– how much for that sheep-skin purse?
– its 70 euro!
– what? thats to much!
– tell me your prise
– i pay 40 lire
– come on give me 65 euro
– 40 thats my prise and not euro, turkish lire
– but…
…och det här är enligt undertecknad marknadens riktiga ansikte. Varför ska priset på fula jävla handväskor i falsk läder vara beroende av hur mycket som försäljaren tror att jag är god för? Rik europe (välståndsmagen skvallar) kan betala 70 euro, medan den lokale lallaren får betala 20 ytl.
Och det värsta är att de vågar skylta med 50% rabatt på fönstret. Rabatt på vad? Jag vet ju inte priset. När jag frågar medelst:
– 70 euro menas 35, since you hav 50% off, får jag till svar
– 70 is the saleprise for you my friend.
Friend? Vill man pippa sina vänner ( eh…ja det finns ju iofs en puma jag har ett gott öga till i kretsen)? Stor chans att jag skulle tro på detta liksom. Far och bada! Idiot påfund med varierande dagsfärska priser. Tacka vet jag Sverige. Inte en chans att rucka på priset. Det är cementerat.
En annan fördel är att man slipper “socialisera ” med försäljaren för att komma “överens ” om ett pris som båda är nöjda med. Grejjen med marknader är att så fort du som turist köpt något och är nöjd så är du fortfarande i jämförelse med lokalbefolkningen så jävla rövknullad. Och inte fan spelar det någon roll att jag tjänar 8 ggr mer än den lokale bonden.
Usch!