… är väl det ultimata beviset på att det inte kan finnas en Gud. Eller visst kan Gud finnas men påståendet att vi är hans avbild måste vara något från någon som andats in lite för tunn luft. Jag vet inte hur ofta jag suttit och rynkat och vridit på näsan för att det finns en hård snorkråka som torkat in på snedden. Alltid sker dessa behov då jag sitter i viktiga möten. Som slutar med att mötesdeltagarna tror att undertecknad – visst slick och skicklig men vad ere med hans tics? Och vad är grejen med att hans näsa verkar leva ett eget liv? Vrider på sig som en mask.Usch. Eller rynkade han egentligen på näsan åt oss allihop i mötet. Gillade han inte oss. Vafan!
Och allt detta på grund av att en elakartad flarnaktig kråka sitter på snedden och pockar på uppmärksamhet.
Vad är grejen med att sitta i en BMW Suv för 690 kalla och i bilköer och peta i näsan. Tror man att man är helt ensam i världen? Att ingen ser en. Titta lite ut till vänster. Ja du ser den va? En stor röd SL-buss med 97 passagerare som alla sitter och stirrar på när du leker grävmaskinist. Det slår aldrig fel att varje gång jag tittat in i förbipasserande bilar så sitter det en stinn gubbe och har halva armbågen in i näsan. Och inte kan väl Gud mena att han gör samma sak? Och att vi äro hans avbild?
Eller?