8 chanslösa

Utmaningen är : “8 saker jag inte tänker ge någon chans” eller “Pfft glöm det! Inte en suck att …” 1. Telefånar: Folk som inte svarar inom 3 sekunder från det att de lyft luren till det att jag sagt “wassup laller?”. Vad är grejjen med att sitta och flåsa i luren och fundera på om man ska säga “bra” eller ” dåligt”? Fan har du lyft luren säg något! Annars håll kä…jag menar givetvis, lyft inte luren. 2. Daggmaskar: Hade jag varit skaparen av allt som skapats så hade jag sett till att daggmaskarna var ungefär 70-90 cm långa. […]

Fyra ynkliga år

Ibland tycker jag att vi är för snälla och för mycket “ge en andra chans” i Sverige. Speciellt när det gäller brott av förnedringnivå som en våldtäkt. Fyrtio år minst… En fundering dock: eftersom det finns idioter som argumenterar att “kvinnan får skylla sig själv” eftersom hon hade ett så “lösaktigt leverne’ följer det då inte att detta borde gälla männen också? Någon mjölkersättningsdrickande jävla mongo tycker att kvinnan ska “erhålla en erinran med anledning av hennes lösaktiga sexualliv“. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta eftersom kötthuvudet i samma blogg anser att det aborteras lite för mycket […]

Cherryberry

Hur pinsamt är det att sitta mittemot veckans vackraste dam? Luta sig förföriskt emot henne. Lite sådär världsvant chevaleriskt pocka på att hon ska ta det där ensamma sista körsbäret i den gemensamma glassen och hon trots alla trugningar nekar, stoppa nämnda körsberry i munnen och…inte hinna stänga igen munnen vid tuggning vilket skickar iväg en smetig stråle körsbärssås rakt i hennes öga… … det finns liksom ingen comeback därifrån…

Godisgymar´n

Vafan nu då? Ska det behöva vara på det här sättet från och med nu? Med pulserande muskler, blank blick…öh blank panna och darrande ben gled jag iväg från dårcentret mental light (läs: gym). På “vi syns imorgon grabben, bra kämpat” från den slappa idioten bakom disken orkade jag bara skicka iväg ett fnys. Jag hoppades att det skulle märkas att fnyset var irriterat och hade jävligt lite blodsocker. Fnys de luxe liksom. Jag är ingen godisgrabb. Ej heller ett fruktfreak. Men där jag darrande, likt en modern stadsbambi, stapplade förbi folk som egentligen borde vara någon annanstans istället för […]

Kallsnacka går inte

Jag måste lära mig att kallsnacka! Ni som hänger här kanske tror att Steffo är en jävel med orden. En glidare bland samtalsmänena. En lättsamhetens pimp. En ur hatten topic magiker, som kan snacka vitt och brett om ditt eller ett oväntata datt. En everydayberättelsernas man. En storyteller. En skrönornas käril. En orden och meningarnas okrönte prins. Men sanningen är att undertecknad är en mussla när det gäller social samvaro. Inte vilken mussla som helst i högen vill jag påpeka. Oh nej då, en socialgrupp A mussla. Speciellt med pletin jag inte känner. Faktum är att jag stolt titulerar mig […]

Prao

Jag hatade verkligen min prao back in the day. Bägge gångerna. I det ena idiotfallet fick jag slå in böcker nedpetad i en källare till förbannelse eftersom det var dagarna innan jul. Jag fick endast se dagsljus (dagsljus och dagsljus… i december liksom) på vägen till jobbet och i koman på vägen hem på SL´s gröna förlorarlinje. Att jag fortfarande idag vid pocketreor kliver in i butiken med ett leende och köper böcker istället för att begå massmord är ett mystikum tycker jag själv. Det andra muntra mentalcaset jag praktiserade hos var en understimulerad ( i verkliga livet i alla […]

G(p)rrrrrrrs

Allvarligt. Hur ofta befinner du dig på en åker med volvon, eller i djupa skogen med saaben? Hur ofta befinner du dig i skyltllös land då en gps är din bästa vän? Snacka om hype. Man kan fan inte gå en meter i Sverige utan att bli attackerad av skyltar som vrålar Sundsvall 40 mil, cykelbana, väjningsplikt, mälarleden eller vad det är nu de propsar på. Att i det läget kitta upp den sunkiga bilen med en gps där ju dyrare desto mer pricksäker verkar ju vara som att kasta pärlor för svin. Eller som att sälja frysklampar till igloouppfinnarna. […]

Mumrik utan…

…snus är som kärlek utan kyssar… Sorgen är enorm. Det känns som om jag har förlorat en broder, en syster, en arm och en del av min tarm. Inget är kul längre. Allt går i moll. Inte så skön moll som i Scorpions drypande ballader. Mer moll i form av den tyska hederliga angsten. Banhofer Zoo angst. Livet är öststatsgrått. Huden sitter lite för tajt. Kroppen känns som någon annans kropp. Jag hatar allt just nu. Alla. Faktum är att jag hyser agg emot Gud. Som har låtit mig falla för frestelsen och sedan ger mig valfriheten att besluta mig […]

Ironi

Jag klarar inte av idioter som ska försöka vara ironiska. Ironi passerar mig likt god smak passerar Ernst. – Ursäkta går den här tunnelbanan till Örnsberg? – Går verkligen en tunnelbana? – Va? – Jag var ironisk. Och det är just det som är grejjen. Kan du inte pulla of med ironin utan måste förklara dig, visar inte det på att din ironiskills inte är mycket att hänga i julgranen. Det är lite likt de som tvångstickande måste häva ur sig “jag ba skojjar”. Haha då rå. Kul. Not!

Jag, jag, jag, jag…

…jag jag jag jag jag ajagajaajaa… Nu sticker vi ut hakan här på en limb. Sugbloggaren ställer sig frankt rakt fram och ställer frågan som med all säkerhet kommer att få en del i fiendeläge. Men det har aldrig hindrat mig i den riktiga världen och varför skulle då det hindra mig i världen som består av bits och en massa nollor? Vad får dig att tro att den handlar om din blogg? Asså den föregående posten om “trista poster” handlade inte om dig eller din blogg. Faktum är att det ingenstans står att din blogg är trist eller att […]

Snorkråka

I mitt jobb ingår en hel del social samvaro med kunder. Vi skakar hand snackar en del, tar en fika, frågar hur det är, vet du vad han/hon gör, kul att det går så bra, det är mycket nu men man kör på så länge det går bla bla bla… Många gånger “fett smutt soft” för att använda kidsens språk. Men det finns tillfällen då jag inte vet vad jag ska göra av en del av mina kropps lustigheter. Ta det där med att näsan odlar kråkor. Varför det? Nu behöver inte en kuvad trött biolog poppa in här och […]

Snacka inte på muggen

Det där med headset alltså! Jag stod häromdagen vid rännan på den publika muggen och kastade vatten. I min komplexa komplexfyllda värld är det bara i sig jobbigt att langa fram könet och försöka pressa ut piss. Som tävlingsmänniska vill man kissa längst, ha störst balle och kraftigaste stråle med resultatet att allt låser sig och man står där med en liten pillesnopp som mjäkigt droppar ut några droppar i minuten. Och vips blir man värsta rännhängaren. Plötsligt sade killen till vänster om mig: – Tjena! Vad gör du? Jag svarade något ansträngt – Öh…samma sak som du? Och sedan […]

Tummen upp

till solen, den frånvarande vinden, värmen och det fantastiska vädret. Inte för att det är skitfint och att man sakta kan steka sig gyllenbrun till en krispig version av ens själv som blir en snyggare, bättre, finare och mer raggvänlig dito. Nej min tumme ges av den enkla anledningen att de tillsammans unisont (…”tillsammans unisont” är inte det en tautologi förresten?) har gått ihop lagom nu till när de flesta ska börja jobba igen. Det är stor skicklighet och ironi som ligger bakom detta. Ett gemensamt statement av karaktären fuck you alla lallare. Från naturen till mänskligheten. På något märkligt […]

Footkräm

Fan idag är mina händer insmörjda med Aco Soft Foot Lotion. Vilket får mig att inte vilja skaka hand med folk. Och med tanke på att det i mitt arbete ingår en hel del heltidshandskakande är det ingen hit att bara lojt nicka med huvudt när de prominenta gästerna smyger in i mitt kontorsrum. Och vad är skillnaden mellan aco soft foot och aco hudlotion? Nu är det sådär igen. För mycket val i livet. Varför kan det inte finnnas ett märke? Aco hud bara. Som är applicerbart på kroppens alla torra uthang? Lite blåvitt liksom. Men nä då. Vi […]

Vägvisaren

Jag fattar inte en sak. Eller i och för sig är det fler saker jag inte greppar men i alla fall. Jag går där på söder i mina hoods och är full av lokal kännedom. Fråga mig om vägen till Cajsa Warg och du får inte bara den raka vägen utan även den snabbaste och törs jag säga den snyggaste? Ni vet väl att Gps står för Grymma Pekaren Steffo och att de där digitala plastlådorna bara är flummiga andrahandsvaror. Fan man får vara glad att de pekar till rätt stad. Men är det någon som frågar mig om vägen […]

Jag fnyser…

…åt de så kallade äventyrarna som med ögonbindel klättrar upp för vilket berg som helst. Och tror att de är någe. De har inte förstått vikten av “rush” innan de pressat gårdagens rester i ett regnfuktigt utedass dit allehanda fän flytt semestervädret. Den riktiga rushen är att känna något krypa ned för ryggslutet och inte kunna avgöra om det är en svettdroppe eller en levande varelse med fler ben än två ute på inspektionsrunda…