Sugbloggen är landets roligaste blogg!

Varenda morgon så kickar jag igång dagen med att peta in 5-10 saker som ska göras innan lunch i dagens att-göra. Det är till och med så illa så att jag sitter på bussen och spelar seriös med kalendern igång. Om komunalåkargrannen får en glimt av mina snabba inknappningar av allt som ska göras så känner jag mig som bonus också skitviktig. Ringer dessutom telefonen så höjer jag rösten till tornadonivå och droppar buzzwords och förkortningar för att alla i hela bussen ska förstå att här sitter ingen vanlig man utan en som har så bråttom och så mycket att göra så att han talar:

1: i versaler för att slippa upprepa sig
2: med så mycket förkortningar för att spara tid så att vissa bokstäver i alfabetet
a) känner sig uteslutna
b) vissa andra känner sig slitna
c) och några andra missförstådda

- bszzzz…
- JA ELLER HUR? EN JÄVLA MILF ÄR VAD HAN ÄR!!!
- bzssbbaa?
- DU HÖRDE! HAN ÄR EN MILF!

En snubbe påpekade för mig att män inte kan vara milf. Jag gav honom en oändlig blick. Hjälpte inte alls.

- JAG SÄGER MILF OM JAG VILL!
- Googla på milf så får du se vad jag menar…

Note to self: Milf betyder inte alls Mycket Irriterande Lallande Fåne. Ser man på!

Jag knuffar mig ut ur bussen, sidotacklar de långsamma och kastar mig in i tunnelbanan med en stirrig svettig blick. Kastar mig med ett dovt “ha” på den lediga sittplatsen och knappar in allt som ska göras efter lunch. Kutar upp ur tunnelbanan, kastar mig fram och skriker hetsigt “en latte med fet mjölk att ta med, snabbt som fan, det är mycket nu“. Langar fram degen och galloperar bort till hissen. Knappar maniskt på hissknappen och himlar med ögonen åt den långsamma hissen. Om det inte vore för att jag sitter 13 våningar upp, samt ömt vårdar den trivsamma ölmagens omfångsrika kamp för att breda ut sig  så hade jag kutat upp för trapporna…

…och varenda dag vid lunch så har jag gjort absolut inget av det jag föresatte mig innan lunch…

vad fan handlar det om?

Andra bloggar om milf, stress, kalender, att göra lista, buss, lunch, latte, optimist

Den första neandertalaren sa nog inte så mycket när han slog upp de blodsprängda och kollade rakt in i en apelsin. Förmodligen tänkte han “snygg färg ser god ut” och tog en tugga. Nöjd med detta berättade han det för alla i ligan att detta var något fantastiskt och de högg alla in med ett mangrant “ughburh“.

Sen kom homo sapiens och den första frågan han ställde var “hur ska man göra för att kontrollera allt detta så att livet blir uthärdligt?” med en svepande hand över horisonten, till sina polare som alla nickade medhållande. Men med all sannolikhet var nog egentligen den första tanken “Va i helvete är det här? Och hur kommer jag härifrån?“. Det är därför vi idag har fenomenet film och uppfinningen tunnelbana som är ett uttryck för människans inneboende längtan aka ta mig härifrån.

Jag fick för mig att jag skulle tillbaka till naturen och gled ned på Konsum och införskaffade apelsiner, bananer, äpplen och päron. “Friskt ska det va” sa jag när frugan surt muttrade “Ingen daim?“. “Dajm stavas med j och är för loosers” sa jag och då tror jag att jag hörde, jag är inte säker men något som lät misstänkt likt  “jag hoppas du inte använde det gemensamma kreditkortet för den här lågdykningen”. Jag måste erkänna att jag var förvånad. Frugan är den som är friskhurtan i klanen och att få detta i ansiktet av någon som okärvänligt brukar peta mig i midjehöjd med frasen “äre där go o gla kexchokla sloganet har gömt sig?” var högst oväntat.

Jag fnös min vana trogen och langade en apelsin i hennes riktning med “c-vitaminer, fint som snus i dessa mörka fra och ipred-tider“, som hon skickligt hoppade undan ifrån. Den dunsade med ett härligt dovt lovande duns i golvet. Jag tog upp den och gled iväg in i köket. Tog fram en vass kniv och skickade en tacksam tanke till den av våra förfäder som uppfann kniven så att man slipper evighetsprojekt som att skala en apelsin. Högg med några snabba snitt upp apelsinen i exakt lika många stora klyftor. Lade upp dem på ett snyggt fat och gled in i vardagsrummet för att smaska i mig c-vitaminer storstadstyle, dvs framför plattteve i schysst soffa, till skillnad från prehistorisk tid, hukandes i snålblåsten med en vaksam blick på naturen så att ingen jävla sabeltandad tiger hoppar upp och gör en till dagens lunch.

Ack ja!

Redan på väg till min mun så kände jag att det inte stod rätt till med denna apelsin. Den luktade fadd. Den var liksom inte tillräckligt inbjudande. Jag måste säga att den var en smula grå. En orange frukt som är grå? Tänk er en hunsad apelsin, som inte fått lika mycket sol som de andra i trädet. Undanskuffad av de större och coolare apelsinerna i grenen. A och O i sådana här sammanhang om man ska bli en framgångsrikt smakande apelsin är att man har stått långt fram i ljuset. Jag tog en tugga och det var precis som jag föreställer mig att det är att sitta i hemmets lugna härd, med varsin kopp te i näven, mysig filt över knäna, bläddra i en resekatalog, räkna lite på allt, det man kan spara in på, pedagogiskt förklara för barnen att “julklapparna ska ses som jul, namnsdag och födelsedagspresent så var aktsamma under resten av året”, surfa in på resesiten, beställa resan till Egypten, hålla varandra i handen, drömma om vädret, vad man ska hinna med, läsa in sig på pyramiderna, ladda kameran, packa väskan, landa i Kairo, glida upp på en kamelrygg som visar sig tillhöra en spattig jävla kamel som har svårt med passgången, trassla ihop benen och handlöst falla ned i backen, med resultatet att man med ett “va i helvete gör jag nu” faller med öppen mun och får i sig en munfull tugga av Sahara. Precis så smakade den. Som en bit öken. Torr, varm, grusig och tråkig.

Varför är det alltid så med frukt? De lovar mycket, ser sköna och inbjudande ut. Kom och ta en tugga. Bara det att faktumet (för självklart är det sant eftersom det står i bibeln) att Eva sög tag i ett äpple och resten av mänskligheten för evigt fördömdes borde lärt oss något. Från äpple till sur apelsin är steget inte långt. Nä nu får det vara nog med frukt för lång tid framöver.

Nä! Tacka vet jag Dajm – då vet man i alla fall vad man får. Alla delar är in i minsta delat kontrollerade. För att vi ska få en behaglig upplevelse. Lite det som den första homosapien efterfrågade. Inte fan kan man då falla tillbaka till neandertiden och ge sig i kast med lömska frukter som på utsidan lovar gott, men visar sig vara ena ruttna illasmakande jävlar på insidan. Glöm det.

Fuck frukt!

Andra bloggar om frukt, daim, dajm, homo sapiesn, egypten, öken, besvikelse, nyttigheter, neandertalare, uppfinning, tunnelbana, fra, ipred, apelsin, äpple, päron, kairo, öken

3440 bidrag skickades in till Melodifestivalen. 3440! Alltså 3440 låtar! Om varje låt är max 3 minuter så innebär det cirka 21 dagar av konstant dunka-dunka. Här har jag utgått ifrån att ingen på teve jobbar mer än 8 timmar per dag. Av dessa 3440 låtar så lyckas Tomas G:son få med 3 låtar. Henrik Wikström 5 låtar, Bobby Ljungren 4 låtar, Pling Forsman med på 4 låtar.

Menar man att:

1. Sverige är så jävla litet så att av 3440 låtar så är 4 upphovsmän medverkande med fler än 1 varsin låt?
2. Sverige består av så taffliga låtskrivare så att det bara är tack vare dessa *host* inventarier som vi kan få oss till livs lyssningsbara låtar
3. Svågerpolitiken är den gällande för att få in en låt på melodifestivalen?

För något annat kan det fan i mig inte vara. Jag vägrar tro att år efter år efter år så poppar dessa låtskrivare upp i deltävling efter deltävling utan att det inte är osynliga regler som gäller för dem. Typ frikort. “Ahh…det är G:sons låt, ok den petar vi in i delfinal 3“. Tyvärr tror jag även att det inte finns någon med ryggrad i närheten av C. Björkman som vågar droppa ” Men låten suger om man jämför med [valfri inskickat bidrag av 3440 låtar]“.

Det är en statistisk omöjlighet att G:son kan få med 4 låtar. Om inte…G:son skrivit 3000 av de andra bidragen vill säga. Och det är i och för sig inte omöjligt. Jag tar tillbaka det där med statistisk omöjligt. Sorry. Det finns en statistisk chans att jag kan ha fel.

Jaja…det enda positiva är att man sluppit se Björkman glida omkring som en osalig ande i programmet hittills. Ifos väntar ju Globen och tolkar jag kaffesumpen rätt så kommer vi att få en dos Björkman lite till mans. Minns var ni läste det först. Oh…jag höll på att glömma! E.M.D:s bidrag var en riktig stänkare.  Frugan studsade till när jag med ett ryck hoppade upp ur soffan och drog några snabba moves och ett, med tanke på min ålder, riskfyllt knyck på nacken vrålade “Hell ye! Nu svänger det ta mig fan“. Vilken show de levererade! I frack dessutom. Stiligt! Nästan så att jag funderar på att skriva en hyllningspost till dessa käcka gossars ära.  Om inte annat för att irritera den gode MikeBike som har ett ont öga till…vågar jag säga det…mina nya huspojkar E.M.D tack för svänget till kaffet! Ska nog ta tag i det när nacken är återställd…

På tal om absolut ingenting:  Hur i helvete kan man sända en special med James Brown på tvåan, när det är säsongsavslut på “På spåret”? Kom nu för fan inte dragandes med att man ska banda skit på videon. Min video är trasig! Soulens största stjärna mot folkhemsteves största stjärna!

Andra bloggar om E.M.D, Melodifestivalen, Björkman, G:son, Globen, Pling Forsman, bidrag, låtar, teve, tävling

Fan! Fan! Fan!

Jag hatar när jag har fel! Riksfel. Och ändå vidhåller min ståndpunkt. Trots att jorden är rund ändå framhärda att den är platt. Jorden är plattfel. Gnnn….! Trots att jag kan skylla på lågt hukande blod och inget socker i systemet och den sena-på-väg-hem-från-jobbet-timmen hjälper det inte mig. Jag har fortfarande fel.

Häng med:
Igår så smällde busschaffisen igen dörren precis framför min näsa. Bakom stod en annan buss. Tom som fan. Med motorn igång. Det hjälpte inte. Jag lackade ur och svor en ed som innehöll ord som ”skott i pannan”, ”dumhuve”, ”satana“, “idiot” och slamkryparen ”snygg kundservice!”. En trafikvärd som stod bredvid och dirigerade alla till nästa buss kommenterade mitt utbrott med den korrekta frasen “man säger inte så om andra människor“. Istället för att säga ”du har helt rätt broder trafikvärd, jag ber så hemskt mycket om ursäkt för dissningen av din kollega” och hoppa in i bussen som kört fram, klev jag in i konfliktmode. Driven av ilska, trötthet, mer ilska, trängsel, en aning kom-inte-här-och-kom och en massa andra variabler som jag inte orkar lista upp.

Höga röster, en och en annan hyttning med fingret, barska blickar och åsikter om opassande och passande beteende utväxlades mellan mig och trafikvärden. Jag noterade att någon plockade fram en liten chipspåse och njöt av showen. Jag lyckades till och med droppa idiotkommentaren ”det är ett fritt land och jag säger vad jag vill om vem jag vill och hör sen!” med en pinsamt gäll röst dessutom, som han skickligt parerade med “de må va, men att du har rätten betyder inte att det är passande“, som jag givetvis taffligt bemötte med “tycker du ja…“.

Nu tar vi och begrundar detta:
Nio år i grundskola, tre på gymnasium därefter häng i två år på Universitetet i hus F kraftigt filosoferandes med tillhörande accessoarer såsom handrullade cigg, svår blick och trasiga kavajer för att toppa det med två års högskolestudier för att få ut en titel som gör att sugholicarna har mat på bordet. Allt bekostat med ett par hundratusen i skuld till CSN.

Allt detta för att droppa: ”tycker du ja”… Herre du milde och jösses amailia fan och alla mostrar! OMG! Kan ingen kölhala mig! Jag fixar båt, rep och kallt vatten. Allt du behöver är göra är att dyka upp. Vi kan nog komma överens om skälig betalning.

Jag avslutade allt med ett ”lägg av ditt pucko” och klev in i bussen. Tur att CSN inte har infört straffökning av lånebeloppet vid bevisligen bortkastade pengar på före detta studenter. Hela bussen vek undan blicken. Tur för mig. Jag satte mig längst bak, arg som fan. I början på trafikvärden, därefter på alla idioter i världen och en hållplats senare på mig själv.

Han har helt rätt. JAG är den som hade kunnat droppa alla hans fraser om något annat pucko hade agerat som jag. För att strö både salt och peppar i egots sårade självkänsla så var trafikvärden lugnet själv under hela jiddret. Jag var den som var arg, hade hög röst och förmodligen en rätt så osund färg i ansiktet. Clint Eastwood skulle kunnat gå en lektion hos trafikvärden för att få tips på hur man behåller sitt cool.

Det enda jag måste göra för att jag ska kunna leva med mig själv och räta upp den krökta ryggraden är att be om ursäkt. Att det är det enda rätta gör det fan inte enklare…

Andra bloggar om bråk, jidder, sl, buss, kollektivtrafik, trafikvärd, clint eastwood, pinsam, ilska, blodsocker, skäms, ursäkt, csn, studier, pucko, vet hut

Kant

kant

kant…

och mera kant

kant

kant…och

sen kommer man fram till soppan. Typ en deciliter, som dessutom smakade sisådär. Vad är grejen med form före funktion, smak och mättnad? Att gå på restaurang och få en snygg tallrik för typ 150 spänn i fejset förhöjer knappast känslan av att man spenderar sina surt fördärvade pengar på ett fint vis. Snarare bara att man blir rövknullad elegant.

Adda till detta en sked som skulle få Teskedgumman att verka en smula storväxt. Hur jävla kul är det att försöka sleva i sig soppa med en mikrostor sked i en tallrik där kanten gör allt för att man inte ska nå in till soppan whatsoever? På en stimmig pub där det är av essens att man kan få i sig mat på ett någorlunda civiliserat vis om man vill få sig ett nyp. Vem fan raggar på den som käkar mat som en ouppfostrad neandertalare attackerar en ovanlig god Mammut?

Sen så räknade jag ut att jag betalade ungefär 10 kr skeden. För en tia får jag en cheeseburgare på macen. För 170 kalla får jag 17 ostburgare. 3 ostisar om dagen gör att jag kan käka mig mätt i nästan 6 dagar. Drygt en vecka alltså…

Uttrycket koka soppa på en spik borde uppdateras till att spika upp kocken och servitören på en spis istället…grrr…

Andra bloggar om soppa, käka ute, restaurang, mammut, hyfs, neanderthalare, kock, mat, tallrik

Gnnnnhh..

Ibland så blir jag galen på den osamarbetandes lilla jäveln also known as de flesta damers dröm (utom hon den förvirrade då som mitt i ett samlag bestämde sig för att bli lesbisk) när han (jag vet att det är manschauvinistiskt som fan att se mitt kön ur ett genusperspektiv) får för sig att jiddra. Några exempel:

• Mitt under ett bira-race på lokal få för sig att inte kissa publikt, trots att man innehåller lika mycket vatten som en medelmåttig holländsk damm.

• Mitt i natten väcka en ur den skönt fuktiga drömmen innehållandes piskor, handklovar och kärleksfulla smisks med att blöta ned en försvarlig yta av sängen. Det kallas visst nattlig ejakulation. Skillnaden mot den dagliga är väl att det sker i mörker och att man som ballägare inte  riktigt är med på resan. Man får bara torka upp resterna. Lite som att komma en aning försent till festen och mötas av frågan “kommer du för att hjälpa till med städningen, fan va schysst av dig, här ta en bira och här är skurhinken“.

• Mitt i puberteten ställa sig i givakt, speciellt de dagar då man hade träningsbrallor av model tyg-som-ger-med-sig och blev kallad fram till svarta tavlan för att visa att man inte alls hade läst på sin hemläxa.

Men det där är bara normaler, sådant som alla vi kukbärare får lära oss att leva med. Men idag så överraskade ballen mig med ett nytt knep. Häng med. Jag gled glad i hågen iväg på muggen för att göra nummer 1. Vek upp toalocket och ringen (man är väl väldrillad liksom) och rullade ut minisugaren. Tog en stadig hand om roten med ena handen, använde den andra handen till att rikta odjuret mitt i toan. Jag visste nämligen att ett mindre Niagarafall var på väg, särade lite på benen och kollade slutligen att jag hade koll på balansen och öppnade kranen.

- Ahh…, hann jag säga.

Döm om min förvåning när två exakt lika stora strålar forsade ut, parallellt med varandra, rakt fram och förbi den öppna toasitsen. Plask plask plask sa det och två mindre sjöar uppenbarade sig på varsin sida om toalettsitsen.

“Men va fan nu då?“, var den första tanke som gled förbi. Den andra var “ska jag behöva torka upp detta nu?“, den tredje av mer direkt verbal natur.

- Va håller du på med?
- Vad ser det ut som?
- Ja inte vet ja!
- Sprider skurar!
- Varför det?
- För att jag kan!

Och det är just det. För att han kan. Knipa åt mynningen i mitten så att vätskan sprutar ut på varsin sida, med resultatet ovan. Två gula sjöar utanför toan.  Gnhhhh! Kampen mot ballen kan aldrig vinnas! Han vinner alltid. Är det inte mot det motsatta könet om vem som först når orgasmen, så är det mot ägaren genom att tex skämma ut en genom att påvisa en taffliga skills. Kissa i motvind kan jag med bestämd säkerhet säga inte uppfanns av kukägaren, utan det uppkom för att man var tvungen att antingen exlodera eller kissa trots den storm som rådde.  Och som hämnd för att ballen fick hålla inne med för mycket för länge, så lurar den ägaren att ställa sig i motvind.

Grrrr…..

Andra bloggar om balle, kissa, toalett, fjöla, puberteten, ejakulation, genus, humor

Sugbloggen® fortsätter med konceptet “idiotkonversationer på ett kontor“.

- Fan va fula de är!
- Vilka då?
- Google!
- Vadårå?
- Vafan man ska ladda ned skitverktyget google earth och så bundlar google in sin webbläsare lite hemligt sådär!
- Jag tror att google vet vad som är bäst för dig!
- Tror du?
- Ja, vi gillar ju google!
- Ja det gör vi ju!
- Ja men då så!
- Så det är okej alltså?
- Ja jag kan inte se det på annat vis!
- Du har nog rätt!
- Jag och google har rätt!
- Heja google!
- Heja mig!
- Heja dig!

Andra bloggar om google, idiotkonversationer, sugbloggen, kontor, chrome, google earth, kontorsliv

Detta måste vara en av dessa däringa lagar som ingen hittills upptäckt. Jag tror att det främst är för att dessa lirare som kommit på sådant som gravitation, ljusets hastighet, lagen om alltings jävlighet inte är sådana som främst tog hand om sin kropp och hälsa. Nej då, de var nöjda med att ligga under ett träd, ätandes feta pajer och lösa upp Universum djupaste hemligheter. Jävla lallare som inte kunde prioritera.

- Vet du att ljuset rör sig skitfort?
- Och?
- Alltså skitsnabbt!
- Och
- Så snabbt så att man inte kan se det alltså?
- Men lägg av nu!
- Vi snackar hastigheter i…
- Om du inte kniper igen snabbare än ljudet lär du inse att min höger rör sig snabbare än vilket jävla ljus som helst!
- Ingenting kan röra sig…

*Smack*

- Aje!
- Hann du se den där?
- Öh…nä
- Tänkte väl det. Knip nu!

Synd bara att ljusets jävla hastighet inte hjälper mig ett smack när jag plockar ut mina såsiga träningskläder från påsen för jag vet inte vilken gång i ordningen, eftersom jag inte hinner plocka ur dem snabbt nog för att lukten och såsen inte ska hänga med. Nämnde jag att dagens lukt är välanvända shorts, noppiga tubsockor med café de paris

Varför har ingen kommit på detta förut? Nu ser jag den där snygga vältränade tjejen i ett nytt ljus. Jag som trodde att hon jobbade i ett storkök eftersom hon alltid osade en smula buljong. Där ser man. Hon måste likt mig också lagt träningskläderna i samma påse – men till skillnad från undertecknad inte kommit på denna fundamentala insikt.

Lagen om alla påsars inneboende jävlighet om de innehåller träningskläder och en matlåda.

Lägg träningskläderna i samma påse som matlådan och matlådans innehåll kommer obönhörligen likt Spidermans svarta dräkt att göra allt för att sammansmälta med kläderna. Lägg dem i separata påsar och bär i varsin hand och problemet är löst.  Det mest irriterande är att detta bara tycks gälla kläder och sås. Jag gjorde ett experiment häromdagen då jag omärkligt smög fram en gigantisk påse och trädde den överhuvudet på mig och en skitsnygg dam på bussen. Hennes gälla skri följt av ett rak höger vittnade om att lagen inte gäller allt som finns i samma påse.

Andra bloggar om träningskläder, matlåda, einsten, newton, påse, spiderman, sugbloggen, lagar

Jaha!

Då är man tillbaka bland de vanliga dödligas skara (läs: arbetande puckon) och dagens inskit(med flit basåattnivet) nummer 1 är att som Förste Kräkare™ (ja jag vet trademarkar som fan nu för tiden) så har man det fruktansvärt förspänt när det kommer till gaser i magen i sin egen humbla härd. Man kan i alla sammanhang lägga av en tystis aka spd-(silent but deadly) och ge sig hän bland kakel och porslin. Frugan kan ge en en barsk blick, ungarna skrämda ropa till mamma “pappa luktar och låter läskigt“, grannarna stampa i golvet/taket, närområdet plötsligt sjunka i värde och allt detta skiter man i eftersom man har en mage som har en egen dagordning. Allt annat är underordnat.

Men!

På arbetsplatsen ska man inte klampa in med en orolig mage. Speciellt inte efter en vecka fylld med magkänsla. Speciellt inte om man likt den berömde Ignatius har en “känslig magmun“. Man ska inte låta högen på skrivbordet skicka taskiga signaler. Man ska inte tänka “fuck it…jag går och käkar istället” och hasta ned till den lokala plattkött-i-bröd langaren.

Man ska framför allt gå på sin gut felling att en paco-va-tänker-du-på-meny-med-salsasås  inte är det doktorn ordinerar…

Andra bloggar om macdonalds, meny, paco, känslig mage, kräksjuka, gaser, skit, arbete, toalett, trademark, darrig kista, gaser i magen

…influensa, feber yrsel, svettningar, mardrömmar, ingen aptit, fall nedför inte så värst höga stolar men ändå, blåmärken på knäna och pannan, plötsliga skrik mitt i natten, hostningar som skulle få dödsrosslingar att framstå som små ynkliga “ah…hum inte för att jag vill störa men…” och what not.

Och så säger man att bloggare inte lever i verkligheten. Gör vi inte?

- Paaaaaapaaa…uhhhhhhähhh
- Vänta lite ska bara

- *host host…älskiiiing…vaaatttenn…host host*
- Ett ögonblick!

- Ahhhhh….miit lllllegååååååå….
- Kommer strax

Öh…var var jag…äh..tar det någon annan gång. Verkligheten kallar.

Syns…

Andra bloggar om sjuk, kräksjuka, bakterier, influensa, feber, yrsel, sjukdomar, huvudvärk, smärtor, host, snor, snoriga näsor