Vi har en snubbe, vi kan kalla honom Gud (Grabben som Uppfann Detta). Han fiser omkring i tillvaron och vet inte riktigt vad han skall göra. Jag kan tänka mig lätt rastlös och med en deppig syn på tillvaron. En dag kommer han på den briljanta iden att “Vafan jag skapar en planet. Med lite hav, berg och gräs på, för det är så satans snygga färgkombinationer. Jag tror att jag gör den rund när jag ändå håller på. Vem fan vill leva på en fyrkantig låda liksom…hm undrar om inte lite blommor skulle piffa upp det hela också?”
Nöjd med sitt verk som tog honom en förmiddag att göra, softade han på en stund, kanske kollade han på en schysst video, petade sig i näsan eller spelade Playstation… vad vet jag. Nu tänker säkert någon tiden-är-linjär fanatiker att upprört säga:
- men hallå, Playstation fanns ju inte!
- kom ihåg att vi snackar om Gud! En snubbe vars fingerknäppningar till skillnad från mina, betyder något.
Men det blev långtråkigt efter en stund, så han skapade lite djur och åska och en massa annat skit så att det skulle hända lite saker. Det smällde lite här och där. En och en annan antilop blev uppätet av ett lejon, men det var fortfarande inte tillräckligt spännande. Fast frågar man antiloperna hade de spänning nog.
Det saknades något.
- Ah… tänkte han, och styrde upp en lustgård, där allting fanns. Frukter, bär, rinnande vatten och fåglar. Snyggt tänkte han och gick till badrummet för att krama svampen som man säger och därinne får han se sin egen spegelbild och kommer på snilleblixten att va fan jag gör några småkopior av mig själv, en manlig och en lite mer feminin variant, så blir det inte så ensamt längre. Låt oss kalla dem Adam och Eva.
Nu började han gilla läget, men fann att det var lite för lite Quentin Tarantino känsla. Det var inget spännande. Det saknades nerv. Vad göra? Killen skapar en varelse utan armar och ben och kallar det orm, och placerar nyss nämnde varelse i ett träd ovanför Eva, som en joker i kortleken. Nu snackar vi Big Brother varning. Kanske kan detta bli en hit. Oh vilka royaltycash vi kan dra in här…
Jag däremot, får lite Elaka Arne vibbar på snubben. Krumryggig, tänder som är en storlek för stora och en frisyr som har en egen vilja. Och så det där fnissandet genom näsan:
*hnfff hnfff*
- Ta äpplet Eva, det är ingen fara, sade ormen, fint manustroget.
Eva har inte så värst mycket val eftersom hela hennes roll och beteende är färdigskrivet sen en längre tid tillbaka. Hon tar en oskuldsfull tugga av det goda äpplet. Vadå fritt val?
Vad händer? Jo killen, mannen Gud, blir lack och kastar ut dem från trädgården och förbannar dem för evigt. Här skulle historien kunna bli intressant och värt att följa. Men icke. Vad gör han? Jo han tycker att lösningen på problematiken är att vi alla för evigt är fördömda, och endast genom en blind tro på honom skall vi (kollektivt) förlåtas på den yttersta dagen.
Vänta lite! Håll i käppen! Förlåtas för vad? Och vad hände med Adam o Eva… är de ute ur bilden nu? Snacka om från huvudroll till biroll till ingeroll. Och vadå ska alla ormar straffas för ärkeormen no1?
Det var ju han själv som kom upp med plotten. Hur vart jag skyldig? Och var i helvete var facket när man bäst behövde dem? Såvitt jag minns var det ingen som frågade mig, huruvida jag tyckte att det var en bra idé att Eva skulle käka äpplet. Jag tycker att äpplen är trista…päron däremot mmm… Vilka jävla options hade hon egentligen? Det är liiiiite för banalt, det är fööööör enkelt… det är helt enkelt för jävla korkat. Inte ens Hollywood skulle komma på en så här korkad ide och tro att det skall bli en kvartersvältare. Framför allt kan man inte göra en tvåa på det. Vad skulle den handla om? Vad skulle den heta, ”Mänsklighetens strävan efter fullkomlighet, del två” eller ”Förlåt oss, the sequal”, ”Eva äter ett äpple till” eller “Eva, ett päron till morsa”?
Visst, kyss mig långsamt där solen har svårt att skina.
Och historien med Jesus sen? Det är nästan som att sparka på en liggande men jag kan inte bara låta det passera obemärkt.
Om jag hade en son, och visste, eftersom jag är rätt så allsmäktig och allt det där, att det inte vore så knivskarpt att skicka in honom bland ett hav av konstiga prickar som skulle spika upp honom på ett kors bara för att han var en schysst snubbe i största allmänhet och tyckte att vi alla skulle kunna vara polare, så skulle jag inte peta dit honom i första skedet. Nosiriboba! Lite jävla sunt förnuft får man väl kräva! Speciellt av en som anses vara ansvarig för alltings existens. Vad är det för en jävla klåpare till farsa egentligen? Jag vet inte riktigt vad jag skall tro. Men jag är böjd att sätta mina sista slantar på att hela tillvaron är ett stort jävla skämt, och att det en dag kommer att visas på i Blåsningen på TV 3.
