All rise!

Eller ja så säger man inte i Sverige men för storyns skull får det vara kvar. Alla ställde sig upp. Jag med eftersom det hade vari en lång lång genomgång. Domaren satte sig ned och sedan fick vi alla sätta oss ned. Han gav mig en hastig blick och slickade sig om läppen. Jag visste precis vad det innebar. Bytet var infångat och nu skulle det slaktas.

”Rätten finner att du Steffo Sugbloggare är skyldig till illegal nedtankning av Pirate of The Caribbean och trots 2 varningar från legala representanter laddade ned 2 och 3:an. Därför dömer vi dig till ett års avstängning från Internet. Har du något att tillägga?”

Jag svepte med blicken i lokalen och såg att Antipiratbyråns face of the year Henrik Pontén andades ut. Äntligen får han resultatet av alla års jagande efter elaka nedladdare. Rättvisan segrade till slut. Henrik log. Moinque Wadsted också. Domaren log. Jag log.

Idel leenden.

Jag knäppte bort en imaginär dammtuss från den av polaren lånade slicka pjyam…öh…piratkostymen och bad att få resa på mig och ställa några frågor. Domaren biföll min önskan.

– Jag är alltså avstängd från Internet i ett år? Har jag förstått rätt?
– Korrekt!
– Jag får inte surfa?
– Korrekt!
– Inte kolla mina mail?
– Korrekt!
– Inte facebooka?
– Korrekt!
– Inte twittra?
– Korrekt!
– Inte närma mig Internet i någon form?
– Korrekt!
– Inte betala mina räkningar…
– Öh…vad har det med Internet att göra.
– Jo serru herr domare. Jag har internetbank och min lön sätts in på det kontot och för att betala mina räkningar måste jag logga in på banken, men som jag förstår det kan jag inte göra detta under ett år och är alltså befriad från att betala mina räkningar. Är det korrekt?
– Vänta nu lite. Du kan väl betala dina räkningar. Det är väl bara att gå till en bankomat…
– Herr domare är väl medveten om att bankomatsystemet är kopplat till Internet, ifos via vpn men i alla fall, och eftersom jag inte får använda mig av Internet så bryter jag mot domen om jag går fram till en bankomat. Dessutom borde ni väl ta mina kreditkort i beslag så att jag inte har access till elektronisk hantering via Internet till mina pengar.
– Eh…
– Ett alternativ dock är att jag ber min arbetsgivare ge mig min lön rakt i handen…
– Ja det verkar vara en bra lösning.
– Emellertid tror jag att min arbetsgivare inte vill ge mig lön längre eftersom jag arbetar med IT och data och det får jag ju inte enligt domen befatta mig med.
– Vi snackar med din chef. Du ska få andra arbetsuppgifter.
– På ett IT-företag?
– Du kan väl göra andra uppgifter?
– Jag är anställd som IT-ansvarig och support för ett 100-tal personer som är utspridda över världen och…*host* vi använder Internet.
– Uhm…
– Fast jag kan ju ringa istället.
– Ja det är ju en lösning.
– Aj då…glömde bort att vi använder Skype och IM-system.
– Se det går icke!
– Jag vet men det kommer att kännas ohederligt att åka till jobbet och sätta sig på en stol i fikarummet för det är endast där vi inte har datorer. Ett sätt är i och för sig staten betalar min lön utan att jag behöver prestera alls. På så vis drabbas inte min arbetsgivare, vilket absolut inte kan vara syftet med domen mot mig.
– Staten kan väl inte betala för ditt…
– Ett annat alternativ är att rätten kontaktar alla de jag har avtal med som hyresvärd, garageplatsägaren, försäkringsbolagen, daghem, coop osv och att jag betalar först när jag gjort mitt straff om ett år.
– Öh…
– Glöm inte heller att kontakta skatteverket så de vet varför jag softar med deklarationen
– Men den kan du väl göra på papper.
– Kan man?
– Ja jag gör det!
– Jag utgår ifrån att rätten kontaktar ComHem som är min något ostadiga bredbandsleverantör och ser till att de stänger ned nätet hos mig – för jag utgår ifrån att ni inte litar på att jag gör det.
– Ah…
– Fast det drabbar ju i och för sig min fru. Kan man kanske sätta ett lås på datorn så att jag inte kan accessa den? Eller är det rättens åsikt att tredje part ska straffas av mitt agerande? Mina barn som behöver accessa skolans sidor via Internet blir ju också drabbade. Känns lite orättvist tycker jag. Fast frugan kan i och för sig surfa från jobbet. Och barnen från skolan. Men hur gör vi med min bärbara dator som har trådlöst kort i sig?
– Öh…
– Jag bara skojar, det är klart att ni ska ta ut kortet ur datorn. Det är jätteenkelt att ta ut det. Det är dock lika enkelt att sätt in ett annat. Kanske lika bra att ni konfiskerar datorn. Fast jag tror att chefen skulle bli lite purken, eftersom den är ett arbetsredskap. Hur gör vi med grannen som har öppet nätverk som jag kan använda min handdator för att surfa ifrån? Enklaste vore väl att konfiskera handdatorn. I för sig löser det inte problemet med det öppna nätverket eftersom jag kan köpa en annan dator med trådlöst kort i sig. Ett sätt att lösa det är att förbjuda grannen att ha öppet trådlöst nätverk eller förbjuda alla säljställen att sälja datorer till mig under ett års tid. Ett foto som skickas till alla butiker borde lösa det. Fast med nätbutikerna blir det problematiskt. Och hur gör vi med mina kompisar som jag kan använda som bulvan? Förbjuda kompisarna att köpa datorn kanske. Men det löser inte problemet med att jag kan låna någon av deras datorer. Förbjuda mig att ha kompisar kanske? En sak som plötsligt slår mig är att jag har en vass mobiltelefon som kan göra allt möjligt. Vad säger ni är det enklast att kontakta Telenor och säga till dem att stänga ned surfmöjligheten eller är det smidigare att jag lämnar in den också? Oops jag höll på att gömma, jag har ett sådant där käckt usb-modem från 3 också, lika bra att lämna in den också? Ja det borde täcka allt.
– Oj…
– Ursäkta inte mening att avbryta herr domare, men hur gör vi med min möjlighet att gå in på 7-eleven och använda mig av deras internetcafetjänst?
– Vi kontaktar 7-eleven.
– Alla 179 butiker i Sverige?*
– Alla 179!
– Hur gör vi med alla 7-eleven i över 20 länder?
– Öh…
– Enklast är nog att utfärda ett reseförbud.
– Ja det kan vi i och för sig göra.
– Vilket i alla fall inte hindrar att jag hittar andra internetcafeér i landet. Kanske lika bra att slå till med kommunarrest?
– Öh…
– Eller för att vara på den säkra sidan stadsdelsarrest.
– Så kan man…
– Fast det finns ju en massa internetcafeér på söder. Nä enklast är nog husarrest. Fast grannen har öppet nätverk…
– Men vad är det du vill!
– Jag vet inte riktigt men är det inte enklast att bara sätta mig i fängelset i ett år…

Domaren log inte.
Inte heller Henrik.
Monique såg direkt sur ut.
Min advokat sprack upp i ett galet leende.

Själv sträckte jag fram mina båda händer för att förenkla handbojningen…

Helt jävla allvarligt: Att formuleringen ”stänga av från Internet utan rättslig prövning ” fortfarande finns är så jävla absurd. Hur i helvete ska de lyckas kontrollera att man inte kan fuska sig igenom straffet i ett år?

Jag ser bara ett enda alternativ – låsa in bakom galler och hiva nyckeln i ett år.

* Enligt samtal med pressavdelningen på 7-eleven

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , ,

52 Replies to “Avstängning från Internet = Fängelsevistelse”

  1. Superbra, jag gillar det. Helsand. Man är totalt beroende.
    det är jättesmart. gör man en lag som är för svag måste man göra flera lagar efter den. man kommer kunna hitta på massor för att göra den “säker” tex leg. kanske det i framtiden blir så att alla får legitimera sig som surfar?? då kan man ha bättre kontroll men det finns då andra problem som integritet osv mm. Tack för bra artikel blir bokmärke och länk hit.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *