Erkännanden

Åkte in till jobbet efter en halv dags smygvabbande. Var tvungen att vara med på ett hett viktigt skypemöte. Kastade mig in med andan i halsen och vrålade: – Jag är här nu! Åkte hela vägen in till stan för att vara närvarande på skypemötet. Snacka om dedikerad va, sa jag med svetten lackandes och…

…hoppas jag att bloggjävlen inte tar en eon att ladda ned. Enligt beräkningar gjorda av mattesnillehackaren nu så tar det under 2 sek att ned sugbloggen in i dator. Den som tycker att det suger kan maila snabbapånuförfan@heldesk.not . Jag tar inget ansvar för något som vanligt. Och den nya gröna touchen är för att…

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiot konversationer på ett kontor“. wowowowowowwww….we aaaareeee strong… noooo oneee can teeeel us weerre  wroooong… – ah… den här låten är fet – eller hur – 84- 85 någongång – precis. fan man stod hela nätterna och dansade hårt på diskotek – diskotek? – ja – diskotek. hahaha vilket töntigt ord….

Vi börjar väl med en disclaimer. För de som av någon anledning inte tycker om det engelska uttrycket så är det fritt översatt ” trot om ni vill, jag bryr mig ta mig fan inte” Detta har inte hänt mig, utan en polares arbetskollegas flickväns kusins systers brors kamrats lumparpolare. Jag har bara fått det…

Precis som om han hade läst mina tankar. Kusligt för att inte säga otäckt. Jag nämnde det för Denny och han föll in i en kort men kärnfull monolog som, jag tror handlade om andens makt över materien, parapsykologiska fenomen och något galet om yogans betydelse för det inre lugnet för den moderne stressade storstadsbon….

Den lögn jag hade dragit upp för bartendern var nog en av de bästa jag producerat under min karriär som lögnare. Inte ett sant ord andan från gymnasietiden behärskade jag tydligen fortfarande. Bara sådär. Kom ihåg att allt detta levererades av en otränad snubbe som de sista åren inte gjort annat än levererat tunga sanningar….

Hjärtat hoppade upp och befann sig i trassel med gomseglet vid detta oväntade skrik och skede i mitt liv. Jag vill minnas att gomseglet muttrade något om ” hörru här finns det inte hjärterum – håll dig på kant”. Därav mitt gutturala läte: – Grrumaum…uaä…öh? – Det var inte igår va, eller…va e de för…

Tungan gned sina händer och kände att händelserna artade sig och att vi bara var några nedsättande epitet ifrån en ny bira. – Nej… eh… jag menade…vänta, försökte jag och insåg att mina chanser att bekanta mig lite med hennes troskant senare ikväll reducerades till det absolut minimala. – Haru sett dig själv i spegeln,…

– Shhynssss va? – Att vi gör! – Hahj fajv! – Achses haigh! Han kan inte vara riktigt klok den där, tänkte jag och gled lallande och sjungandes iväg från den nyfunna krogen med den nyfunna dryckesbrodern. I tunnelbanan på väg till restaurang Kaos försökte jag charma en mycket vacker kvinna. Jag kan inte svära…

Jag vet att du vet att jag fejkar samtalet jag för med min imaginära kollega via blåtandsuthänget jag kittat upp mig med. Men i min värld måste jag ha en anledning att bära på skiten utan att känna mig tekniknördig… Och det kommer att snöa på din balkong i juli innan jag erkänner att jag…

Mohahaha…om du bloggar och tror att du e hemlig…glöm det. Häromdagen gled jag med klanen sug in på en restaurang för att komma ifrån den ofrånkomliga debatten om vem som ska diska efter middagen. Man är ju en man och löser problem. Det är inkodat i generna. Kalla inte mig manchuvist, ta det med naturen…

som namn va? Det är bara det att ingen av er vågat erkänna det. Fan hade jag en fet snorkråka hängades skulle ingen av er sagt någe. Låtit mig gå där och skratta bakom min rygg. Kollar runt lite bland bloggarna och slås av en hemsk upptäckt. Nästan alla bloggare har skitcoola namn. Cliff Hanger…

Nu kan ni inte vara säkra på att hitta mina alster endast i denna blogg. Kanske stealthbloggar jag i din blogg… mohahahahaha *sätter på sig ninja-kittet o smyger iväg till någon av bloggarna i blogrollen*

människa man är. Med risk för att kreti och pleti letar efter första bästa länk till någon att anmäla mig till erkänner jag att jag finner det en smula roande att väcka Lilleman när han sover som djupast och inte vill gå upp bara för att mamma o pappa tycker att det är nog med…