Man ska tydligen inte ha en canariegul kroppsnära tröja och sitta i sin egen värld på den bekväma kontorstolen och rycka näshår. Gör man det så bör man göra det till en rutin att kolla i spegeln i hissen på väg ner för våningsplanen innan man hoppar på något publikt transportmedel.

Detta är speciellt viktigt om man befinner sig i skaran i princip hårlösa män. För det krävs inget köpt mba-intyg för att gissa att de små krulliga hårresterna har sitt ursprung i den något svullna näsan.

Ingen sade något. Men alla kollade. Frugan var den som muttrade

– När ska du sluta upp med att rycka näshår!
– Va? Hur vet du…
– Kolla, sa hon och pekade.

och när jag kollade ned på mitt bröst hoppade jag nästan till. Så mycket hår har inte ens en vinterpälsbytandes mammut. Och inte en käft uppmärksammade mig på det. Min enda tröst är att gult och svart är softa färger även om Aik suger.

5 Replies to “Näsvisa hårstrån”

  1. Kära nån. Kanske inte var någon som uppmärksammade? =) Om du även hade gylfen öppen var det garanterat dit blickarna drogs, inte till bringan.

  2. My bad. Missade raden där du skrev att alla kollade men ingen sa något… Ha gylfen öppen nästa gång istället då? =) Eller kanske en haklapp som du kan avlägsna innan du beger dig ut till folket.

  3. Hakar på Sivan angående haklapp. Kom att tänka på de där som små barn har, med en uppsamlingsskål. Kanske finns de i vuxenstorlek? Bara ett tips. För inte ska du sluta rycka näshår, det är ju en viss smärtsam tillfredställelse över detta när man känner sig klar och hårfri.

  4. Jag brukar rycka min sambos näshår. Han tycker inte det är lika roligt som jag 🙂
    Men jag funderade på en sak…. om alla tittade men ionte sa nåt och du ändå märkte att alla tittade, varför tittade inte du vad alla andra tittade på? Eller var du för upptagen med att spela oberörd?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *