Allt jag ville ha var ett jävla svar på en enkel fråga. En ynka liten fråga. Typ världens mest harmlösa small-talk. Men nä. Istället fick jag serverat en informationslavin som skulle fått en normalviktig encyklopedi att känna sig otillräcklig. Det började med att jag gled in i fikarummet. Måndagseftermiddag. Klockan typ tre. Den där klassiska efterlunchtiden när kroppen är i konstant energikraschläge och hjärnan befinner sig någonstans mellan dvala och koma. Man behöver kaffe. Starkt kaffe. Gärna intravenöst men det går ju inte så man får nöja sig med koppen. Kenneth från ekonomi stod vid kaffemaskinen och höll på att […]