Döda män klär inte i hål…

– And this is?
– It a zigzaur, halfautomatic, semiaproffesional fullhitting supercharge doublebullet tanksplitting 800 shots per second, tripplerekyl fullmantled monster!
– Hmm… that should get the bastard!
– Yeah and if he still breath, we have the colt metalsplit fulljacket rhinesour solarpowerdownladder 900 shot per second, doubleriffled splitvison infrared selfseeker killersinker…

Wtf?

Varför återkommer denna korkade scen med små variationer i film efter film i s.k actionfyllda filmer. Kan man inte skriva bättre dialog när två testostronstinna galenpannor står och provskjuter ned ett flygplan. Vad vill man säga? Att det är på riktigt som pistoler/kulsprutor av dessa kaliber som behövs för att skjuta ned en fiende. Fan fienden dör så hårt så att han studsar tillbaka till livet. För döden vill inte ha honom på sin sida av tillvaron med tanke på hur fucked upp den liraren är som kommer över Hades flod.

– Nä men ser man på, jag tror på min ära att jag e död! Soft!
– Ja du ska ju va det men hur ser du ut egentligen, människa?
– Snygga hål va?
– Vi är alla olika, men visst om du tycker att det är snyggt så.
– Tycker du inte att det är lite varmt här?
– Vi gillar värme här. Det är bara en myt att döden är något kallt.
– Jaså?
– Ja annars skulle varenda käft få bråttom hit, men vi vill inte att det ska bli alldeles för crowded här.
– Så detta är döden…coolt, vad gör man nu då, ska jag skriva in mig någonstans eller?
– Hmm… tricky one. Inte för att vi är speciellt svåra men vi tror inte att du passar in här.
– Men alla är väl välkomna hit?
– Man skulle kunna tycka det, men vi har våra standarder. Deadkod liksom. Och du har några för många hål för att de andra döda skulle känna sig bekväma här. Sorry men…
– Hallå kom igen. Jag gillar det här stället!
– Tyvärr.
– Men va fan…!
– Ledsen inget jag kan göra.
– Men de dödade ju mig!
– Ja de gjorde ju det men vi odödar dig.
– Så kan man väl inte..

*Zap*

Och hur många gånger ska man slå en snubbe i huvudet, kickboxa i magen, låta käken möta en stol eller en järnstång, kasta ut genom fönstret, köra över med en motorcykel, krossa fingrarna och skjuta i knät innan han fattar att batteriet borde vara slut. Lägg ned. Du är så kokt så motstånd är rätt meningslöst.

Men nä hä då. Så fort någon vänder ryggen till hoppar han upp, lirkar sig loss från handklovarna, drar tillbaka armen som precis gått ur led och mosar snubbe efter snubbe och när han golvat en mindre armé tänder han en cigg. Jaja… någon enstaka gång grinar han illa om någon petar honom på armen där han har fått ett skrubbsår. Visst! Troligt!