Bitter…Jag? Ähhh!!! del 66

KAPITEL 26 eller Sexkrisen

Ja hopp! Då hade det äntligen hänt. Vid 24 år fyllda och i princip på toppen av min sexuella förmåga så hade Lill-Luther den fula lilla jävliga ärkeräkan bestämt sig för att inte vilja samarbeta med mig något mer. Det verkade som om han har bestämt sig för en tidig pension, fylld med tillbakablickar på svunna storhetstider då han ville ett par gånger på raken. Nu för tiden eller jag menar fram tills för ett par dagar sedan var han nöjd med två gånger på raken, sen ville inte han vara med längre. Men typ sedan igår ville han inte alls. Ni vet inte hur långt det var från min säng till mitt kök där jag förvarade mina kådisar men om jag säger att man hann tillryggalägga den sträckan på åtta sekunder blankt tur och retur utan uppvärmning så har ni en svag hum om sträckan.

En normalt fungerande man med hyfsat stånd skulle inte kunna tappa erektionen på den lilla tidsrymd det tog att fullborda sträckan, eller? Låt mig då en gång för alla klarställa att jag tillhör skaran av män som kollade bland mailen om Viagras styrka. Fy fan vad sorgligt. Att man skulle bli en impotent looser på gamla dagar.

Inte nog med att jag inte hade hår på huvudet, en skuld på nästan trettio kalla, brustna drömmar, ett förlorat åttiotal. Jag kunde inte knulla längre eftersom lille Luther inte hade någon lust längre. Min dåvarande som jag av inga speciella skäl vill hålla hemlig frågade mig om det var något fel på henne? Det var väl mig det var fel på om jag inte kunde få upp ballen. Eller egentligen var det fel på ballen, eftersom vi män gärna ser oss som två separata entiteter. Skitbra om inte annat vi otroheter.

– Men det var inte jag, det var lille-Luther som drog iväg.
– Visst troligt!
– Ja men va fan, jag ville inte alls ligga med henne…
– Nä hä, så det är din balles fel?
– Ja jag säger ju det

Det är så typiskt kvinnligt att ta på sig skulden eller kolla om problemen finns hos dem. Till exempel om de inte är tillräckligt snygga eller har stora bröst eller om de suger dåligt. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att problemet ligger hos mig om bruden jag har sex med torkar ihop. Det är väl för fan inte jag som torkar ihop liksom. Och varför skall man leta efter orsaker hela tiden? Räcker det inte med att konstatera fakta.

Jag satte mig upp. Tittade surt ned på den överdrivet småväxta lille loosern. Han gav mig en blick som jag visste betydde, låt mig vara snubben. Jag pallar liksom inte idag. Det känns typ som om jag går in i väggen snart ba. Och det är typ inte för att du tror att jag är stor liksom. Jag skiter i ditt ego, va. Ja ja, jag vet len. Om du tycker att det är så jävla viktigt så kan du väl själv typ stoppa in huvudet in och ut liksom. Så jävla kul ere inte. Mörkt, ljust, mörkt, ljust. Haja ba. Vått, torrt, vått, torrt. Vafan e man en mörkerdykare? Been there done that liksom. Jag går i strejk. Ring inte mig, jag återkommer typ när jag har lust. Om jag har lust. Gå och käka med henne, spela lite biljard eller liknade. I dont give a damn, sade han och rullade förhuden över huvudet och försvann. Det jag reagerade mest över var hans dåliga språk. Så mycket ba, typ, liksom. Det är inget jag har lärt honom.

Vad kunde jag göra? Jag satte på mig kläderna. Kastade den oanvända kondomen i soporna och sade till den hemliga damen om vi inte istället skulle gå ut och käka en bit mat. Tie spänn för en oanvänd kondom. Om jag inte visste bättre att det skulle slå tillbaka på mig själv skulle jag krävt idioten på pengarna.

– Är du Ok?, sade hon.
– Visst, läget under total kontroll. Jag är hungrig vart vill du gå?
– Var som helst, sade hon.

Och försökte ge mig en kram. Jag gled undan.

– Ok vi kan gå på tacostället runt hörnet, sade jag med spända käkar.

Min manlighet hade fått sig en törn och jag hade plötsligt insett att det kunde dröja dagar för att inte säga veckor innan den lille fan fick för sig att utföra sina plikter. Var han i någon mån lik mig skulle han dra ut på det om inte annat bara för att han hade makten. Precis som när jag arbetade som dörrvakt. Vi snackar lillhjärna nu.

– Det gör ingenting, försökte den h.d. trösta mig.
– Mmm, sade jag fåordigt.

Jag hade ingen lust att gå i clinch med henne om att det visst gjorde någonting. Hade det varit det omvända som hade skett, d.v.s. att hon hade torkat ihop mitt under akten, hade det ta mig fan gjort hur mycket som helst.

Om inte annat ont i ballen.

Följ den rafflande fortsättningen imorgon…