Jävla idiot!

Vi har en snubbe, vi kan kalla honom Gud (Grabben som Uppfann Detta). Han fiser omkring i tillvaron och vet inte riktigt vad han skall göra. Jag kan tänka mig lätt rastlös och med en deppig syn på tillvaron. En dag kommer han på den briljanta iden att “Vafan jag skapar en planet. Med lite hav, berg och gräs på, för det är så satans snygga färgkombinationer. Jag tror att jag gör den rund när jag ändå håller på. Vem fan vill leva på en fyrkantig låda liksom…hm undrar om inte lite blommor skulle piffa upp det hela också?”

Nöjd med sitt verk som tog honom en förmiddag att göra, softade han på en stund, kanske kollade han på en schysst video, petade sig i näsan eller spelade Playstation… vad vet jag. Nu tänker säkert någon tiden-är-linjär fanatiker att upprört säga:
- men hallå, Playstation fanns ju inte!
- kom ihåg att vi snackar om Gud! En snubbe vars fingerknäppningar till skillnad från mina, betyder något.

Men det blev långtråkigt efter en stund, så han skapade lite djur och åska och en massa annat skit så att det skulle hända lite saker. Det smällde lite här och där. En och en annan antilop blev uppätet av ett lejon, men det var fortfarande inte tillräckligt spännande. Fast frågar man antiloperna hade de spänning nog.

Det saknades något.
- Ah… tänkte han, och styrde upp en lustgård, där allting fanns. Frukter, bär, rinnande vatten och fåglar. Snyggt tänkte han och gick till badrummet för att krama svampen som man säger och därinne får han se sin egen spegelbild och kommer på snilleblixten att va fan jag gör några småkopior av mig själv, en manlig och en lite mer feminin variant, så blir det inte så ensamt längre. Låt oss kalla dem Adam och Eva.

Nu började han gilla läget, men fann att det var lite för lite Quentin Tarantino känsla. Det var inget spännande. Det saknades nerv. Vad göra? Killen skapar en varelse utan armar och ben och kallar det orm, och placerar nyss nämnde varelse i ett träd ovanför Eva, som en joker i kortleken. Nu snackar vi Big Brother varning. Kanske kan detta bli en hit. Oh vilka royaltycash vi kan dra in här…

Jag däremot, får lite Elaka Arne vibbar på snubben. Krumryggig, tänder som är en storlek för stora och en frisyr som har en egen vilja. Och så det där fnissandet genom näsan:

*hnfff hnfff*

- Ta äpplet Eva, det är ingen fara, sade ormen, fint manustroget.
Eva har inte så värst mycket val eftersom hela hennes roll och beteende är färdigskrivet sen en längre tid tillbaka. Hon tar en oskuldsfull tugga av det goda äpplet. Vadå fritt val?

Vad händer? Jo killen, mannen Gud, blir lack och kastar ut dem från trädgården och förbannar dem för evigt. Här skulle historien kunna bli intressant och värt att följa. Men icke. Vad gör han? Jo han tycker att lösningen på problematiken är att vi alla för evigt är fördömda, och endast genom en blind tro på honom skall vi (kollektivt) förlåtas på den yttersta dagen.
Vänta lite! Håll i käppen! Förlåtas för vad? Och vad hände med Adam o Eva… är de ute ur bilden nu? Snacka om från huvudroll till biroll till ingeroll. Och vadå ska alla ormar straffas för ärkeormen no1?

Det var ju han själv som kom upp med plotten. Hur vart jag skyldig? Och var i helvete var facket när man bäst behövde dem? Såvitt jag minns var det ingen som frågade mig, huruvida jag tyckte att det var en bra idé att Eva skulle käka äpplet. Jag tycker att äpplen är trista…päron däremot mmm… Vilka jävla options hade hon egentligen? Det är liiiiite för banalt, det är fööööör enkelt… det är helt enkelt för jävla korkat. Inte ens Hollywood skulle komma på en så här korkad ide och tro att det skall bli en kvartersvältare. Framför allt kan man inte göra en tvåa på det. Vad skulle den handla om? Vad skulle den heta, ”Mänsklighetens strävan efter fullkomlighet, del två” eller ”Förlåt oss, the sequal”, ”Eva äter ett äpple till” eller “Eva, ett päron till morsa”?

Visst, kyss mig långsamt där solen har svårt att skina.

Och historien med Jesus sen? Det är nästan som att sparka på en liggande men jag kan inte bara låta det passera obemärkt.

Om jag hade en son, och visste, eftersom jag är rätt så allsmäktig och allt det där, att det inte vore så knivskarpt att skicka in honom bland ett hav av konstiga prickar som skulle spika upp honom på ett kors bara för att han var en schysst snubbe i största allmänhet och tyckte att vi alla skulle kunna vara polare, så skulle jag inte peta dit honom i första skedet. Nosiriboba! Lite jävla sunt förnuft får man väl kräva! Speciellt av en som anses vara ansvarig för alltings existens. Vad är det för en jävla klåpare till farsa egentligen? Jag vet inte riktigt vad jag skall tro. Men jag är böjd att sätta mina sista slantar på att hela tillvaron är ett stort jävla skämt, och att det en dag kommer att visas på i Blåsningen på TV 3.

Jag har aldrig kunnat ge ett namn åt fenomenet som får min blodåder på pannan att vibrera och vrida sig i plågor likt en anaconda med gaser i magen. I brist på sköna namn så har det fått gå under det ohemula®™ namnet “bultet “. Deskriptivt men tja…inte mer än så.

I samma sekund han kommer fram till bankomaten och inser att han ska leta efter sin plånbok bland alla sina jävla fack han har i haglöfsryggan…kickar den igång. Lite ljummet sådär. Ungefär som en anaconda som känner att den behöver sträcka på sig. Legat lite illa under siestan ser du.

Eller när man står bakom hon som har graven bara ett fotkast bort, och som kommer på att hon hade med sig rabattkuponger på tvättmedel där intjäningen är 1.30 och promt ska dra den genom kassan efter det att hon betalat, så att det blir värsta obalansen och oredan i kösystemet. Nu vrider sig ådern som en anaconda som ångrar okynnesätningen av det sista onödiga vildsvinet.

I vissa lägen när en vriden individ bråkar med kassörskan när Via Taed vill ha en signatur på kupongen. Menar de att hon extraknäcker på Via Taed…eller hur tänker man där? Jag har vid det här laget slutat tänka här. Alls! Fullt upptagen med att hålla “bultet ” på plats medelst mental tvångströja.

rrrrrggagaamooooouurrgahhhhh!!!

Och sedan de som bara har fyra saker
- Kunde inte jag få gå före i kön, har ställt bilen lite illa seeru. Det går fort.
Som om det är mitt problem. Och vad får dig att tro att jag tycker att det är the thing of today att hänga i köer? Ser du inte venen? Känn på den och känn döden.

Eller de idioter som inte vet om pengarna räcker till men fyller vagnen med mat för ett helt regemente…
- Jag vet inte om jag har tillräckligt med pengar, kanske får jag ta bort lite.

Om det är så? Varför räknar du inte ut det innan du står i kassan.

Inom mig råder det en mental kakafoni. Alla mina dåliga sidor vill ut och sätta någon, något, vad som helst på plats (den kåta vill bara sätta på något). Den civiliserade velourvarianten av mig står och kravallstaketerar och bromsar stormen från att bryta ut. Med ett “hörrni, vi kan inte gå loss här inne!
- Varför inte!!!, gormar neanderthalarn och karvar på en flintyxa.
- Hur skulle det se ut, säger velourlallaren.
- Om inte annat är det skönt, säger öga för öga. Dagen till ära käckt uppdaterad med en klädsam blåtira.
- Men en fatwa då? Det fatwas för lite på dessa breddgrader, säger den vidskepliga versionen.
- Kan man inte få drömma om pumphagel, väser C.Bronzon wannabeen.
- Jo, drömma serru går bra, säger velour och låter honom komma fram i kön.

…och där står jag. Drömmer en dröm. Om pumpar och hagel…

Nästa gång du hör den djupa sucken kan det vara den sista du hör. Pumphageldrömmen är tyvärr ™:at av Mikebike men, jag tror att det är OK att jag gör lite varumärkseintrång…

När man bloggar heter det man skapar “post”. En post flera poster. Jag har funderat en smula på detta och kommit fram till att det finns ett uppdämt behov att ta detta en bit längre. I vanlig traditionell postordervärld så beställer man hobbyprylar, träningsoverallskläder som är för satans jävla fula (tro mig jag spottar er på staden, trots att sonen och dottern försöker låtsas som att de inte tillhör sällskapet, overallerna avslöjar er) och annat ohemult®™.

Sen måste man ästla sig ned till en post och hämta hem skiten. Kostar en massa pengar och sinnesro då man kommer i allt för nära kontakt med verkligheten på ett postkontor.

Men var lugna. Det har kommit en ny Classe Ohlsson till staden. I en digital form. Vi har allt. Allt som suger.

Sugbloggens postorder ®™

Ni beställer en sugning. Sugbloggen erbjuder Påsugning (dvs godsaker) eller Avsugning (dvs sugsaker) kan vara getpung, hästballe eller någe annat. Valet är ditt. Ämnet är fritt. Tyvärr erbjuder vi inte personliga klagobrev. Vi hänvisar till kollegorna på Klagogramservice.

Vår slogan är: Allt suger, det handlar bara om att ha rätt approach till det.

Klicka på “som tycker någe” och gör din beställning. Imorgon kan det vara någon annan som redan har gjort det.

disclaimer
(för de e så jävla smut att för en gångs skull få skriva disclaimer)
jag tar upp det om jag känner för det… eller så kanske jag tycker att det bra men inte gittar liksom. min blogg. mina regler.

- Häpp! Nu har jag min tio minuters rast , alla av, sa han o stängde av bussen.
Jag är övertygad om att alla i hela bussen tänkte följander tre stavelser:
- Wtf?

Unisont.

Jag mörkade med ipoden men inget undgick den hårt fikasugne busschaffisen. Han ögon studsade mot backspegeln och hitta mig hårt.

- Du där längst in. Avstigning för samtliga. Av merej!
- Men va fan det öser ju ned!
- Verkar jag bry mig. Raus. Jag ska fika!
- Men kan vi inte få sitta kvar i bussen?
- Och vadå…ta en repa på söder med bussen va? Jag vet nog vad du e för en typ. Ser ut som en jävla kontollantfrånspringare…nej ut!

Och ut kliver man. Man jiddrar inte med en kaffesugen SL-chaufför. Okej att man kan ge kontrollanterna en match. Men busschaffisarna? I dont think so. Ut i ösregnet. För en gångs skull betalade jag över disk. 20 spänn. Enhetstaxa. Vad är det för fel på “fast pris”? Och blev blöt av det. Så…så…signifikativt på någe vis. I himlen satt SL-guden och fnittrade. Jag hytte en mental våt näve uppåt.

Det sista vi såg av den koffeinsugdrivne chauffören var en i horizonten bortflyende hästsvans. Hans sandaler klapprade kafferast… kafferast…kafferast. Koltrasten i trädet ryckte till. Är det någon som ropar på mig, tycktes den tänka.

Efter 3 minuter (kändes som en kvart eftersom blöta kläder accentuerar tidsupplevelsen med roten upphöjt i tolv pica per kvadrat/ums) glider en omärklig snubbe upp. Vette fan hur han gjorde men gled gjorde han. Fram till bussen. Poppade fram som om han kickades ut från något connexfientligt parallelluniversum. Blåklädd.

Övervakaren som står gulklädd, kallas visst trafikvärd, tittade hon lika förvånat som oss genomblöta på honom. Men hon fann sig snabbt när hon såg den trygga loggan. Connex, på mössan käckt på sniskan. Gav henne trygghet.
- Ska du köra bussen, frågade hon.
- Kan jag väl, svarar han och gled vidare fram över vattnet. Vi andra stod till knäna i vatten. Han jesusade sig fram till förardörren. Det verkade som om dropparna inte ville störa honom.

Öppnade han alla dörrar? Nähädå…bara den ena framdörren…ungefär som om han ville att vi skulle bli lite blötare. Han hade en kaffe tryggt plaskandes i systemet. Klart att inte lite vatten bekommer honom. Speciellt inte om vattnet viker undan som en strykrädd katt. Och så han var säkert färdigkissad också.

Respekt!

De flesta är det mest av gammal vana och tradition, men skulle jag vara lagd åt det hållet skulle jag lätt stå och chilla vid spelarbåset och försöka styra upp Ljungberg. Okej en smula kort för min smak egentligen men va fan…

Det är en snubbe med stake. Det är klart att han blir förbannad om han spelar med folk som är mer eller mindre enbenta. Och som tror att sporten heter ”up up and away with the boll”. Vad är det för fel på Mellberg som tror att långa bollar på bengt är en vinnande melodi. Och Allbäck (kommentatorernas runkobjekt no1), hur stort ska man göra målet för att han ska kunna peta in i alla fall en boll?

Nä…Ljungberg for president!

Härmed offentligör jag att VM-muschen byter namn till Ljunga-Muschen!

ElMango har gjort det
Theresé har gjort det

vad vadå…flämtar publiken

Jo serni. Fipplat ihop en lista på gillar/ogillar mat. De som hängt med ett tag här vet att jag är ovän av listor (om inte jag befinner mig på toppen av dem och är fullt upptagen med att kicka nedåt vill säga…då endast då gills listorna). Annars fuck´em liksom.

Men mangomannen fick mig att fundera på vad jag ogillar och vad som faller mig på läppen. Inte särskilt mycket. Jag tycker att mat är ngt som tar tid och är allmänt ohemult ® ™.

Häromdagen klev jag in med ett vad blir det till middag, kvinna!

…och innan någon med förkärlek till röda strumpor upprört sväljer hårt och letar efter mailprogrammet för att bomba mig med mail, vill jag klargöra att jag visst lagar mat, sitter i baksätet när vi cruzar familjevolvon, lagar kranen, tvättar kläder, byter blöjjor på den lille och är för det mesta rätt så 2000-tal i mitt umgänge med kvinnor i allmänhet och frugan i synnerhet. Fuck jag går i byxor av gammal vana bara.

Det var inte jag som talade. Det var hungern. Och hungern vet vi är rätt så ocivilicerad. Fan jag är glad att jag fick ur mig både konsonanter och en del vokaler. Hade hungern fått bestämma hade det bara blitt:
- ourhgggaaaahhhh!!!

Min bättre hälft kvittrade från köksregionerna
- det blir fläskgryta
- mmm…smarrigt!

Och?

JAG ÄR VEGETARIAN…eller låt mig omforumerla mig lite här. Lyxveggo. Käkar-inte-kött-harry. Gräsätare. Tuggar sidleds. Krama-ko-Kent. När Danne ett otal antal gånger med piska och morot försökt få mig att käka fina biffar, fläskiga fläskotletter och annat köttaktigt, har jag slagit bakut och med knuten näve, sagt att jag inte äter kött och att jag hellre kliver in med badbyxor på ett nudistläger än petar i mig något som har haft en morsa och en farsa.
- ja men du käkar ju korv!
- visa mig korvens farsa eller morsa och jag slutar on the bums!
- men vad är det för ett jävla argument?
- ett argument.

*knäpper med fingrarna*

- du där, ja jag talar med dig, du är väl servitör…eller har du bara en ljus skjorta och ett förkläde för att det är inne? Mmmm…just det tänkte väl det. Har ni något som inte är dött här? Vegetarisk lasagne? Visst det går bra och snåla inte med bechamellen. Seså…stå inte här och dröna.
- men för fan Steffo, visa lite respekt.
- ja ja…jag ska tippa honom bra. Var var vi någonstans…

Så för att göra en lång meningslös historia lite kortare… jag gillade inte kött fram tills igår och inte heller innan dess. Men har på gamla dagar inte bara lärt mig, det vattnas i munnen när jag ser en gris glida förbi. Korna fattar inte alls varför jag hänger på deras bondgård. Om de bara visste att jag väntar på att de ska falla down. Och om de anade att det som putar i min innerficka är ett bärbart gaffel och knivset…

och idag blir det fläskgryta med ananas till lunchlåda…eller som frugan säger; solgryta…