…minuter, timmar, dagar och månader. När jag förr brukade blogga så drog bara igång ett blankt dokument och lät det sunda sinnet fara all världens kos med ett “fuck off tråko!” och fantasin kliva in. Fördelen med denna approach är att fantasin inte låter sig begränsas. Att berättelsena bli spännande, oande konsekvenser och möten med oväntade utgångar. Men ibland var jag tvungen att försöka hålla i tyglarna. Det gick alltid sisådär. Minns en gång då jag högg fantasin i nackskinnet med ett – Hör nu, inte fara iväg sådär. Vem ska tro på det där med parallela dimensioner och sidoeffekter […]
Verkligheten tråkig
Häromdagen kom Verkligheten ikapp mig och knackade mig på axeln med ett: – Mors din lallare. Läget? – Åh…är det du, sa jag när jag kände hur tristheten svepte in. – Trist va? – Skojjar du? – Skrattar du? – Nej. Verkligen inte. Och så stirrade vi på varandra. Jag surt. Verkligheten uttråkad. Liksom definitionen på sig själv. Påminde mig om en gammal klasskamrat som var så tråkig så att klockorna drog sig en smula i hans närhet. De liksom snabbade sig lite, ungefär som om de ville skynda på tiden. Hasta förbi. Varje gång han kom i närheten av […]