Att sitta på utedass och försöka krysta sig fri är en olustig känsla. Ömsom är man stolt att man inte är en bortklemad liten stadsbo ömsom undrar man panikartat ”vad det är som rör sig nedför ryggslutet?”. Är det en droppe svett eller ett stort hårigt insektsliknande odjur? Adda till detta även det sena klockslaget då allehanda kryp ger sig ut på jaktstråk. Vid sådana tillfällen önskar jag att man inte vore så grovt bestyckad mellan benen. Att man hade en liten fin pinne som inte hängde så långt ner, if you get my drift…höhö Gaaaaaaaa…!!! Vart tog spindeln vägen! […]