Tala är silver, tiga är straff…

Samtal mellan mig och skvallervännen Anita, som jag hade ringt upp eftersom jag ville gnugga in att jag sett en kändis. Hon är mycket imponerad av de som sett någon löpsedelshängande individ irl. – Gissa vem jag såg idag, sa jag. – Vem då? – Kungen! – Kungen? Han är väl duktigt konstig, muttrade Anita surt. NÅGONSTANS BLINKAR EN LAMPA TILL – Han är väl som folk är mest, sa jag som kör live and let live till det mesta i livet. Man skulle kunna anklaga mig för att vara en openminded snubbe men det handlar mest om att jag […]

Steffo 2.0 del 2

Den vakna Sugblogoholicen™, vet att det är något av ett signum det där med “hörru” på denna blogg och att det oftast får stopp på meningslöst dravel och leder den meningslösa historien vidare så att vi kan komma till ett meningsfullt avslut, så att var och en av oss kan gå vidare med våra patetiska meningslösa liv. Men denna gång spårade det ur eftersom det fanns fyra av oss som skulle köra “hörru” processen. Pavlovs hundar på steroider typ. Om ni inte hänger med så är det helt ok. Jag hängde inte med och inte heller det sunda förnuftet. Logiken […]

Steffo 2.0 del 1

Häromdagen snavade jag på en apelsin och föll handlöst till golvet. Inte vilket golv som helst utan det nylagda stenhårda klinkersgolvet i vårt state of the art kök. *Smack*, sa det och jag svimmade. De flesta som svimmar (i filmer i alla fall) brukar rulla ögonen uppåt och inåt och försvinna bort från denna verklighet. Det gjorde även jag. Men jag försvann inte utan gled in i en djupare och finare verklighet. Eller ja verklighet är väl egentligen fel ordval utan mer overklighet. Vad som hände var att mitt medvetna jag med ett “aldrig att jag står till svars för […]

Tokiga drömmar

Jag stod och kollade ut över horisonten som var en blue screen, vilket lämnade mycket utrymme för min fantasi. Och med tanke på var jag var hade fantasin spritt spelrum. Jag visste nämligen inte alls var jag var. Bara att jag var någonstans obehagligt. Känslan av obehag smekte min kropp. Plötsligt knakade det till. Jag vred på huvudet. Mitt hår på huvudet som omärkligt hade smugit tillbaka efter några års bortavaro och praktik hos en genomsnittsgorilla ryckte till det med. Föga förvånande eftersom håret inte hade hängt med under de senaste läskiga åren. Speciellt inte under ingen-kritaperioden då jag livrädd […]

Inner me

Häromdagen tröttnade jag på det mesta. Jag hade liksom sett allt och gjort allt kändes det som. Och när sådana känslor kickar in hos undertecknad brukar jag för det mesta bege mig på en inre resa. Det är alltid spännande att se vart det för mig. Och med tanke på alla de sidor man har så är det liksom förenat med värsta äventyret att dra in iväg i sig självt. De flesta människor är så platta så att vid första försöket studsar det ut från den endimensionella sidan av sig självt och finner sig famlandes utanför sig självt. Ungefär som […]