Sugbloggen är landets roligaste blogg!

Astrid & Carl-Magnus. Förlåt,

förlåt,

förlåt mig för allt.

Jag vet att det är mycket begärt men det skulla vara av oändlig betydelse för mig om ni kan förmå er till att förlåta mig. Och till alla er andra jag försakat pga brist på tid, ork, energi – förlåt! Jag hoppas på bättre tider. Kärlek till er alla.

Gör en medmänniska glad. Ge ett leende – det kostar så lite.

ca 25 st

25    g jäst
2    dl kall mjölk
200   g rumstempererat margarin eller smör
1   msk socker
ca 6 dl vetemjöl

Fyllning:

75  g margarin eller smör
2 msk socker
2 tsk vaniljsocker

Pensling:

ägg

Garnering:

1  dl florsocker
1 msk vatten

1. Smula ned jästen i en degbunke. Tillsätt mjölken och rör tills jästen är upplöst.
2. Tillsätt matfettet, delat i mindre bitar, sockret och mjölet. Arbeta snabbt samman till en smidig deg.
3. Kavla ut den till en stor fyrkant 40×40 cm, på en mjölad arbetsbänk.
4. Skär den i fyrkanter, 8×8 cm.
5. Rör samman ingredienserna till fyllningen. Fördela lite av den mitt på fyrkanterna.
6. Vik upp de fyra hörnen på degbitarna över fyllningen.
7. Lägg bröden i veckade pappersformar. Ställ dem på plåtar.
8. Låt dem jäsa övertäckta ca 2 tim i rumstemperatur.
9. Pensla bröden med uppvispat ägg.
10. Grädda dem mitt i ugnen i 250 grader, 5-8 min. I varmluftsugn i 200 grader, ca 8 min.
11. Låt bröden kallna utan bakduk på galler. Glasera bröden med florsockerglasyr strax innan de ska serveras.

Tips:
Frys in bröden gräddade utan glasyr eller ogräddade efter jäsningen. Grädda dem enligt ugnstemperatur och tidsangivelsen ovan.
Receptet kom från Inga Bohman.

Landskapet har ett synligt ansikte.
Hur skall jag skriva glädje?

Snön faller tyst genom huden
nedåt i tomhet. Hur
skall ansiktet som inte har smärta kunna
uttrycka glädje?

Det är mörkt nu, ingen snö faller.
Jag känner ansiktet
allt tydligare. Det har inga drag? -

Göran Sonnevi ur Ansiktet. 1991

Vi fick ett mail från en liten pojke som bad oss publicera en bild på hans katt och sådant kan man inte neka till här på Krambloggen™. Håll till godo.

Hij jag hetter mark. Jag skujle bli jäteglaad om ni kann säta min kat på intrnet, han hejter sot for han e jettesvart .

Hej då Mark!

Hej!

Vi har nu tagit över sugbloggen. Bloggnappat den och låst in Stefan i en källare.Var inte oroliga han har sällskap eftersom vi såg till atthans inre demoner följde med. Från och med nu kommer vi att ha en gladare och ljusare ton i denna blogg. Lite dikter och bilder på fina kattungar.

Det finns så många som gnäller och är missnöjda och vår mission är att spä på lyckan i världen. Första steget är att snygga till här. Vi tycker att det röda och svart är så hårt så vi kommer inom kort att adda nya färger och en snyggare linje.

Välkomna åter. Glad midsommar på er alla också.

Kram/Anjelica – krambrigaden

Idag vid lunchkollen – dvs har jag ätit lunch idag, kom jag fram till “fan nu har jag missat att hugga in på den medhavda matlådan…igen” och stack sålunda ut för att aktivt jaga hem kolhydrater till kroppen. Firm expedition är min melodi vid akut hunger. Falafel stod det på en skylt. Jag fnös. På en annan dagens sallad, tonfiks. Jag fnös om möjligt ännu högre och det hade sitt ursprung i att de hade stavat tonfisk tonfiks. På en tredje skylt sushi. Va fan bara nyttiga maträtter! Kroppen skrek vi vill ha fett. Kolhydrater i långa banor. Kom inte och mesa med en en jävla sallad. Då kan det lika gärna vara.

Plötsligt skådade mitt ena vindiga norra öga en korvmoj. Jag insåg med ens alla de fördelar det medförde. Varm mat, snabb mat och framförallt fult med kött i alla former. Jag beställde mina “tvåmebröatttame”. Var det bra så? Vafanjagslårtillpålitegurkmajjoockså! Tjugsex spänn sa korvlangaren. Ok. Och så fick jag ta och ställa mig med snålvattnet rinnandes för munnen väntandes på mina korvar. Plötsligt ser jag att det är fler som står bredvid mig alla väntandes på sina korvar. Nu när beställningen var gjord verkade det som om min kropp lösgjorde lite energi för andra kroppsdelar. Bland annat ögonen som förut inget hade sett efter upptäckten SIBYLLA med stora bokstäver. Det var bara enbart män. I medel och dryga medelåldern. Några byggjobbare. Någon chaffisliknade individ. Jag vet inte vad det var som gjorde att han såg så chaffisaktig ut. Eventuellt var det vinden i håret som hade permanentat sig.

Nåväl, efter en stunds stilla kontemplativt kollandes så ser jag att vi alla har något gemensamt. Inte balle. Jag e inte sån. Vi hade alla en gemensam tunnaliknade utbuktning i midjetrakten som vagt påminde mig om den flacka barnbacken i Björnriket. Jag tittade ned på min egen och trodde att den skulle vara mer svartbacke lutning med några hårda pucklar på, men ack så jag bedrog mig. Hur mycket jag än stod där dragandes in den så verkade det som om gemenskapen och vetskapen att det fanns andra magar där i samma status, tyst mullrandes fick den att ta fram sina bästa sidor och puta på. Det verkade nästan som om den svällde till av stolthet.

Med ens insåg jag att jag stod bredvid mina bukbröder. Inte i den vanlige bemärkelsen utan i något mer skrämmande och värre. Det var som om min mage sa “jag ska bli så där stor en dag jag med”. Med ens ångrade jag mina två korvar.

- Ketchup och senap på korven?
- Öh…nej tack, sa jag som slagen av tanken att detta är mitt första beslut i kampen mot buken. Skippa förresten gurkmajon.
- Men du har betalat för det!
- Se det som bonus, sa jag och gled iväg med mina två torra korvar på torrt korvbröd.

Magen vrålade “va fan korv utan ketchup?”.
Vet du hur mycket socker det är, mumlade jag.
Och?
Det är slut nu. Slut med sena luncher på stående fot. Glöm socker i kaffet!
Men kexchokladen du har på skrivbordet då?
Den ger jag bort till kollegan!
Vafan!
Inte den tonen emot mig!
Va?
Om du inte softar blir det bara morotjuice framöver…

Kampen har börjat. Jag börjar i vassen under juli för att avancera fram till strandkanten i augusti. Kan jag få ett “go Steffe!”

[tags] bukbroder, mage, korv, fetma[/tags]

…ovissheten…

Jag fattar inte varför man bygger toalettdörrar i så tunt material så att vartenda löv med självaktning i denna dimension darrar av avund. Den enda gången i vardagen man vill ha absoult visshet om att inget ljud smiter ut är väl vid besök i hemligrummet. Visst hemlig my ass…

*tbrrrrrrrtttt*

på dig själv…

[tags]toalett, hemlighus, kroppsljud[/tags]

7. Present. Funkar alltid. Alltid. ALLTID.

- Thi hi. Bismarcksarmband. Till mig. Åhh…
- Gillar du det?
- Varför? Firar vi något…
- Bara för att det är en tisdag och du är du…
- Åh….

Om du hängt lite väl länge i någons vänstra buske och prasslat och får för dig att tips nummer sjus “present funkar alltid” faktor är din livräddare i nöden kan du gå och dra något gammalt över dig. Vid dessa tillfällen har present i form av en ful inplastad tulipankvast en inneboende kobra-attackliknade pisksnärtseffekt. Och gå nu inte och köp en diamant ring. Presenten kan aldrig maskera ditt ofuffens…

[tags] samlevnad, present, vänsterprassel, dr.love [/tags]

Hittade en slags namne idag skulle man kunna säga. Någon snubbe/snubba som använder sig av mitt namn på bloggen sugbloggen och jag odiggar det. Mycket!

Vem är han/hon egentligen?
Jag är inte han/hon.
Han/hon är INTE jag.
Var bor du?
Hur ser du ut?
För fan. Kom inte här och kom säger jag bara! Sugbloggen är här! Ingen annanstans!

Bloggvärlden är inte tillräckligt stor för oss. Det finns bara en sugblogg. Alla andra bloggar suger bara. Men ingen är sugbloggen.

grrrrr och som om det inte är illa nog med att Suget blir copycuttat – till och med Mikebike har funnit sin Nemeis, eller är det Moby Dick jag tänker på. Någon dick i alla fall…

[tags]copycut, kopia, bloggkrock, sugbloggen[/tags]