Häromdagen klev jag in i en hiss med speglar på alla väggar. Fullt normalt om man jobbar i en cityslick miljö och inget att höja på ögonbrynen för. Dessutom, har man sett en hiss så har man nog förstått konceptet hiss och därför inget större behov av att se dem alla. Jag stod där ensam och noterade direkt att klantverkarna som satt upp speglarna hade missat att sätta dem i räta vinklar vilket gjorde det möjligt att se sig själv i en miljard upplagor.

Speglar är oftast soft för egot. Oftast!

Jag stod där och beundrade mig själv och passade även på att kolla efter externa kråkor. Ett individuellt näshår som utmärkte sig med sin längd och med lite väl mycket ta-sig-plats-attityd fick stryka på foten, med rot och allt. Mina ögon tårades då det visade sig att roten var closed connectad till tårkanalscentralen. Som i en dimma och väldigt oväntat bör jag tillägga, såg jag hur en av spegelbilderna, den åttonde bort i dimensioerna, gjorde ett fuck you tecken till mig.

– Vafan, muttrade jag och såg då hur nummer tio vände sig om till nummer 13 och sa något. Eftersom jag är rätt kass på att läsa allmänna läppar men rätt vass när det gäller varsam behandling av andra läppar kan jag bara gissa vad han sa. Om han var det minsta lik mig så skulle det varit invektivet “dumhuve” eftersom denna veckas invektiv numero uno är “dumhuve”, nästa vecka kör jag “kötthuve” och därefter “knäpphuve”. Den vakne läsaren ser att temat för invektiven 2008 alla innehåller huve.

Men för i helvete tänkte jag och innan jag hann säga något klev nummer 13 ut ur sin dimension och gled fram till nummer 10 och gav honom en bitchslap.

– Va fan gör du?, sa jag chockat.
– Sköt du ditt, sa han.
– Men för fan! Du kan ju inte trotsa naturlagarna och bara kliva ur en spegelvärld till en annan och därtill spöa dig själv!
– Hör du själv hur det där låter?
– Ja, annars skulle jag inte säga det!
– Dessutom förtjänade han…öh.. jag…vi öh…vafan vi skiter i pronomet! Det var välförtjänt. Och du din biaaatch ska inte komma och låtsas ha ballar här. Tönt!

Som vanligt spelar det ingen roll vilken dimensionssteffe man jiddrar med. Det vi alla har gemesamt, förutom den sexiga looken, den fria otyglade fantasin, den generella inställningen att naturlagar är för folk bundna av konventioner är också attityden och snarheten till ilskan. Vi tar inte skit från någon. Allra minst från oss själva. Och innan någon av oss hunnit reagera hade alla vi råkat i luven på varandra.

Tro mig när jag säger att jag hade väldigt svårt att välja sida. För att inte tala om vem jag höll som fightens vinnare. Helt jävla makabert att hålla på sig själv men ändå inte, när man tänker på det. Ännu mer makabert att vara i en gruppliknade situation där gruppen bestod av en massa migs. Yttermeravisso så verkade det som om alla hade en taskig dag. Vi hade alla blivit sura under tunnelbanefärden, en orsak så god som någon. Droppen var när jag såg en steffe lipa åt en annan. Så…så…så omanligt och så olikt mig.

Jag skrek ut:

– Men nu får ni väl ta och ge er!

Det resulterade i att alla samtidigt vände sig om och synade mig uppifrån och ned. Ungefär som om jag kunde psykas bort. Och jag är skapt som en utrotningshotad bergstorsk om jag psykas av en jävla spegelbild. Jag tittade den närmsta steffe frankt i ögat. Vek inte undan en tum. Sköt fram hakan och det gjorde givetvis han också.

– Vaskrugöra, sa han stridslystet.
– Aktare, sa jag och hytte respektingivande med fingret.
– Annars vadå, sa han kaxigt.
– Annars det här, sa jag och med ett “spjooop” gled jag in i spegelbilden och skallade mig själv.
– Men för fan!, skrek en steffe när han såg den skallade steffe sjunka ihop som en sufflé med taffligt vispad äggvita.
– Apapa, sa jag och vände mig om. Jag tar er alla!
– Vet du hur lång tid det skulle ta sa en steffe som hade koll på oändligheten och trodde att det skulle avskräcka mig.
– Trust me, när det gäller till att spöa varenda kaxig självbild så har jag all tid i hela världen. Och där tiden tar slut tar min ilska över så det räcker och blir över. Vem är den förste till rakning!
– Öh…

Och så lugnade sig alla. Det var som att kolla på när havregrynsgröten i mikron sjunker ihop. Lugnare men fortfarande jävlig het stämning. Jag gav alla en bister blick och klev ur på bottenvåningen osandes eder och hytte med näven åt dem alla.

– Ni ska ta det jävligt soft! Det är jag som är orginal och ni är bara spegelbilder! Jag skiter i hur det ser ut från ert perspektiv! Fuck perspektivet. Det finns bara en rätt sida att se på saken och det är ta mig fan min! Passar det inte så dra för fan!

En kvinna tittade konstigt på mig och drog häpet åt sig både andan, hund, päls och handväska. Jag tror knappast att jag lugnade henne med frasen “Se till att hålla ett vaket öga på spegelbilderna därinne. De blir jävligt kaxiga!”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

12 Replies to “Spegel, spegel på väggen där…”

  1. ooh. jag hamnade på din blogg av misstag häromdan. jag fastnade och kan inte komma härifrån.

    tack. har aldrig sett nåt liknande tidigare.

  2. Andreas Tacka inte mig, tacka nummer 17, det var hans idé 😉

    jossan Av misstag? Ingen har hamnat här av misstag, det är få förunnat att hitta hit så gör det inte mindre än vad det är. Det är förenat med trix, knix och en hel del röta för att enda upp på sugets högborg®.

    Du får inte berätta för andra bara det är en liten hemlig klubb vi har.

    🙂

  3. Jossan visst är det lite skrämmande att fastna här? Steffo den jäkeln har maskerat nödutgången så den liknar hans röv. 😐

    Jag vet, det låter läskigt, men du får göra som vi andra – stanna kvar 🙂

  4. nini

    – fuck! det brinner här!
    – vad ska vi göra?
    – nödutgången!
    – var är den…

    *sniffar*

    – ahhhh…där är den!
    – men vad är det som stinker?
    – texmex till lunch tror jag…

    jansson hhahahahahhaa….!!!

    drf HAHAHAHA!!! Going absurd du med va…

  5. Stinnitus Va smutt! Och jag kan inte sluta skriva i sugbloggen…vicke matchmaking de gjort i blogghimlen va 😉

    tack som fan

Comments are closed.