Jag hittade en dörr i hallen. Som jag aldrig förr sett. Inte den vanliga dörren till klädkammaren där mina gamla trasiga drömmar och en trasig dammsugare bor, utan en helt ny dörr. Den var klädd i grå linoleum och doftade svagt av arkivpapper och misslyckad korv stroganoff.På dörren satt en skylt: ”Myndigheten för Icke-händelser – Kontoret för bortförklaringar av sådant som aldrig ägt rum.” Eftersom jag ändå inte hade något bättre för mig (jag väntade på att en sändning med ekologisk ångest skulle levereras via PostNord, så jag räknade med minst tre dagars väntetid), så tryckte jag på handtaget. Bakom […]