Allmän varning utfärdas: Dont mess with me på COOP!

Häromdagen när jag trött, blodsockerlåg och bara en felaktig blick från ilska sladdade in på Coop med familjens avbetalningstyngda krockskadade Volvo hände  det som inte får hända. Någon hal jävel snodde parkeringsplatsen jag hade siktat in mig på och rätteligen paxat. När jag med ett “hörru jag hade mentalpaxat den där parkeringsfickan“, vrålade genom fönstret fick jag bara ett finger tillbaka med stöddig “det man inte har i huvudet får man ha på gaspedalsfoten“.

Jaså, tänkte jag. Jaså! Då vet vi! Jag letade upp en annan lucka och parkerade bilen surt. Jag noterade registreringsnumret på bilen som hade snott min plats och gled in. I mitt inre hörde jag “Ding dång, mors mannen, det var verkligen inte igår“. Hämndens timme var här. Vi hajfivade och kramade om varandra.

– Vem och vad ska vi jiddra med, frågande han.

Jag pekade.

– Han ser ut att behöva ett riksjidder!
– Eller hur?
– Lömsk blick!
– Kunde inte sagt det bättre själv!
– Fjollig gång!

Jag log.

Vi smög efter lallaren medan Hämndens Timme viskade strategier i mitt öra. Vi noterade att han likt mig kör med egen pistolhandling. Ah…det artar sig tänkte jag. Han gled från disk till disk och langade in matvaror och blippade dem intet anades att vi smög efter ränksmidandes som fan. När han var längst in i butiken hastade jag till infodisken och viskade enligt instruktioner från Hämndens Timme fram till damen bakom disken. HT skulle distrahera honom genom att kalla in blodsbrodern Lagen om Alltings Jävlighet och de skulle gemensamt se till att hans varuvagn fastnade bakom en barnfamilj.

Några sekunder senare dånade högtalaranläggningen:
Ägaren till bil med registreringsnummer xyz123 ombedes omedelbart gå till parkeringen. Bilen brinner!

Min parkeringsfickeantagonist frös till is och kasade sig ut från butiken.  “Ahh…nu fick han eld i baken” tänkte jag och gled fram till hans varuvagn. Snabbt som en iller plockade jag ut några varor och la tillbaka dem i hyllan, trippelblippade mjölken, och toppade det med att lägga in oblippade varor i vagnen. Jag hann också med att gömma en fläskfile längst ned i hans Coopkasse med ett elakt “Mohihihi…försök ljuga dig ur det här“. Chillade sen. HT gav mig tummen upp.

Ägaren till bilen kom några minuter senare med en mörk blick in i butiken igen och upptäckte mig. För att förvirra honom la jag av ett garv med ett “got you lallare, nu e vi kvitt“. Han fnös och gled förnärmat iväg med ett “moget!“. Jag smög efter och gjorde mig ingen brådska.

När vi gått varvet runt var det dags att gå till kassan för att betala. Jag lät honom vinna med en noslängd och muttrade stratgiskt “hörru jag var före”, varpå han skadeglatt fyrade av “skulle inte tro det va, mr steget efter“. Ah det artade sig. Härska genom att förvirra. Låt honom tro att han är vinnaren av de små kamperna. Vad han inte visste var att jag hade upperhanden.

Kassörskan frågade om allt hade gått bra.

Ja visst, sa han.
– Inga problem med att skanna in varor?
– Nejdå, däremot problem med en del kunder, fnös han och gav mig en blick.

Jag log tillbaka som en Jesus på ovanligt god dagsform.

– Vad ler du åt, bräkte han.
– Åh…inget. Livet är fint bara och snart blir det liiiite finare.

Han gav mig en blick och sköt fram vagnen så att den kom i höjd med larmsystemet och som på beställning, började lamporna blinka, larmet tjöt och en spotlight tändes och lyste upp honom. Kassörskan ryckte till och sa “oj då…här verkar det finnas lite att kontrollera. Varsegod och langa upp allt på disken”.

Till mig sa hon du kan gå till den kassan och och pekade mig förbi honom. Min vagn pep ingenting och jag fick till och med några lotter för lång och trogen tjänst. Jag sög tag i dom med ett:

– Skönt att vi hederliga kunder premieras på detta vis. Coop är bäst!

Det sista jag hörde var ” Jag har inte lagt in någon jävla fläskfilé. Jag är vegetarian! Det är han som precis fick lotter som gjort detta. Va? Vadå varför? Inte fan vet jag! Ser jag ut som någon som går in på Coop och snor kött! Varför skulle jag trippelblippa 3 paket mjölk? Jag har aldrig sett de där skorna. Vad är detta? 48 paket ägg! Seriöst vem fan käkar så mycket ägg? Jag vill ha en ursäkt!

Jag smög ut skrapandes lotter…


Aandra bloggar om , , , , , , , , ,

10 Replies to “Oetisk rättvisa…”

  1. @ Raggo – någonstans på den här stinkande bloggen finns det en disclaimer liknande “allt behöver inte nödvändigtvis vara sant på det där Internet” 😎

    @ Kimmi –

    Sugbloggen
    för den sugne jävlen™

    @ Gyrot – CoopBroder! Du fattar storheten i trippelblipputtrycket! 🙂

  2. Åh det där är värt så mycket kärlek. Det är elakt, småsint och bara rent genialt!! Det är elakhet i min kaliber.

  3. @ Nini – eller hur? fuck with´em and leave the criemscene skrattandes (för mycket CSI på sistone)

    @ Maniak – välkommen hit. kul att du gillar det 🙂

    @ Studiomannen – Oh…det där är hämnd 24 karat style. Bugar!

  4. @Studiomannen – Just nu kan praktiskt taget hela världen dra åt helvete så om ni är elaka åt mig blir jag nöjd.

    Steffo – Ett elakt “moahahahahhahahahhahaaaaaa” kan rädda nästan vilken dålig som helst. Nästan.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *