…som Försvarsminister! Endast i de NYA moderaternas värld! ur led är tiden….

en hel del… En tanke som genast poppar upp är att mina föräldrar som är av den “klart man ska göra rätt för sig” generationen betalade dyra licenspengar för att jag som ungdom skulle fuckas upp för resten av mitt liv. En annan sak…vad är det för en soffa!?? Inte ens de fjolliga träsktrollen från 3:ans designkillerprogram skulle kunna drömma ihop något sådant. Och vad är grejjen med att ha ett skägg som verkar skämmas för sin uppenbarelse?

Inte hulken. HULK! En sak jag funderat på genom åren är Hulk. Ni vet den stora gröna arge typen. Dr David Banner ( fast på riktigt hette han ju Bruce Banner, men så fort det blir teve så måste man göra om lite…jävla lallare) som när han blev riktigt pisst off växte och spräckte skjortan och blev en skitstark grön ilsk jävla jätte sursnubbe. Jag tycker fortfarande att det är konstigt att när han var Hulk gick han omkring med bar överkropp, mosade tanks, flyttade på berg som störde honom och blåste bort jetplan. Men så fort ilskan runnit av […]

– Jag tror på mig själv, sa jag packat – Bah det svåra är att tro på något annat än sig själv, sa han snusförnuftigt. Och precis. Spiken på kistlocket. Bam! Just like that! Det är ju det! Att tro på sig självt är enkelt. Banalt. För att inte säga larvigt enkelt. Men att tro på något annat. Till exempel en defekt Gud som verkar behöva hjälp med att skruva i glödlampan ( för vad annars förklarar denna fuckade upp värld vi lever i), att tro på honom och att ha faith i detta det är stort. Det är svårt. […]

Mängden offentliga skitkonversationer måste ha ökat kvadratiskt upphöjt till skitmånga sedan Comviq med flera har gjort det möjligt att snacka i mobil gratis med kompisabbonemangerna. Hade jag haft sådana kompisar hade vänskapen dött rätt så snabbt. Några axplock från den senaste tunnelbaneresan: – mm…jag gillar inte Anitas gardiner -…. – ja men gud. hur kunde hon? -…. – och så e de fluffiga ett annat. – tjena -… – a jag har varit på banken -…. – de var skitrevliga – -um hmmm -… – jovars -… – va? -… – du skojjar -… Utan att ställa någon form av […]

Man vet att man inte duschat på några dagar då man legat en stund i badkaret och vid ögonblicket då man ska dra ut proppen hör en guturall våt röst säga ” snälla häll inte ut mig” – Vem fan e du? – Jag e du – Va vadå du är jag? Jag är jag. Ingen annan är jag. – Mja… ska man vara petig så är jag den skitiga versionen av dig – På så sätt. Fan va skabbig du e – Det kostar på att vara skitig och vad tror du att din vedhuggning i förrigår gjorde med […]

Där sitter man. I soffan i all godans ro. Med en schysst dipp som matchar de tre olika sorter chips, en trevlig påse jordnötter, några sympatiska ostbågar och några sköna bira till. På teve är det en massa jon som hoppar, skuttar, springer, kastar sig eller kastar något och bara är allmänt svettiga. Det ser varmt ut. En koll på textteve visar att det är idrottsvm av något slag i varma Osaka. – Hörru de e ve em, ropar jag – Åh shit. Det måst vi kolla på – Pseis min tanke. Kan du ta med dig salta pinnar också […]

Igår kom jag på det. En sak jag funderat på under många långa och mörka nätter. Även dagtid har det ockuperat mitt omedelbara medvetande och deltagit till att fördjupa fårorna i pannan. Det är ingen världsomstörtande fundering mer en fundering som legat och kliat mitt irritationscenter. Nämnligen: varför ligger alla i den mittersta filen på en trefilig motorväg? I andra länder chillar de långsamma i den innersta filen, de med lite mer mod att pressa på gaspedalen ligger i mitten och daredevilarna i den yttersta. Men i Sverige? Nope alla ligger och fegar i mitten. Även de som ligger 20 […]