I mitt jobb ingår en hel del social samvaro med kunder. Vi skakar hand snackar en del, tar en fika, frågar hur det är, vet du vad han/hon gör, kul att det går så bra, det är mycket nu men man kör på så länge det går bla bla bla…

Många gånger “fett smutt soft” för att använda kidsens språk. Men det finns tillfällen då jag inte vet vad jag ska göra av en del av mina kropps lustigheter. Ta det där med att näsan odlar kråkor. Varför det? Nu behöver inte en kuvad trött biolog poppa in här och mumla hänfört om att det är kroppens metod att hålla rent och inte suga in skit i det inre mer delikata systemet. Jag fattar det. Många av mina skruvar är åtdragna. Men måste kråkjävlen dyka upp under samtalets gång. Krypa nedåt och bara vara?

Det finns liksom aldrig tillfälle att med en slick manöver dra ut en kråka ur näsan. Det kräver enskildhet, koncentration och ett soft papper man kan smeta ut den på. En gäspning kan man maskera. Hell till och med en fis. Men en kråka i storleksklassen mindre jumbojet. Glöm det.

Och det riktigt sura är att samtalet med personen framför plötsligt blir en lång golgatavandring om jag tillåter mig att göra den jämförelsen. Det tar liksom aldrig slut. Man börjar skita i hur kunden har det, hans/hennes framtidsplaner, hur barnen mår, att de ska skaffa sommarstuga till nästa säsong.

Man sitter där med fula grimaser, rynkar på näsan, kliar sig hårt över vingarna för att försöka pulverisera kråkan, försöker få näshåren att baxa upp den i gången tillbaka till dit den kom ifrån…

Fast man kanske bara ska låta barnet i en komma fram. Trycka in pekfingret, gräva lite och med ett “haha…kolla här” stolt dra fram kråkan och fråga vill du ha? Skrika “haha sike!” och stoppa i sig den hala salta smörjan i käften?

10 Replies to “Snorkråka”

  1. Hehe, hade du en buse i fönstret? Förövrigt känner jag mig lite skyldig till att du var tvungen att ge bort Seinfeld säsong 6… Det var ju jag som började fråga vad man fick för det. Till mitt försvar kan jag säga att jag åkte och badade (och att jag är en oppertunistisk golddigger). 🙂

  2. Tytti återigen – det där med att folk kommer hit och garvar…hmmm. nåja vi bjuder på det för denna gång. men framöver vill vi ha sura miner här 😉

    Noggerblack och jag låter barnet i mig tala och leva ut. Man är helt enkelt aldrig för gammal att suga på en kråka . You should know 😉

    Nini i lajk wen jo tak dirrti to me…grrr

    Mr.M Buse i fönstret? HAAAAAHAHAHAHAHA. Det var ta mig fan det roligaste jag läst på länge. Stilpoäng!

    Pst. Mellan oss två – seinfeld är downloadad från nätet. Vissa avsnitt saknas och jag tror att den är dubbad till tjeckiska – men säg för fan inget till Jerk 😉

  3. ibland skall man inte vara så jäkla up tight utan bara ge efter och gräva lite i näsan.
    Vad kan hända?

    Att folk dömer dig som smått galen är nog det hemskaste som kan hända.
    Okej – käka upp grejen kanske man inte skall köra men rensa lite är ju inte fel

  4. El Pedro gamla pasch. precis det jag egentligen menar. Utom det där med smaått galen biten då. en annan siktar ju på det stora priset. mänsklighetens mystiskaste mysko.

    Hohohhhhh

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *