Fan vad jag hatar briljanta egna idéer. Speciellt när man vaknar upp mitt i natten med en briljant skinande ide. Ni vet en ide som är så briljant och skinande i sitt väsen så att den lyser upp hela mörkret man befinner sig i så att alla familjemedlemmar bryskt väcks upp.

Många äro de tillfällen då fru Sug buttert muttrat

– Men va fan och för farao! Släck ned!

Att då mitt i natten försöka övertyga frugan om att det enda som lyser är ens briljanta hjärna brukar bemötas med ett dovt:

– Om det inte räddar planeten eller gör oss till ekonomiska oberörbara själar är jag inte intresserad.
– Men…
– Inga men. Släck ned!
– Hur då?
– Skriv ned din jävla ide. Jag behöver sova…

Man skriver ner idén (utan att erkänna att frugan har sina ljusa stunder i mörkret. Det där med att skriva ned hade man själv aldrig kommit på. Nähädå! Man hade suttit i lotusställning hummandes hela den resterande natten och fokuserat på att inte glömma bort den fina idén) och det är just det som är krånglet.

I kraft av sin förmåga att förblinda allt och alla så krafsar man ned idén med att par stabbiga kråkfötter, läser igenom och skrockar belåtet för sig själv över denna idés förträfflighet och enkelhet. Därefter gnussar man ned  huvudet i kudden och domnar bort med att nöjt leende och vyssjas iväg bland drömmarnas ocean. Dagen efter studsar man upp och kastar sig över lappen och allt som började så ljust och fint mörknar till för varje bokstav som man lyckas dechiffrera.

“gubben i månen” lyckas man tyda efter en kvart. Varken mer eller mindre. Man tänker wtf ? och drämmer till med senaste coola w00t och upptäcker att  versaler är av behov och klämmer till med ett WTF och W00T? Men inte ens svordomar på versaler hjälper. Hur moderiktiga de än är. Gubben i månen står det likt förbaskat på den fula lilla skrynkliga papperslappen. Vadå gubben i månen? Har jag träffat gubben i månen? Är jag gubben i månen? Avskyr jag gubben i månen? Vill jag vara gubben i månen. Har jag och gubben i månen ett homosexuellt distansförhållande? Är gubben i månen egentligen en gumma? Är gubben i månen pappa till Tityo?

Som den vakne sugblogoholicern™ noterar finns det en miljard olika tolkningar av frasen “gubben i månen” som låter sig göras. Varför i helvete kan man inte lära sig att skippa det där med korta anteckningar? Det hjälpte inte under universitetsåren annat än vid de få tillfällen man lyckades suga till sig något akademiskt stackars offers hemtelefonnummer. Endast då funkade anteckningar typ:

“k o v som fan. R upp asap. Erika 08-123455678”.

Än idag kan man från dessa kryptiska förkortningar dra slutsatser som att på andra sidan av detta nummer får du dig ett nummer. Men från gubben i månen? Fan.  Med ett prasslande läte kastade jag både lappen och en briljant idé i papperskorgen. En del idéer ska tydligen inte krypa förbi anteckningsblocksstadiet tydligen…

Fan vad jag hatar egna små anteckningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

2 Replies to “Gubben i månen?”

  1. Jobbigt när en bra tanke försvinner!
    Mina ”idé-lappar” från natten brukar oftast vara fullt begripliga, men tyvärr inte alltid fullt så geniala som jag minns dem.

Leave a Reply to Tanten Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *